torsdag 8 januari 2009

Mattrender 2009

Äldste sonen i fototagen på Bondens Marknad, Katarina Bangata, hösten 2008.

Jag har i likhet med Kinna varit inne på Tasteline och läst vad Matpanelen tror om det nya årets mattrender.

Allt låter trevligt, förutom att jag personligen är alldeles för förtjust i kött, fågel och fisk för att vilja äta det i alltför små mängder. Inget låter direkt nytt, men å andra sidan låter heller inte något vare sig konstigt eller besvärligt.
Åtminstone inte om man lagar mat så som jag gör.

Långkok.
Riktigt bröd.
Rotfrukter.
Framdelskött.
Husmanskost.
Rena livsmedel utan tillsatser.

Ja, listan skulle givetvis kunna göras längre än så.
Ekologiska produkter hör givetvis listan till, och omnämns på flera ställe. Jag försöker själv bli bättre på att köpa ekologiska produkter. När jag var student hade jag inte så höga inkomster - men hade å andra sidan endast mig själv att försörja. Då köpte jag i stort sett allt ekologisk, utom just kött - utbudet av ekologiskt kött var inte lika stort på 90-talet som det är nu.

Läsningen av Matpanelens förutsägelser för mig osökt in på ett tankespår jag gått och grunnat över någon vecka. Jag vill inte formulera något pretantiöst matmanifest, eller snöa in på filosofiska aspekter av matlagningen. Jag tror det framgår tillräckligt i mina textrer att jag njuter lika mycket av att planera och laga maten som jag gör av att äta den.
Men, jag kan med några meningar beskriva och förklara hur jag lagar mat.
Ni som läst här inne ett tag har kanske fått en god uppfattning om vad jag lagar och hur jag lagar mat, men se då detta som ett komplement.

Jag tror verkligen på att laga mat från grunden. Jag vill ha så bra kontroll som möjligt över vad familjens mat innehåller.
Jag skyr lättprodukter som pesten. De kommer inte innanför hemmets fyra väggar.
Smaksätta maten gör jag i största möjliga utsträckning helst själv. Prefabricerade kryddblandningar, kryddmixer eller smaksatta mejeriprodukter (som dessutom oftast är lättprodukter) passar - med reservation för enstaka undantag - inte i mitt kök.
Det får ta tid att laga mat. Jag är inte någon matbloggare som profilerar mig med att mina recept är snabba. Vissa recept är lite pilliga och innehåller flera moment. Många sköter sig emellertid själva i stor utsträckning. Man behöver ju inte stå och titta på maten medan den tillagas. Den tiden lägger jag hellre på annat.

Detta är inte något nytt, revolutionerande eller originellt. Inte på minsta vis uppseendeväckande. Och jag är definitivt inte ensam om att tycka om den här typen av matlagning. Eller hur?

En låda med spetskål, sedd från en sexårings perspektiv.

3 kommentarer:

  1. Nej, du är inte ensam - jag skriver under på vartenda ord!

    SvaraRadera
  2. Jag skulle ha kunnat skrivit det själv =)

    Jag har nyss upptäckt din blogg och det jag hunnit med att läsa hittills är bara positivt.

    Beatrice

    SvaraRadera
  3. Nix, du är absolut inte ensam! Ungefär så lagar jag mat själv. Fast nu får vi se om vi i fortsättningsvis lyxas när båda barnen är på dagis och vi båda ska jobba ... Bävar lite för det och hoppas att matkvaliteten inte ska behöva stå allt för mycket tillbaka pga det.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...