Matlagningskurs i Bangkok, del 1: "Cooking with Poo"

En lördagmorgon för ett par veckor sedan klev jag och vår äldste son ur en sval, luftkonditionerad minibuss och in i en overkligt myllrande matmarknad i Bangkok. Genom min vän K och hennes arbete med Thai Arways fick jag vår äldste son sonen möjlighet att följa med på matlagningskursen "Cooking with Poo".

Poo, eller Khun Saiyuud Diwong, som hon egentligen heter, driver sedan ett antal år matlagningsskola i en fattig stadsdel i Bangkok. Hennes lustiga smeknamn är en förkortning av "Chompoo", som är namnet på en thailändsk frukt. Mer om Poo och historien bakom hennes fantastiska matlagningsskola kan ni läsa på hennes egen hemsida.
Efter många år av av hårt arbete är hon numera relativt väletablerad, och har framgångsrikt bidragit till att skapa arbetstillfällen och att skapa positiv utveckling i sitt grannskap.

På matmarknaden fanns allt, verkligen allt, som används i thailändsk matlagning. Färska - i vissa fall fortfarande levande, fiskar, fåglar, skaldjur och insekter. Frukt och grönsaker. Kryddor, örter och fermenterade fiskprodukter. Torkade räkor. Ris. Ja, det är svårt att förmedla upplevelsen. En härlig överdos av dofter, smaker och visuella intryck - så kan jag kanske sammanfatta turen op matmarknaden. En av Poos medarbetare guidade oss bland stånden och beskrev de råvaror vi skulle komma i kontakt med under själva matlagningen.

Väl på plats i Poos lokal där hon håller sina matlagningskurser fick vårt sällskap genast sätta igång med praktiskt arbete. Alla ingredienser var förberedda, och denna mise en place gjorde att vi i en rasande fart under Poos och hennes medarbetares överinseende lagade tre fantastiskt goda rätter.

Våra egenhändigt tillagade trerätters måltid bestod av Lemongrass sallad, Pad Thai och Massamma Curry. avslutades med färsk frukt samt min absoluta favoritefterrätt (just nu) - sticky rice med mango. Jag har smakat den förr, men under vår thailandsresa såg jag till att äta den så ofta tillfälle bjöds.

Ni kanske undrar vad som var det mest givande med denna matlagningskurs? Jag måste säga att det var Poos och hennes medarbetares smittande entusiasm. På något knackig engelska och med stor pedagogisk begåvning vägledde hon oss och visade oss med hur enkla medel man kan tillaga snabba och vansinnigt goda thailändska rätter. Poo är i sanning en entreprenör, i ordets bästa och sannaste bemärkelse, som genom hårt arbete, kontakter och lite tur skapat en fantastisk upplevelse som jag verkligen rekommenderar alla Bangkokresenärer som är det allra lilla minsta intresserade av mat och matlagning.

Vår äldste son, som under det senaste dryga året gått en hel de matlagningskurser, tyckte att "Cooking with Poo" var otroligt roligt, och jag rekommenderar varmt kursen även för barn från cirka elva år, om de har matintresse - och en smula handlag.

I morgon bär det av österut

I morgon sätter jag och min familj oss på flyget österut. Vi reser med Thai Airways till Bangkok, där vi ska tillbringa åtta dagar, innan vi far vidare till Purimas för sex dagars vistelse på resort med sol och bad.

Anledningen till att vi reser är att en av våra bästa vänner, P, fyller jämnt, och att han firar sin födelsedag i Bankok. Som om inte resan i sig vore nog, kommer jag tack vare vännen K ( som råkar vara gift med P) ska få delta i två matlagningskurser i Bangkok. Detta ser jag, som ni säkert förstpår, oerhört mycket fram emot.

Det är min förhoppning att jag ska kunna blogga på plats; i annat fall får jag dela med mig av mina upplevelser när vi landat i Sverige igen i början av augusti.

På återseende!

"Köksblåbär och premiärkockar" - matlagningskurs för barn

I söndags var vår äldste son på matlagningskurs. Temat var fisk, i samarbete med Norska Sjömatsrådet, och kursen hölls av kokboksförfattarna Johanna Westman och Karolina Sparring. Genom sponsring kunde kursen hållas i fantastiskt fina PS Matsal på Söder här i Stockholm, ett ställe jag besökt ett flertal gånger i andra sammanhang, och är oerhört förtjust i.

Jag lämnade en mycket förväntansfull som, som hade med sig sitt eget exemplar av Första kokboken i världen som han till sin stora förtjusming fick signerat av Johanna Westman.

Jo, jag medger att en viss indoktrinering kan sägas förekomma i vårt hem, i positiv bemärkelse. Det kan inte undgå barnen hur mycket tid jag och min man trots allt lägger ned på att prata om mat, laga mat och äta mat. Vi tittar i kokböcker, handlar hem diverse ingredienser, tar med barnen till butiker och påverkar dem på så vis till att förhoppningsvis bli lika stora matälskare och lika matintresserade människor som vi själva är.

Efter tre timmars kurs fick föräldrar, syskon och andra inbjudna komma och avnjuta det barnen tillagat. Sonen var påtagligt stolt och nöjd över sina och de andra barnens prestationer i köket.

Vi föräldrar var stolta, och faktiskt riktigt rörda. Ja, jag var verkligen rörd ända in i hjärteroten av att se sonen fördela bitar av sashimi på tallrikar, berätta om hur han smaksatt sin tzatziki och stolt meddela att han smakat på ostron.

Detta är ett fantastiskt initiativ av Johanna Westman och Karolina Sparring. Jag kommer absolut anmäla våra båda äldsta barn till fler sådana här kurser, för detta gav definitivt mersmak. Tänk den som ändå fått vara med om något sådant här när man var i samma ålder som dessa barn.

Här hittar ni Facebookgruppen Köksblåbär och premiärkockar.

Choklad på längden och tvären

Kaffetryffel doppad i mörk choklad. Tack, Mia!

Kursen var jättebra. Vi fick handfasta tips, både om hur man skall tänka angående ingrediensernas proportioner och hur man lämpligast går till väga vid själva tillagningen. Vi fick även själva pröva på att temperera choklad
Mia Öhrn lät oss pröva på att laga fyra sinsemellan väldigt olika praliner:

Citrontryffel med blåa vallmofrön, doppad i vit choklad.

Mjölkchoklad- och cocostryffel doppad i mjölkchoklad och rullad i rostade cocosflingor och rostade, hackade hasselnötter.

Romtryffel på mörk ckoklad (pralinerna gjutna i mörk choklad i pralinformar)

Kaffetryffel på mörk choklad, doppad i mörk choklad (se ovan).

Vad kan jag säga om Mia Öhrn, som inte bara låter som ohöljt fjäsk? Hon har hållit dessa pralinkurser i åratal. Ändå förmedlar hon en sådan passion för choklad, genom sin pedagogiska begåvning, sin chosefria framtoning och smittande entusiasm. Det märktes verkligen att hon tycker det är roligt att vara kursledare.
En person dök inte upp på kursen, vilket ledde till att vi blev ojämna par. Jag grep chansen att få arbeta ensam. Inte för att jag är rädd för nya människor, utan helt enkelt därför att det var så skönt att få arbeta ensam och ostörd - i sanning en sällsynt lyx som fyrabarnmamma.
Mia servade mig, så att jag utan problem kunde vara hack i häl med de övriga deltagarna.
Jag fick med mig oväntat stora mängder choklad hem. "Tag med burkar", stod det i Medborgarskolans program. Det borde ha stått "Tag med stora burkar".

Jag kan inte annat än varmt rekomendera Mias pralinkurs!

Fortbildning

I dag ser ni inte röken av mig här på bloggen.
Jag är på pralinkurs på Medborgarskolan med Mia Öhrn som kursledare. Hoppas bara att det inte är alltför basic. Må så vara att jag inte är något proffs, men jag har trots allt fuskat med praliner och tryffel i närmare tio år. Jag vill lära mig mer.
Säkert kommer jag få många konkreta tips på hur man rent praktiskt lättast bär sig åt för att lyckas, när man leker med choklad i köket. Det jag tillverkar får jag dessutom givetvis ta med mig hem.
En fördjupningskurs finns det, till råga på allt. Låter farligt.

Återkommer framåt kvällen med recept på vår fredagsglass, samt givetvis bildbevis på mina skapelser från kursen.

Bilderna är lånade från Medborgarskolan.