Två köksredskap jag varmt rekommenderar

Bilden är lånad.

Jag må vara extremt matlagningsinresserad och matlagningsfixerad, men redskapsfetischism i köket är ändock inte riktigt min cup of tea. Jag är emellertid inte sämre än att jag kan ändra mig. Det finns faktiskt fantastiska inovationer som i all enkelhet gör arbetet enklare. När jag nu upptäckt två sådana, vore det ju rent utav skamligt om jag inte delade med mig av mina upptäkter mig till er?

För några månader sedan fick jag möjlighet att pröva en Garlic Cone från Lykka. Som varande generellt skeptisk mot onödiga köksredskap (ja, tro det eller ej), dröjde det ett bra tag innan jag prövade den. Tro mig om jag säger att jag föll som en fura. Den fungerar hur bra som helst.

Ja, nu måste jag förtydliga att jag inte blivit ombedd att skriva om Garlic Cone. Faktum år att Lykka för tillfället inte ens har den i sitt sortiment. Det råkar bara vara en alldeles utmärkt produkt, som hjälper mig i köket och som jag använder nästan varje dag.

En anan trevlig produkt som underlättar min matlagning är Palm Zester. Vad ska nu detta vara bra för, undrar ni kanske? Detta är en produkt jag plockade på mig i kassan på Martin Olsson. Det dröjde ett tag innan jag fick användning för den, men den är suverän. River skalet effektivt, samlar upp det - rekommenderas.

Julklappstips? Ja, kanske det. Mig imponerar de på, dessa produkter. Allt som faktiskt hjälper till, och inte bara är en kul pryl, får bra betyg av mig.

Provkörning med mersmak

Bilden är lånad.

Tidigare i somras investerade vi i glasstillsatsen till KitchenAid. Att använda uttrycket investera låter kanske lite svulstigt, men när det handlar om att lägga såpass mycket pengar som den ändå kostar på något som enbart använda till att tillverka glass, då handlar det sannerligen om att göra en investering.

Att kunna använda samma köksmaskin till så många aktiviteter som möjligt har verkligen ett stort mervärde; det tror jag de flesta håller med om. Jag har gjort egen glass i snart åtta år, och med kärleksfull användning lyckats slita ut en glassmaskin. Nu är jag på nummer två i glassmaskinsparken; en maskin som visserligen fungerade bättre än sin föregångare, men långt ifrån perfekt. Att ta steget upp till en maskin med kompressor i ett hemmakök - ja, det gör nog bara den som har obegränsat med både ekonomiska resurser och plats.

Trots att vi haft skålen i fråga i vår ägo sedan mitten av juli, så var det först igår jag kom mig för att pröva den. Jag valde ett av mina favoritrecept; standardglassen vanilj-kardemumma med ljust muscovadosocker. Resultatet var rent ut sagt häpnadsväckande. Jag överdriver inte - häpnadsväckande skillnaden var som natt och dag. Med Kitchen Aids glasstillsats blev min glass fluffig, krämig och lätt. Med andra ord precis den effekt som är så svår att uppnå med hemgjord glass.

Märkligast av allt var att jag plötsligt upplevde smaken på mitt gamla, beprövande glassrecept som aningen för sött. Jag undrar verkligen vad detta kan bero på. Det är ett välkänt fantum (ja, i varje fall för mig) att sötman på den nysjudna glassmeten alltid upplevs som mindre än sötman på den färdigfrusna glasen. Att konsistensen på den färdiga glassen skulle kunna påverka smaken och upplevelsen av sötma i munnen på den som äter, det hade jag ingen aning om.

Är det verkligen så som jag upplevde det. Jag kommer i varje fall vara mycket benägen att minska sockret i mina glassrecept framöver. Det var oväntat.

Om det inte redan framgår, så rekommenderar jag varmt detta tillbehör till alla som har en Kitchen Aid i sin ägo, och som tillverkar egen glass. Skålen passar alla modeller, både Artisan, Professional och Heavy Duty.

Avslutningsvis vill jag bara förtydliga: jag är inte sponsrad, och vi betalade glasstillbehöret för egna pengar - om någon mot förmodan skulle undra.

Vår vanligaste sommarlunch (och en ny trotjänare i köket)

Bilden är lånad från tretti.se.

När vi var i Barkarby köpte vi inte bara nya, fina skålar på Le Creuset-outleten. Vi gjorde också ett riktigt fynd, när jag av en slump lät blicken leta sig in i ett skyltfönster, och fastna vid en kontaktgrill, som omedelbart väckte ett habegär.

Vi har i flera år grillat smörgåsar i en riktigt usel liten smörgåsgrill med plats för endast två dubbelmackor. Med tanke på att vi är sex personer i familjen, har en vuxen fått stå i oavbruten kökstjänst för att leverera grillade mackor i strid ström.

Med den här kontaktgrillen från Krups kan vi göra fyra mackor åt gången. Resultatet blir perfekt. Jag är barnsligt glad över denna köksmaskin, som vi inte ens bryr oss om att ställa undan mellan gångerna; så som det gärna blir med det man verkligen använder regelbundet.

Det är något så vansinnigt läckert att sätta tänderna i en frasig, grillad dubbelmacka, full av smält ost, rökt skinka och rejält med dijonsenap. Tänk att det kan vara så läckert med smält ost, till och med av den trista, mellanlagrade sort jag adrig annars frivilligt lägger på en smörgås? Skinkan, den kompromissar jag emellertid inte med. Den ska vara av välrökt helmuskel, och från manuell charkdisk.

Faktum är att en grillad macka, i all enkelhet, är något av det godaste jag vet. Hur många dubbelmackor som grillats sedan denna kontaktgrill införskaffades, det kan jag inte ens ge mig på att gissa. Många fler lär det bli.

Vi betalade strax under 400:- på Barkarby Outlet, vilket får sägas vara rena fyndet, då jag ser att samma grill kostar 850:- kronor på tretti.se. Som vår familj fungerar, kommer vi bokstavligt talat att slita ut maskinen i fråga. Den kommer få uttrycket trotjänare att låta som en underdrift.

Ibland har vi grillat surdegsmackor, men jag ska erkänna att det smakar väldigt gott även att grilla vanligt, simpelt köperostbröd.
Det kan vi tacka maillardeffekten för.

Påfyllning av Le Creuset

I lördags begav vi oss till Barkarby Quality Outlet i norra Stockholm. Jag har inte satt min fot på detta ställe på åratal, men fick via en kommentar till mitt inlägg om vår stora buffégryta veta att där faktiskt finns en Le Creuset-butik .

I butiken finns såväl andrasortering som förstasortering, och även om där inte finns allt, så finns där mycket. Vi köpte faktiskt tre nya skålar, och kunde vid hemkomsten genom några snabba sökningar konstatera att vi helt klart sparat ett par hundralappar på varje objekt.

Dessa skålar fyllde helt klar upp ett tomrum i vårt kök. Vi är väldigt förtjust ai vitt porslin och då kan det minst sagt behövas något som lyser upp. Praktiska är de också, inte bara snygga. Den största skålen har jag sett förr, men den äggformade skålen och det mindre fatet hade jag inte tidigare stött på.

Den stora skålen är förresten ett samtalsämne i sig. Bilden här ovanför visar väl med all önskvärd tydlighet att man verkar använda den väldigt olika i olika länder? Här hemma kommer den nog alternera mellan att fungera som pastaskål och som salladsskål. Som degskål tor jag knappast den kommer fungera i vårt kök.

Har ni vägarna förbi, så kika in. Jag spanade på fler saker, men sansade mig - den här gången. Vem vet, det kanske blir ett besök till, innan sommaren är slut?

Jag tänker väldigt mycket på glass

Bilden är lånad.

Jag bryter tystnaden med att dela med mig av en av de saker som upptar mina tankar just nu. Så snart jag lyckats sälja min överflödiga Kitchen Aid Artisan ska jag ta en del av pengarna och köpa en Icecream maker (och nej, jag gör inte reklam, jag bara upplyser om vad det är jag går och fantiserar om).

Varför inte utnyttja den möjlighet som vår kraftfulla Kitchen Aid Professional möjliggör? Tanken på att kunna fixa upp till 1,9 liter glass på en halvtimma får i varje fall mig att gå igång.

Kanske borde jag helt enkelt återinföra min gamla tradition med fredagsglass?

På tal om glass, så tror jag inte att jag nämnt här på bloggen att jag ingår i Häagen-Dazs glassakademi. Jag tvekade inte när förfrågan kom, av den enkla anledning att Häagen-Dazs är den enda glass jag köper när jag själv får välja. Det fins förfärligt många usla glassorter och mycket av det som säljs i butikerna borde inte ens få kalas för glass. Många av de märken som vill få oss konsumenter att tro att de är lyxiga premiumglassar som jag personligen aldrig skull lägga pengar på.

Jag och de tre övriga medlemmarna i Glassakademin, Daniel Roos, Jennie Elmerfors och Frederik Zäll, har tillsamans med representanter från Häagen Dazs tagit fram tio "budord". De första fyra är de som ligger mig mest varmt om hjärtat:

1. Det är skillnad på glass och glass
Svenskarna gör allt mer medvetna val bland livsmedel i matbutiken, detta bör gälla även vid val av glass. Läs på innehållsförteckningen och notera smak samt konsistens när du äter glassen. Tillsatser, luftinnehåll och typ av fett i glassen har stor betydelse för smaken och konsistensen.

2. Glass ska göras på riktig grädde
Kvalitetsglass ska aldrig göras på smör eller vegetabiliskt fett. I riktig glass ska färsk grädde användas som fettbas. En glass gjord på störst del grädde ger en mjukare fyllighet och rikare smakupplevelse samt att man slipper den feta hinnan som lägger sig i gommen av glass gjord på vegetabiliskt fett.

3. Hög kvalitet på råvaror gör skillnad
De bästa smakerna kommer från naturliga ingredienser. Därför ska kvalitetsglass alltid göras på så färska och rena råvaror som möjligt. Precis som med så många andra livsmedel, så påverkas även glassens smak av kvaliteten på råvarorna.

4. Välj bort onödiga tillsatser
Undvik glass som innehåller färgämnen, stabiliserings- och emulgeringsmedel. Glass som är gjord på de bästa möjliga råvarorna behöver inga industriellt framställda tillsatser och stabilisatorer för att ge utmärkt smak och konsistens.

5. Betala inte för luft
Dyrare glass av högre kvalitet väger i regel mer än billigare glass. Jämför man i kilo blir den ”billiga” glassen inte lika billig och den ”dyrare” inte lika dyr. Därför bör man alltid jämföra glasspriser i kilo och inte i liter, annars riskerar man att betala för luft. Ju mer stabilisatorer det finns i en glassbas desto mer luft kan ”piskas” in och desto mindre väger den. Minimalt med luft kräver inga stabilisatorer. En glass med högre densitet ger en fylligare smakupplevelse.

6. Låt glassen vila/temperera
Kvalitetsglass med hög densitet (lite luft) bör stå i rumstemperatur i cirka tio minuter innan det är dags att avnjuta den. Då är den lättare att skopa och ger en fylligare smak.

7. Uttryck din kreativitet med glass
Glass kan avnjutas på många olika sätt och kombineras med andra smaker i oändlighet. Testa olika smakkombinationer och hitta på dina egna glasskreationer! Varför inte strö lite flingsalt över chokladglassen eller tillsätta pistagenötter för att ge vaniljglassen det lilla extra.

8. Det finns gott om glasstillfällen året runt
Glass kan avnjutas året om, likväl på jul som på midsommar. Låt dig hänföras av fruktiga och fräscha smaker på våren och sommaren och njut av de mäktigare och ”varmare” smakerna på hösten och vintern.

9. Utmana konventionerna utan att göra avkall på kvaliteten
Det finns inget som säger att innovativ glass inte kan hålla sig till få och rena ingredienser. Detta är glassdesserterna Secret Sensations med smakerna Crème Brûllé och Chocolat Fondant bevis på. Där har klassiska desserter förvandlats till god glass med en unik flytande kärna, utan att göra avkall på Häagen-Dazs™ ingrediensfilosofi.

10. Låt glass sätta guldkant på tillvaron
Välj glass på samma medvetna sätt som man idag väljer vin, ost, kaffe och choklad. Det är hög tid att vi svenskar även gör glassvalet med samma omsorg och njuter fullt ut med alla sinnen!

Julklappar för köksbruk

Det verkar nästintill ha blivit en tradition, att jag får någonting användbart i gjutjärn från Le Creuset i julklapp av min man. I år var jag helt oförberedd, när jag öppnade paketet, och fann en sådan vacker och användbar gryta som den ni ser ovan.

Jag har spanat på denna modell, som flitigt används av Jamie Oliver i Jamie's 30 minute meals, men har faktiskt aldrig sett någon i verkligheten. Min man kom över det sista exemplaret på Cordon Bleu (den välsorterade butiken med den snorkiga personalen).

Själv led jag länge, ända till sista veckan innan jul, av såväl idétorka som tidsbrist. Slutligen släpade jag mig iväg in till stan, och hade då sådan tur att jag faktiskt fick tag på precis det jag letade efter. Numera är jag så ovan vid att köpa böcker annat än via nätet, att det närapå vare ett äventyr att besöka vanliga boklådor.

Jag misströstade en kort stund, men på tredje försöket, i den stora Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan, fick jag slutligen tag på Jamie's Great Britain, kokboken jag var ute efter. Utöver denna härliga bok köpte jag också den ovanligt snygga skärbräda ni kan se här nedan. Vi komer nog snarast använda den för uppläggning, då den nästan känns för snygg för att använda. Drivor av tunna skivor av goda charkuterier gör sig säkert ypperligt bra mot denna svarta bakgrund, med styckningsscheman i vitt.

Vad kan man säga, annat än att vi har ett stort gemensamt intresse? Det är onekligen ganska trevligt att köpa de föremål till varandra, som man lika gärna själv hade fått i julklapp.

Min senaste förälskelse

Jag har en i Bryssel boende bloggvän, som bloggar under namnet Brysselkakan. Hon är en alldeles förträffligt trevlig bloggbekantskap, som bara är ett av många bevis på hur många intressanta personer livet berikats med genom att jag bloggar.

Denna hjälpsamma och generösa kvinna erbjöds sig för några veckor sedan att hjälpa mig i min nöd. Jag hade hittat en fantastiskt fin patéform i stengods, från Le Creuset, och mina eftersökningar visade att det föreföll vara omöjligt att få tag på en sådan i Sverige. När jag vid ett tidigare tillfälle skrev om smaksatt dijonsenap, och vilka sorter jag suktar efter, då erbjöd hon sig att hjälpa mig också med detta.

I går träffades vi, och hon var lika trevlig i verkligheten som på bloggen. Som tur var verkar hon tycka detsamma om mig.

Nu sitter jag här och tittar förälskat på det senaste tillskottet i min Le Creuset-familj. Chockerande billig var den, dessutom. Det går inte att låta bli att njuta meningen på kartongen, "Terrine à foie gras et sa presse". Så mycket gåslever lär det inte bli fråga om, men en patéform i den här storleken, med tillhörande presslock, kommer fylla sin funktion här hemma; var så säkra.

Jag önskar eder alla en fortsatt fröjdefull jul

Ett bildbevis på skönheten.

Den goda maten är (upp)äten; klapparna sedan länge öppnade. Kaffet, cognacen och chokladpralinerna är avnjutna. Nu återstår bara att gå och lägga sig - i morgon är det vår äldste sons förelsedag, och det kräver så klart sitt engagemang.

Jag måste helt klart ha varit snäll i år, eftersom Tomten, eller rättare sagt min man, förärade mig den så åtrådda patéformen från Le Creuset. I brist på egen bild, använder jag hemsidans. Som ni förstår är jag ganska så lycklig över denna present. Det kommer att bli en hel del patéer under 2010, den saken är säker.

Nu tar jag ett blogguppehåll, för att samla kraft och umgås med familjen. Vi ses igen framåt nyår, inför planeringen av menyn.

God Jul!

Vackra glas till te, espresso - eller efterrätter

Det är lustigt ibland hur man hittar websidor och bloggar. Brunkullans teshop hittade jag via en kommentar inne hos Matälskaren.

Nu är de vackra teglasen på väg hem till mig.
Så kan det gå.

Kalvfärsbullar med hemlagad tagliatelle och gräddig tomatsås

Tänk att vi faktiskt plockade fram pastamaskinen i fredags kväll. Snudd på otroligt, efter dess fem år långa exil. Förvisad till köksskåpens innersta, mer obskyra regioner, har det till och med hänt att den kommit på tal då vi sålt prylar på Blocket.
Jag inledde förberedelserna som projektledare, men min roll blev efter en stund den beundrande åskådaren. När jag iakttog hur min man med lätt hand hanterade pastamaskinen, och till synes helt bekymmersfritt producerade tagliatelle på löpande band, undrade jag verkligen varför vi inte gjort detta på så länge.
Det började med bra pris på kalvfärs. Det gick inte att motstå, eftersom kalvfärsbullar är något av det bästa jag vet. Väl hemma i köket beslöt jag att omväxling helt klart förnöjer, och kryddade därför inte smeten så som vi annars brukar.
Tomatsås är ett livselixir, men även den mest perfekta sås mår bra av att varieras. Det kan tyckas vara ett överambitiöst tilltag att påbörja matlagning inklusive tillverkning av färsk pasta, när klockan närmar sig halv sex en fredagskväll. Å andra sidan blir nog livet inte så mycket mer spännande för mig, just för tillfället.
Dessutom visade det sig att upplägget fungerade hur bra som helst! Jag fick precis det jag längtade efter; det smakade just så gott som mat skall smaka när veckan är slut, och helgen hägrar.
Att måltiden dessutom avslutades med den godaste glass jag ätit på länge, gjorde inte direkt kvällen sämre.

Pastadeg
400 gram durumvetemjöl
4 ägg
1/2 tsk salt

Jag strödde ut mjölet i en ring på arbetsbänken, och knäckte äggen i mitten. Saltet strödde jag över äggen. Därefter blandade jag samman äggen med mjölet; först genom att bara vispa medurs med ena handen, därefter började jag knåda samman degen med båda händerna.
När ingredienserna hade formats till en fast klump, fuktade jag bara händerna helt lätt med vatten, och kramade igenomn degen en sista gång. Sedan delade jag den i två delar, som jag lade i varsin plastpåse och lät ligga framme i rumstemperatur.

Efter drygt 45 minuter tog vi fram degklumparna. Vi körde dem genom pastamaskinen i ett par omgångar, så att de fick rätt tjocklek. Det behövde pudras över en del durumvetemjöl, så att degen inte skulle klibba, när vi skulle börja göra tagliatellen.
Tagliatellen fick vila i nystan på kökshanddukar, tills det var dags att slänga ned den i kokande vatten. Vi uppskattade koktiden till knappt fyra minuter.

Gräddig tomatsås
2 burkar Mutti hela tomater
2 vitlöksklyftor, rivna
olivolja
råsocker, salt och svartpeppar
1/2 dl vispgrädde

Hetta upp olivoljan i en kastrull, och låt vitlöken försiktigt helt kort fräsa på låg värme. Blanda ned tomatjuicen från burkarna och tomaterna, skurna i mindre bitar. Krydda med socker, salt och perrar och låt koka ihop i åtminstone 30 minuter. Runda av med vispgrädden. Såsen får en makalöst läcker färg!

Kalvfärsbullar
500 gr kalvfärs
1 ägg
1 schalottenlök, finhackad
salt och svartpeppar
2 msk basilika, finhackad
2 msk bladpersilja, finhackad
1 vitlöksklyfta, riven

Vispa ihop ägget med basilikan, bladpersiljan, schalottenlöken och vitlöken. Salta och peppra på färsen innan du blandar den med äggsmeten - jag tycker det är lättare at avgöra hur mycket kryddor som behövs, på det sättet.
Blanda samman färsen väl, och slå gärna luften ur den, genomn att greppa färsklumpen och hårt slunga ned den i bunken ett par gånger.
Forma färsen till cirka 20 valnötsstora köttbullar.
Hetta upp smör i en gjutjärnsstekpanna, och bryn dem så att de får vacker färg runtom. Stek hälften av köttbullarna åt gången. Lägg sedan tillbaka alla köttbullar i stekpannan, och låt dem vila där på låg värme under lock, tills det är dags att servera dem.

Rikligt med nyriven parmesan, och lite extra svartpeppar, är givna tillbehör. I min värld blir en måltid inte mycket bättre än så här...

Pastamaskinen har komit fram ur skamvrån.
Bakom den skymtar den älskade glassmaskinen!