Galette des rois - på trettondagsafton

Har ni hört talas om eller sett denna kaka förut? Första försöket blev inte perfekt, men tillräckligt bra, och oerhört gott. Jag blev sugen på att baka denna traditionella franska kaka när jag geoglade runt efter olika traditioner förknippade med just trettondagsafton. Den franska kakan har en flera hundra år gammal tradition, och motsvarande varianter förekommer i många länder i samband med trettondagshelgen. När jag hittade detta recept signerat David Lebovitz, fanns det ingen anledning att tveka. Jag har hittills inte tutat något av hans recept och misslyckats.

Ingredienserna är enkla och själva tillvägagångssättet är inte heller svårt. Jag gjorde några nybörjarmissar, men inget allvarligare än att det trots allt blev en riktigt läcker kaka. Dessutom kan jag ju dela med mig av dessa missar, så att den som själv vill pröva slipper göra samma sak.

Jag hade aldrig tidigare köpt mandelmjöl och blev därför aningen chockad över dess kilopris. Smördeg som faktiskt har smör i sig hittar man på ICA, och det är en sådan förpackning mitt recept är baserat på. Smördeg finns även som hela plattor på Picard, och de ska jag pröva en annan gång. Det vare emellertid inget större bekymmer att kavla ihop två bitar till en.

Jag valde en något annan smaksättning än i David Lebovitz variant. Han förordar rom och bittermandelessens, jag valde i stället Amaretto di Saronno, som jag är barnsligt svag för.

Enligt David Lebovitz kan kakan serveras såväl varm som ljummen. Vi serverade den ljummen, men jag kände spontant att den hade varit lika god kall. Om det nu hade blivit någon kaka över, vill säga. Vi blev hela familjen, inklusive middagsgäster, så förtjusta i kakan att jag tänker baka den nu igen i helgen. Varför inte, nu när jag ändå har mandelmjöl hemma?

Galette des rois, på mitt sätt (8 portioner)
Tina de fyra smördegsplattorna innan den ska bakas ut, och förvara de två plattor som sist ska kavlas i kylskåp ända fram tills at de ska användas.

1 paket ICA,s smördeg (400 gram), tinad Fyllning
100 gram mandelmjöl
100 gram socker
en rejäl nypa flingsalt
3 tsk Maizena
2 tsk Amaretto di Saronno
finrivet skal från 1/2 apelsin
100 gram rumsvarmt smör
2 ägg

1 ägg
1 msk mjölk

1. Sätt ugnen på 180 grader.
2. Blanda mandelmjöl, socker, Amaretto, salt, Maizena och apelsinskal i en skål.
3. Vispa ned det rumsvarma smöret så att allt blandas.
4. Vispa därefter ned äggen, ett i taget.
5. Ta två smördegsplattor, lägg dem något överlappande på ett bakplåtspppe och kavla därefter ut dem så att det går att skära ut en rundel på minst 26 cm i diameter. Använd gärna en tallrik eller en botten till en springform för att få en jämn cirkel.
6. Fördela mandelkrämen på smördegsrundeln, men spara en ytterkant på 2,5-3 cm, så att det finns utrymme att försluta kakan innan den ska gräddas.

7. Kavla nu ut de resterande två smördegsplattorna på ett bakplåtspapper, och skär ut en rundel, enligt samma princip som tidigare.
8. Pensla ytterkanterna på den nedre smördegsrundeln med vatten.
9. Lägg på den övre smördegsrundeln. Tryck ihop kanterna noga.
10. Vispa upp ägg och mjölk och pensla kakan.
11. Om du känner dig säker på handeln, så snitta ett mönster i smördegens yttersta lager med en vass kniv.
12. Stick slutligen en fyra-fem diskreta små hål i översta smördegslagret, så att det finns lite utrymme för fyllningen att pysa när kakan gräddas.

13. Grädda slutligen kakan i uppemot 30 minuter. Kontrollera så att den inte blir för mörk, oc täck den i så fall med aluminiumfolie mot lutet av gräddningen.

Bli inte rädd om det läcker ut en smula av fyllningen ur kakan medan den gräddas. Skär i så fall bara bort det som runnit ut när kakan är färdig och har fått svalna, och ät sedan upp det goda.

Brownies med mintchokladtryffel - en oväntad succé

Det började med att jag skulle baka något till en fikabuffé på jobbet. Min vana trogen ville jag köra ett säkert kort, men jag behövde undvika örter samt använda laktosfria produkter för att så många arbetskamrater som möjligt skulle kunna äta av mitt bidrag.

Tanken väcktes att göra det enkelt för mig och samtidigt pröva något nytt. Ja, nytt och nytt, men åtminstone oprövat för mig. Jag har annars varierat detta brownierecept från bloggens barndom på alla tänkbara sätt.

Mintchokladtryffel, som kändes som en ren chansning, visade sig vara extremt uppskattat. Jag håller med mina arbetskamrater - detta blev verkligen gott. Det bästa av allt är (nästan) att dessa brownies inte bara går väldigt bra att frysa. De smakar dessutom till och med bättre efter att de varit frusna och varsamt fått tina i kylskåp över natten.

Inte så dumt, va?

Brownies med mintchokladtryffel
200 g mörk choklad, hackad
150 g smör, rumstempererat
3 dl råsocker
1 msk äkta vaniljsocker
3 ägg
0,5 tsk salt
60 gr vetemjöl (cirka 1 dl)
4 msk kakao

Mintchokladtryffel
200 gram mörk choklad
0,75 dl vispgrädde
4-5 droppar pepparmyntolja (Apotekets), eller efter smak

1. Sätt ugnen på 175 grader. Blanda smöret med råsocker, vaniljsocker och salt.
2. Vispa ned äggen i smeten, ett i taget.
3. Smörj ett bakplåtspapper och forma det efter en kvadratisk form, 24 gånger 24 centimeter.
4. Smält chokladen över vattenbad, eller i micro, och rör ned den.
5. Sikta över kakao och vetemjöl, och blanda ned dem i smeten.
6. Häll smeten i formen, och jämna till den med en slickepott. 7. Grädda kakan i mitten av ugnen i 30.
8. Tag ut kakan ur ugnen, och låt den svalna. När årstiden så medger ställer jag ut kakan, för jag har lärt mig att sega chokladkakor mår bäst av at snabbt kylas ned.
9. Hacka chokladen till tryffeln och lägg den i en kastrull tillsammans med vispgrädden. Smält chokladen i grädden på medelvärme under omrörning. Smaka av med pepparmyntolja, och låt svalna.
10. Bred tryffeln på den kalla kakan och ställ därefter kakan i kylskåp några timmar.
11. När jag delar kakan, brukar jag först skära bort de yttre kanterna, för att det ser snyggare ut. Därefter delar jag den i relativt små bitar, då den är väldigt mäktig. Ofta delar jag den i sex gånger sex bitar, och dessa 36 små brownies räcker längre än man kan tro.

Pepparkaksbrownies med vit choklad- och cocosfudge

Det här är en variant på en gammal favoit från min adventskalender 2009, nämligen pepparkaksbrownies med saffranstryffel. Jag betraktar fortfarande denna kaka som en av mina främsta skapelser under de fyra år då jag slet med adventskalender här på bloggen. Förra året, inför december 2012, tog jag det kloka beslutet att faktiskt inte ens försöka upprätthålla denna roliga med enormt slitsamma prestation. Detta år, 2013, kan jag bara konstatera att det aldrig hade gått att genomföra en adventskalender på Smaskens med mindre än att jag tagit semester från mitt jobb.

Livet förändras, tiderna förändras. För knappt ett år sedan var jag fortfarande en närapå manisk, gränsande till matbloggningsberoende person med enorma krav på mig själv. Under 2013 har jag blivit (eller kanske snarare utvecklats till) en väldigt avspänd bloggare. Nu har jag en lustfyllt inställning till bloggandet och allt det för med sig. Nerven, den där driften att till varje pris hitta något värt att blogga om, den har kanske gått förlorad. Det är det i så fall värt.

Var sak har sin tid - och det är mer än en klyscha, det kan jag intyga.

Jag kan med förundran bläddra i mina arkiv och närmast häpna över hur mycket jag åstadkommit. Då händer det sig inte sällan att jag, som denna gång, snubblar över ett gammalt favoritrecept, och drabbas av lust att variera det.

Nu tar jag mig friheten att skriva receptet så som jag hade tänkt göra det. Jag bakade nämligen denna kaka kcv'len innan jag skulle bjuda på den på mitt jobb, och jag upptäckte väldigt sent att jag glömt köpa cocosgräddde. Därför använde jag vispgrädde i min tryffel, men cocosgrädde blir sublimt- jag lovar. Kombinationen av den kryddiga, men samtidigt chokladstinna och saftiga brownien och cocostryffel är makalös. Om ni undrar hur jag vågar påstå det efter att ha erkänt att jag glömde köpa cocosgrädde, så säger jag bara som så att jag har prövat olika varianter tidigare - jag vet vad jag talar om.

Kakan gjorde succé på jobbet. Jag tog fula bilder med Instagram-filter; kakorna låg på ett trist glasfat som stod på ett ganska fult laminatbord. Det får ni leva med. Dagarna med ambitioner att fixa vackra foton är sedan länge förbi. Det är ett faktum.

Baka denna kaka. Ni kommer inte ångra er.

Pepparkakabrownies med vit choklad. och cocostryffel
150 gram smör
3 dl råsocker
1 msk vaniljsocker
2 tsk mald kanel
0,5 tsk mald ingefära
0,5 tsk mald kardemumma
0,5 tsk mald nejlika
0,5 tsk pomerans
1/2 tsk salt
3 ägg
200 gram mörk choklad
60 gram vetemjöl (cirka 1 deciliter)
4 msk kakao

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Blanda smöret väl med råsocker, vaniljsocker, salt och kryddor.
3. Vispa ned äggen, ett i taget.
4. Smält chokladen över vattenbad eller i micron och rör ned den i smeten.
5. Sikta kakao och vetemjöl ned i skålen, och vänd ned i smeten.
6. 6. Täck en rektangulär form med smort bakplåtspapper. (Min form mäter 24*24 centimeter.)
7. Häll ned smeten i formen, och bred ut den.
8. Grädda kakan i mitten av ugnen i 30 minuter - och inte en minut mer.

Vit choklad- och cocostryffel
0,75 dl cocosgrädde
200 gram vit choklad, hackad

1 dl cocosflingor att strö över kakan

1. Värm grädde försiktigt i en kastrull tillsammans den hackade chokladen. 2. Smält chokladen i grädden under omrörning.
3. Låt tryffelns svalna, och bred den sedan över kakan.
4. Strö cocosflingorna jämnt över tryffeln.
5. Ställ in kakan i kylskål i en timma, så att tryffeln stelnar.
6. Skär kakan i bitar. Jag kanstskär ofta kakan för snyggare effekt, och delar den gärna i ganska små bitar, då den är väldigt mäktig.

Saffransmazarin till första advent

Nu ska jag strax jag sjunga in det nya kyrkoåret. Jag ska lyssna till vår äldsta dotters kör, och känna den stämning och det lugn jag helst skulle vilja präglade hela perioden fram till julafton. Jag har en stark önskan om att detta år njuta av december i fulla drag. Att låta varje enskild dag få åtminstone en liten touch av förväntan, stämning och goda julsmaker.

Mycket av min inspiration när jag under årens lopp bakat i advent har kommit från gamla klassiker och favoriter. Det är så härligt enkelt att ta en pålitlig trotjänare, och klä om den i vinterskrud. Temat för detta blogginlägg är inget undantag från regeln. Grundreceptet kommer från en mazarinkaka jag bakade till min pappa påsken 2010. "Saffransmazarin, det borde fungera hur bra som helst", tänkte jag en dag tidigt i höstas - sagt och gjort, här har ni den.

Som ni säkert förstår fungerade min idé alldeles utmärkt i praktiken; annars hade ni knappast i detta nu varit i färd med att läsa detta inlägg. Precis som sin föregångare är detta en kaka som smakar allra bäst dagen efter den bakats.

Faktum är att det är en av de mest hållbara kakor jag känner till. Vacker blir den också. Får man lov att fresta, så här den första advent?

Saffransmazarin till första advent
Förberedelser: 20 minuter
Gräddning: 50 minuter

Jag bakade denna kaka i en något vidare springform än jag tidigare använt, och det fungerade bra. För säkerhets skull minskade jag därför gräddningen med fem minuter.

1 ägg
3 dl råsocker
0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver
1 kuvert saffran, stött i mortel med en gnutta socker
1,5 dl gammaldags mjölk
0,5 dl sötmandlar, malda eller mixade<
0,5 tsk bakpulver
175 gr smält smör
180 gr vetemjöl (ungefär 3 dl)

Glasyr:
2 dl florsocker
4 tsk vatten

(zestat apelsinskal till garnering, om man så önskar) 1. Sätt ugnen på 150 grader
2. Smörj och bröa en springform.
3. Vispa ägget med socker, saffran och vaniljpulver.
4. Blanda ned mjölken och det smälta smöret.
5. Blanda mjölet och bakpulvret, sikta det över smeten, och vänd sedan ned i smeten.
5. Häll smeten i formen, och grädda i nedre delen av ugnen i 50 minuter.

Låt kakan svalna helt. Blanda sedan florsockret med vatten, lite i taget, så att glasyren inte blir för lös. Bred glasyren över kakan, och låt den stelna. Garnera eventuellt med zestat apelsinskal.

Det började så bra

Det började så bra. Jag var hemma med liten sjuk dotter i fredags, och vad passar bättre en regnig fredag i oktober än att ställa sig och baka? Vi hade tre stycken riktigt groteskt övermogna bananer i fruktskålen, sådana där som doftar så starkt att endast min aversion mot att slänga mat hindrat mig från att för flera dagar sedan göra mig av med dem. Nu fick de möta sitt öde i form av banana bread muffins.

Banana bread bakade mamman i den familj på Island där jag var au pair i min gröna ungdom. Jag fick med mig receptet, och har under de sjutton år som gått med jämna mellanrum återkommit till det. Att korsa banana bread med muffins var inte precis nyskapande, men det var gott.

Eller, rättare sagt - smeten var god. Muffinsarna blev emellertid fullständigt kontaminerade av mitt ytterst beklagliga val av choklad. Jag köpte ICA's märke på bilden ni ser nedan, och den var rent förfärlig. Akta er för den, det säger jag bara. Besk, bitter och med en eftersmak som på ett ytterst plågsamt sätt påminde om den man drabbas av vid pinjemun. Dessvärre upptäckte jag inte detta förrän vi smakade på de färdiga muffinsarna.

Bittert, i dubbel bemärkelse. Varför publicerar jag då detta recept på misslyckade bakverk? Jo, helt enkelt därför att de egentligen var helt fantastiska. Jag åt så mycket jag kunde av en muffins som fått lite mindre choklad i sig, och den var verkligen läcker.

Köp en godare choklad än den jag valde, så vet du precis vad du ska göranästa gång du har övermogna bananer. Helst Fairtrade-choklad, och kanske en sort med lägre cacaohalt. En god mjölkhchoklad vore förmodligen ett strålande val - det ska jag själv använda nästa gång.

Banana bread muffins (12 st)
300 gram vetemjöl
1,5 tsk bakpulver
2 krm salt
2 ägg
2,5 dl farinsocker
0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver
3 riktigt mogna Fairtrade-bananer
125 gram smör, smält
1,25 dl gammaldags mjölk
100 gram Fairtrade choklad

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Blanda mjöl, bakpulver och salt i en bunke.
3. Vispa ägg, farinsocker och vaniljpulver riktigt fluffigt.
4. Blanda ned mjölk och smält smör i äggvispet.
5. Sikta ned mjölblandningen och vänd därefter ned den i smeten med hjälp av en ballongvisp.
6. Fördela smeten i tolv stora muffinsformar, gärna i en muffinsform som ger stöd. 7. Grädda muffinsarna i mitten av ugnen i 20 minuter.

Blåbärsfrossa

Förra sommaren fanns det mängder av blåbär i skogarna runt vårt dåvarande lantställe. Blåbärsrisen dignade tunga av stora, saftiga bär. Jag plockade bär nästan varje dag, men en alldeles särskild dag gav jag mig ut i blåbärsskogen med våra döttrar. Den då treåriga yngsta dottern var inte mycket att lita på; hon plockade föga förvånande rakt in i sin lilla mun. Äldst dottern däremot, sju år vid tillfället, var och är en flitig bärplockerska. Det är nästan så att man kan fundera på om bärplockningsförmågan är ärftligt betingad. Med hennes hjälp fick jag ihop drygt åtta deciliter.

Med så mycket bär hade nog många tänkt i termer av paj, men inte jag. I vårt fall var valet enkelt. Jag ugnsbakade bären med ett knäckigt mandeltäcke, och serverade härligheten med min kallrörda vaniljsås. Inget slår den. Få saker slår över huvud taget denna efterrätt. Tveka inte att pröva den med andra bär - hallon, vinbär eller varför inte björnbär, om du är lycklig nog att ha tillgång till sådana?

Hur mycket socker man vill ta i blåbärsfrossan, det är en ren smaksak, men eftersom det knäckiga mandeltäcket är ganska så sött, är det gott om bären i sig inte är alltför sötade.

Blåbärsfrossa med knäckigt mandeltäcke.
8 dl färska blåbär
0,75 dl rörsocker strö
4 msk Maizena
smör till ugnsformen

75 gram smör
1 dl rörsocker strö
2 msk sirap
2 msk vispgrädde
60 gram vetemjöl (cirka 1 deciliter)
75 gram sötmandel, grovt mixad eller hackad (en dryg deciliter
0,5 tsk bakpulver

1. Sätt ugnen på 200 grader. Smörj en ugnsform generöst.
Blanda blåbär, rörsocker och Maizena i en skål, och fördela jämnt i formen.
3. Baka blåbären i mitten av ugnen i 30 minuter.
4. Tillaga under tiden knäcktäcket: Blanda samtliga ingredienser i en kastrull, och värm dem under omrörning.
5. Drag kastrullen från värmen så snart blandningen börjar bubbla.
6. Tag blåbären ur ugnen då de bakat klart. Fördela knäcksmeten jämnt över blåbären genom att klicka över den med hjälp av två skedar.
7. Sätt på grillen på ugnen, och ställ in formen på nytt, i mitten av ugnen.
8. Tillaga knäcktäcket i cirka 10 minuter, lite beroende på hur effektiv ugnen är. Täcket ska vara gyllenbrunt.
9. Låt blåbärsfrossan svalna, innan den serveras; helst med kallrörd vaniljsås.

Om jag hade blåbär (och en ugn):pojkarnas kaka

Vi sålde vårt lantställe i början av sommaren, och detta är därför första sommaren sedan 2007 vi tillbringat någon annanstans än västra Sörmland. Jag kan ärligt säga att jag inte saknat lantstället en enda gång i sommarn. Vad jag däremot saknat en smula, det är tillgång på bär. Min mamma, som är på besök och som var inne en sväng i stan i dag, rapporterade om stora lådor med blåbär på Hötorget. Det fick mig att minnas tidigare somrars blåbärsexkursioner. Vi hade faktiskt blåbärsris på tomten, och barnen var i stort sett konstant blåa om läppar och tunga.

Ibland hamnade bären rakt i munnen, andra gånger räckte de til en liten efterrätt; en skål blåbär med socker och gräddmjölk. Om vi repade lite mer, och fick ihop några deciliter, bakade vi gärna något gott. Denna blåbärskaka bakade jag tillsammans med mina båda söner förra sommaren

Jag erkänner utan förbehål att jag inte är så värst bra på att låta barnen vara delaktiga i köket; fast jag har blivit bättre på det under det senaste året. Helst av allt lagar jag mat och bakar på egen hand. Kanske kan detta bero på att vi är så många i familjen, att det ibland känns som ett väldigt stort och tidsödande projekt, att låta barnen vara med? Vad gällde denna blåbärskaka, så minns jag tydligt att det föll det sig väldigt naturligt att bara två av fyra barn fick vara med och baka. Dessa två barn var, av förklarliga skäl, de barn som plockat bären.

Kakan i sig är en bearbetning av ett gammalt favoritrecept, som jag under årens lopp anpassat på alla möjliga sätt för att tilltala mina smaklökar och för att det ska passa med olika smaksättningar. Om man inte har så mycket blåbär som vi hade (sommaren 2011 var en fantastisk blåbärssommar i västra Sörmland), så går det ändå alldeles utmärkt att baka kakan. Den är god nog i sig.

Det givna tillbehöret är, givetvis, kallrörda vaniljsås. Jag är ganska lite osäker kring ifall jag har bloggat om den. Om så inte är fallet, så kommer den. Detta blev helt enkelt en sällsynt god blåbärskaka. Jag dristar mig till att påstå att den fungerar bra att baka, även för den som enbart har frysta bär att tillgå. Var då lite extra generös med Maizenamjölet; för säkerhets skull, och häll av överflödig vätska från de tinade bären. Annars blir kakan för blöt.

Lite nostalgisk blir jag av bilden; de växer
en hel del bara på ett år, barnen.

Pojkarna blåbärskaka
3 ägg
3 dl rörsocker strö
2 msk äkta vaniljsocker
1 rejäl nypa flingsalt
125 gram smör, smält
180 gram vetemjöl (cirka 3 deciliter)
1 tsk bakpulver
smör och mjöl till springformen

3 dl färska blåbär
0,5 msk florsocker av rörsocker
2 tsk Maizenamjöl

florsocker av rörsocker att pudra på kakan

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Spänn ett bakplåtspapper i botten av en springform. Smörj pappret och formens kanter, och mjöla. Slå av allt överflödigt mjöl.
3. Vispa ägg, socker, vaniljsocker och salt riktig pösigt.
4. Rör ned det smälta smöret.
5. Blanda mjölet och bakpulvret, och vänd ned dessa i smeten.
6. Vänd ned florsocker och Maizenamjöl i blåbären, så att de fördelas jämnt över bären.
6. Häll smeten i formen, ställ in den i nedre delen av ugnen, och grädda i 10 minuter.
7. Tag ut kakan ur ugnen. Fördela blåbären över kakan, men lämna en marginal på cirka 2 centimeter ut mot kanten.
8. Ställ på nytt in kakan i ugnen, och grädda den i ytterligare 35-40 minuter.
9. Vicka på kakan, och se till att den är fast i mitten, innan du tar ut den ur ugnen.
10. Låt kakan svalna. Pudra över lite florsocker innan serveringen, och bjud gärna kallrörd vaniljsås till.

Mandelkaka med ugnsbakad rabarber och vaniljmascarpone

Denna kaka renderade mig en semifinalplats i "Årets bak- och dessertmästare 2011". Hur det gick till är egentligen en historia i sig. En sen kväll i början av maj föra året fick jag för mig att jag skulle ladda upp just detta recept som tävlingsbidrag till veckofinalen för ovan nämnda tävling.

Jag minns tydligt att det tog fruktansvärt lång tid att ladda upp receptet. Till slut hade det dröjt så länge att jag blev tveksam till om det hela var vettigt, eller ens skulle fungera. Därför stängde jag ned datorn för kvällen. Uppenbarligen hade receptet och bilden slutligen ändå laddats upp, för jag fick ett telefonsamtal från en PR-byrå en tidig morgon i början på nästföljande vecka, som gav mig beskedet att jag var semifinalist för vecka 18; den tionde av sammanlagt femton semifinalister.

Min föga publikfriande bittermandelkaka hade inte mycket till chans mot bidrag i form av bakverken av choklad, cheesecakes och cupcakes. Jag måste ändå säga att kakan i fråga är och förblir en riktig höjdare, i synnerhet i sällskap av de tillbehör jag matchade den med.

Att kalla den mandelkaka är egentligen inte helt med sanningen överensstämmande, eftersom den enda mandeln i kakan står att fina i bittermandelessensen, och den flagade mandeln som fungerar som dekoration. Det var just mandeln som väckte minnet av kakan förra våren, när jag plötsligt såg den saftiga och lite tunga kakan som för min inre blick. Det här är nämligen ett gammalt recept som min mamma fick av en vän någon gång på åttiotalet. Jag skrev upp det i min gamla, malätna anteckningsbok med viktiga recept, som jag hade med mig under mitt år som au pair på Island 93-94, och där har receptet sedan funnits kvar.

Jag kan inte minnas vad min mamma eventuellt hade som tillbehör till kakan, när hon bjöd på det, eller om hon ens hade något tillbehör. Den fungerar faktiskt väldigt bra i egen majestät, gärna till en kopp te.

När jag förra våren för första gången på över tjugo år skulle baka den, ville jag ge den en ny inramning. Tanken väcktes på att ugnsbaka lite större bitar av rabarber, och då föll det sig ganska naturligt att servera härligheten med en klick mascarpone smaksatt med vanilj. Det var en chansning, även fast jag ju var någorlunda säker på att det skulle fungera med sådana säkra kort. Risken kändes ganska liten att smakerna inte skulle passa bra ihop.

Resultatet blev alldeles strålande - en riktigt fin dessert. Lätt att förbereda, och något utöver det jag vanligtvis brukar servera, med avseende på kompositionen. Helt enkelt ett annat och betydligt roligare sätt att bjuda på rabarber än den gamla slentrianmässiga pajen.

Mandelkaka med ugnsbakad rabarber och vaniljmascarpone
(8-10 portioner)
Förberedelser: 30 minuter
Tillagningstid: 25 + 20 minuter

Mandelkaka
2 ägg
1 dl rörsocker strö
1,5 dl ekologiskt rörsocker
5-6 droppar bittermandelessens
150 gram smör, smält
180 gram vetemjöl (ungefär 3 dl
cirka 50 gram flagad mandel )

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Smörj en springform.
3. Rör äggen med en gaffel, så att de blandas.
4. Rör sedan ned sockret och bittermandelessensen.
5. Tillsätt det smälta smöret, och rör slutligen ned mjölet.
6. Fördela smeten i formen, och strö flagad mandel över.
7. Grädda i nedre delen av ugnen i 25 minuter, och låt därefter kakan svalna, medan du ugnsbakar rabarbern.

Ugnsbakade rabarber
750 gram rabarber
25 gram smör
0,5 dl torrt, vitt vin
0,5 dl rörsocker strö
0,5 dl farinsocker

1. Höj temperaturen i ugnen till 200 grader.
2. Smörj en ugnsfast form med smöret.3. Putsa rabarberstjälkarna, och dela dem i 4-5 centimeter långa bitar. Lägg dem i formen.
4. Häll vinet i foprmen, och strö sedan råsocker och farinsocker över rabarberbitarna.
5. Ugnsbaka i nedre delen av ugnen i 20 minuter. Vänd lite på rabarberbitarna efter cirka halva tiden.
6. Låt dem svalna, och servera den lätt ljumna.

Vaniljmascarpone
2 paket mascarpone à 250 gr
1 vaniljstång
2 msk råflorsocker

Blanda mascarpone med urskrapad vaniljstång och socker.

Lägg upp på tallrikar, eller låt var och en servera sig själv. Allt efter tycke och smak.

En mazarinkaka till pappa

Min pappa älskar mazariner. Detta misshandlade bakverk har fått dåligt rykte på grund av alla budgetvarianter av dålig kvalitet som florerar bland den typ av läskiga bakverk som verkar ha obegränsad hållbarhet. Det är rent ut sagt synd och skam, för få saker är godare än en äkta mazarin.

Det måste i grund och botten vara bittermandeln som är pappas fäbless? Samma bittermandel som ger hans älskade mandelkubb sin karakteristiska smak. Att bittermandeln också hör till mina smakfavoriter, det kommer nog inte som någon överraskning för de av er som följt mig ett tag. Därför blir jag alltid lika glad när jag stöter på ett recept som innehåller denna essens. Jo, det är essensen jag håller mig till, när jag smaksätter.

När jag först blev bjuden på denna kaka, hade jag emellertid inte så högt ställda förväntningar. Många liknande kakor som jag smakat under årens lopp har varit ganska trista. Den här är till skillnad från tidigare erfarenheter så långt ifrån trist man kan komma.

Receptet fick jag av en arbetskamrat, och jag har endast ersatt några ingredienser med sådana jag själv föredrar att använda, så som rörsocker strö och ekologiskt vaniljpulver. Kakan är lätt att baka, blir saftig och fin, med en påtaglig smak av bittermandel. Dessutom håller den sig god i flera dagar efter att den bakats.

Förra påsken firade vi, långt i efterskott, att min pappa fyllt år. Det kändes som ni säkert förstår mycket passande att bjuda på just denna mazarinkaka. Den blev genast en favorit hos mina föräldrar, och kanske har min mamma bakat den just till idag? Grattis på födelsedagen, Pappa!

En mazarinkaka till pappa
Förberedelser: 20 minuter
Gräddning: 50 minuter

1 ägg
3 dl råsocker
0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver
8-10 droppar bittermandel
1,5 dl gammaldags mjölk
0,5 dl sötmandlar, malda eller mixade<
0,5 tsk bakpulver
175 gr smält smör
180 gr vetemjöl (ungefär 3 dl)

Glasyr:
2 dl florsocker
4 tsk vatten

1. Sätt ugnen på 150 grader
2. Smörj och bröa en springform.
3. Vispa ägget med sockret, bittermandelessensen och vaniljpulvret.
4. Blanda ned mjölken och det smälta smöret.
5. Blanda mjölet och bakpulvret, sikta det över smeten, och vänd sedan ned i smeten.
5. Häll smeten i formen, och grädda i nedre delen av ugnen i 50 minuter.

Låt kakan svalna helt. Blanda sedan florsockret med vatten, lite i taget, så att glasyren inte blir för lös. Bred glasyren över kakan, och låt den stelna.

Brownies - det enda recept du behöver

När det kommer till chokladkakor har jag nolltolerans. Jag betackar mig för de alltför vanligt förekommande torra chokladsockerkakorna, och jag får allergiska reaktioner av så kallade kladdkakor, som i grund och botten bara är dåligt gräddad kaksmet.

Jag vill helst få slippa att utsättas för kakor där man varit så snål med cacao att de är beigebruna. Inte heller kan jag med chokladkakor där det saknas salt i smeten. En smula sälta är det som rundar av och, helt enkelt, fulländar chokladkakor; så är det bara.

Efter denna harang, är jag glad och stolt över att åter presentera min grymma fudge brownie med pecannötter och vit choklad. (Ja, det här är en gammal återbloggning från hösten 2008. En välförtjänt sådan, för det här var på den tiden jag bara hade en handfull läsare.)

Denna brownie är tung, saftig och aningen seg; mättad med mörk choklad. Ofta har jag, som på bilderna, smaksatt den med bitar av söt, vit choklad och knapriga pecannötter. Sist jag bakade den avstod jag från nötter, och använde mig av mörk choklad i stället för vit choklad, då jag serverade den med körsbärsglass. Jag kan lova att i stort sett vilken glassmak som helst, som innehåller bär, nötter eller choklad, blir till en otroligt lyxig efterrätt i sällskap av denna i mit tycke perfekta chokladkaka.

Vill man inte servera kakan med glass, så går det givetvis bra med en klick crème fraiche eller vispad grädde; kanske smaksatt med lite cognac eller punch? Extra lyxigt blir det om man ringlar över lite hemkokt chokladsås, eller varför inte kolasås?

Kakan är godast dagen efter att den bakats. Så är det enligt min erfarenhet med de tunga chokladkakorna, och det finaste är, om man önskar baka i förväg, att den nästan är som bäst efter att den varit frusen. Så här års, då det fortfarande är kallt ute, har jag med framgång stält ut den nybakade kakan och snabbt kylt ned den, och då har kunnat serveras efter bara någon timma, med läckert tungt och saftigt innanmäte.

Om ni är chokladälskare av min kaliber, då är detta sannerligen något för er.

Fudge brownies med pecannötter och vit choklad
200 g mörk choklad, hackad
150 g smör, rumstempererat
3 dl råsocker
1 msk äkta vaniljsocker
3 ägg
0,5 tsk salt
60 gr vetemjöl (cirka 1 dl)
4 msk kakao
100 g pecannötter, grovt hackade
100 gr vit choklad, grovt hackad

1. Sätt ugnen på 175 grader. Blanda smöret med råsocker, vaniljsocker och salt. Vispa ned äggen, ett i taget.
2. Smörj ett bakplåtspapper och forma det efter en kvadratisk form, 24 gånger 24 centimeter.
3. Smält chokladen över vattenbad, eller i micro, och rör ned den.
4. Sikta över kakao och vetemjöl, och blanda ned dem i smeten.
5. Blanda slutligen ned pecannötterna och den vita chokladen.
6. Häll smeten i formen, och jämna till den med en slickepott.
6. Grädda kakan i mitten av ugnen i 30-35 minuter, beroende på vilken typ av form du använder. Provstick efter 30 minuter, så att kakan inte blir för välgräddad.
7. Tag ut kakan ur ugnen, låt den svalna, och placera den därefter i kylskåp ett par timmar.
8. När jag delar kakan, brukar jag först skära bort de yttre kanterna, för att det ser snyggare ut. Därefter delar jag den först fyra gånger på längden, därefter fyra gånger på tvären. Kakan är dock såpass mäktig, att den kan serveras i ännu mindre bitar.

Missa inte min apelsinkaka med vallmofrön och apelsinglasyr

Mitt senaste bidrag på Julegott är en julkaka som blev rent otroligt god, närmare bestämt en apelsinkaka med vallmofrön och apelsinglasyr.

Jag har aldrig tidigare bakat något liknande, och den gjorde helt klart succé hos barnen. Tveka inte att pröva denna fina kaka, som jag vågar påstå sticker ut en smula bland de gängse julkakorna.

Chokladkaka med espresso och flingsalt

I år är första året jag haft adventskalender, och verkligen legat steget före. Haft möjlighet att ta foton i dagsljus, skrivit upp mängder av idéer redan tidigt i höstas, och dessutom faktiskt - kunnat experimentera och pröva mig fram. Ja, jag har till och med bakat vissa saker flera gånger, då den ursprungliga idén inte riktigt föll så väl ut som jag både hoppats och livligt föreställt mig.

Så låg det till i just det här fallet. Fallet med den sega chokladkakan med espresso och flingsalt. Den läckra, lockande drömmen, som jag först bakade med en annan sorts socker, som en kul idé. Det blev inte alls som jag tänkt mig, så - jag gick tillbaka till mitt kära, pålitliga rörsocker strö, sockret som ger den rätta konsistensen åt såväl exklusiva, chokladspäckade brownies, som denna klassisk cacaosmaksatta kaka ur min barndoms skafferi.

Denna kaka har pimpats åtskilligt av mig under årens lopp. Från strösocker till rörsocker strö; från margarin till smör, och från vanillinsocker till äkta vaniljsocker. Den har bestrukits med tryffel, och den har till och med serverats som födelsedagstårta. Sådan är utvecklingen i köket - många recept förändras med tiden, och blir faktiskt bara bättre och bättre, ju mer åren går.

Nu har jag fört denna, min älskade kaka, till ytterligare en kulinarisk nivå. Tro mig, med generösa mängder espressopulver i smeten, och flingsalt på toppen, fick denna kaka mina arbetskamrater att stöna unisont av pur fikaglädje.

Vågar du låta bli att pröva?

Chokladkaka med espresso och flingsalt
2 ägg
3 dl rörsocker strö
2 msk äkta vaniljsocker
2 msk espressopulver
0,25 tsk flingsalt
4 msk Fairtrade cacao
100 gram smält smör
90 gram vetemjöl
0,5 tsk flingsalt att strö över kakan

1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Kläm ett bakplåtspapper mellan botten och kanten på en springform, och smörj därefter pappret och kanterna generöst med smör.
3. Vispa samman ägg, rörsocker, vaniljsocker, espressopulver och flingsalt.
4. Blanda ned det smälta smöret.
4. Sikta över cacao och vetemjöl, och vänt noga ned dessa i smeten.
5. Häll smeten i formen.
6. Grädda kakan i fem minuter, innan du strör över flingsaltet. Kakan behöver få en yta, annars sjunker saltet delvis ned i kakan, och den visuella effekten blir sämre. 7. Grädda kakan i ytterligare max 25 minuter. Provstick gärna; den ska vara lite blöt i mitten.
. 8. Låt kakan svalna, och helst stå till sig ett par timmar, innan den ska ätas. Allra godast är den dagen därpå.

I dag för ett år sedan, den femte december 2010, bloggade jag om en paté i advent, samt dess tillbehör, lingoncumberlandsås, spetsad med glögg. Följ länken, så finner du också länkar till blogginläggen från sjätte december 2009 och 2008.

Julegott

Redan tidigt i somras blev jag, som jag tidigare nämnt, tillfrågad om jag ville vara med och producera några blogginlägg till Dansukkers julkampanj. Nu är det bara några dagar kvar tills aktiviteterna och blogginläggen drar igång på Dansukkers inspirationssajt Julegott - Sveriges sötaste julsida.

Med min erfarenhet av att i flera års tid ha haft en egen julkalender här på SMASKENS, så kändes det kul att få användning för några av alla idéer jag sparar på under året. Jag har aldrig, under något år, hunnit få utlopp för alla idéer under de blott 24 dagar som utgör advent.

Mina inlägg kommer ni hitta under kategorin Baka med barn. Jag ska göra mitt bästa för att försöka hålla koll och tipsa er om när mina blogginlägg dyker upp.

Sådant som tröstar

Jag är egentligen inte alls på blogghumör för tillfället. Det är inte en slump att det varit tyst här den senaste veckan. Nu ska jag ta mig i kragen och faktiskt försöka dela med mig av det goda vi trots allt lagat och ätit sedan jag senast skrev här. I stället för att beklaga min bristande entusiasm, vill jag berätta om denna grymma kaka, som jag trakterade familjen med förra torsdagen. En chokladkaka med både cocos, chokladpellets, farinsocker och kardemumma; jag har en hang up på båda dessa sistnämnda ingredienser, för tillfället.

Åt en chokladkaka med just kardemumma för några veckor sedan, som fick mig att vilja gå loss på mitt kanske äldsta och mest trogna recept. Detta kan mycket väl vara den första kaka jag själv bakade; och gudarna ska veta att jag bakat den under årens lopp, fler gånger än jag kanske borde.

Det finns många som tycket det är fel att använda mat som tröst, och det kan jag väl i princip hålla med om. Däremot tycker jag det är mer än rätt att använda sig av ätbara saker för att pigga upp sig. Trots att dagarna är ljusare, och våren kommer närmare, så tycket jag helt ärligt att detta är en väldigt jobbig tid på året. Jag är helt enkelt inte på topp; det är tungt och motigt.

Då kan en chokladkaka med farin, kardemumma, cocos och chokladpellets, toppad av en rejäl klick smetana, höja livsandarna ordentligt.
Det här fick mig helt enkelt att må lite bättre. Smetana är dessutom en makalös produkt. De kräsna (på gränsen till stockkonservativa) barnen föredrog dock vispad grädde.

Min trösterika chokladkaka
2 ägg
1 dl farinsocker
2 dl rörsocker strö
2 msk äkta vanilksocker
0,5 tsk salt
0,5 tsk kardemumma, nystött
100 gram smält smör
4 msk cacao
90 gram vetemjöl (cirka 1,5 dl)
1 dl mörka chokladpellets
cocos och smör till formen

1 tsk farinsocker + 0,5 tsk nystött kardemumma att strö över kakan

Sätt ugnen på 175 grader. Smöra en springform, och bröa den med cocos.
Vispa ägg, farin, socker, vaniljsocker, salt och kardemummma pösigt.
Rör ned smält smör. Sikta över cacao och vetemjöl, och blanda ned i smeten. Rör därefter ned chokladpelletsen.
Häll smeten i formen, och grädda längst ned i ugnen i 35 minuter.
Strö farin och kardemumma över kakan genast efter att den tagits ur ugnen.
Servera med smetana eller vispad grädde.

Weronicas vita kladdkaka med saffran

Den vackra bilden har Weronica efter vänlig
förfrågan generöst lånat ut till SMASKENS.

Vissa bloggar, och bloggare, sticker ut i mängden. En sådan är Weronica, vars blogg jag följt länge, och även tidigare tipsat om. Tack vare henne fick jag förra året nys om det recept på starkt chokladsmakande småkakor med havssalt, som jag förra året valde att kalla Weronicas avec. Detta recept tilltalade betydligt fler än mig, det fick jag tydlig feedback på.

Nu har turen kommit till ytterligare inspiration från kvinnan i fråga; en vit kladdkaka med saffran. Jag är närapå mållös. Detta är fantastiskt gott, smeten i sig är delikat; möjligen borde jag, som den sucker för salt jag trots allt är, tillsätta en nypa nästa gång det är dags att baka denna läckerhet. Mitt enda avsteg från Weronicas recept bestod i att jag tog ekologiskt vaniljpulver, i stället för vaniljsocker; helt enkelt för att det var vad som fanns hemma.

Edit: Till nästa gång tror jag också att jag sänker ugnsvärmen till 175 grader, alternativt bakar kakan någon minut kortare. Den blev inte kladdig, utan fick snarare konsistensen av mazarin; vilket jag älskar, men någon minut kortare tid i ugnen skadar inte.

Jag bjuder på den till eftermiddagskaffet på mitt jobb, och serverar den med halvtinade, osötade björnbär. Jag tror de kommer att ge en fin kontrast åt kakans sötma, och passa precis så bra till som jag hoppar.

Jag måste erkänna att den saffran jag använde kanske inte kan betecknas som prima, men -den var såpass billig, i matbutiken vid mitt jobb, att jag helt enkelt var tvungen att pröva.

Weronicas vita kladdkaka med saffran
100 gram smör
100 gram vit choklad
0,5 gram saffran (ett kuvert)
0,5 tsk ekolgiskt vaniljpulver eller 2 tsk vaniljsocker
2 ägg
1 dl råsocker
150 gram vetemjöl (cirka 2,5 dl)

Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret, Bryt chokladen i bitar, och smält ned den i smöret under omrörning, tillsammans med saffran. Vispa ägg, ekologiskt vaniljpulver och socker pösigt. Sikta över vetemjölet. Häll sedan i smör- och chokladblandningen.
Häll smeten i en lätt smörat springform. Grädda i 12-15 minuter. Jag nöjde mig med knappt 13 minuter (nästa gång blir det någon minut kortare); ville vara garanterad en lite kladdigare kaka (vilket det alltså inte blev; snarare saffransmazarin).
Jag skulle tro att detta är en typisk sådan kaka som gör sig bäst dagen efter? Servera den rumstempererad, pudrad med florsocker och med någon matsked precis tinade björnbär.

I dag för ett år sedan, den fjortonde december 2009, bloggade jag om vad som sannolikt fortfarande är julens lyxigaste småkaka. Om ni följer denna länk, finner ni i blogginlägget även en länk tillbaka till fjortonde december 2008, och min första adventskalender.

Månskenskaka - en mjuk pepparkaka för 2010

Vad har jag gjort? Jo, jag har helt enkelt tagit det gamla klassiska receptet på solskenskaka, och uppgraderat det till en ovanligt god, mjuk pepparkaka. INte konstigfare än så. Det kan tyckas tveksamt om det är värt besväret; om det verkligen behövs ytterligare ett recept på mjuk pepparkaka. Baka själva, och smaka, så förstår ni vad jag menar. Jag är mer än nöjd. Det här borde jag ha gjort, eller snarare kommit på, för längesedan.

Det grämer mig en smula att jag inte tänkte ett steg till. Nu funderar jag nämligen på om det inte skulle bli ännu godare att täcka kakan med en frosting, som smaksatts med apelsin. Och så de strimlade, skållade mandlarna - lätt rostade - som dekoration, på toppen.
Värt att pröva, nästa gång.

Månskenskaka- en mjuk pepparkaka för 2010
125 gram smör
3 ägg
2 dl råsocker
1 dl farinsocker
0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver
175 gram vetemjöl (cirka 3 dl)
1 tsk bakpulver
2 tsk kanel
1 tsk mald kardemumma
1 tsk ingefära, mald
20 skållade, strimlad sötmandlar

Sätt ugnen på 175 grader. Smält sedan smöret. Vispa ägg, socker och kryddor hårt. Blanda ned smöret i äggvispet, och vänd sedan ned vetemjöl och bakpulver.
Häll i smord, bröad eller mjölad springform, och grädda i 10 minuter i nedre delen av ugnen. Tag då ut kakan, strö över den skållade, strimlade mandeln, och grädda i ytterligare tjugo minuter, fortfarande i nedre delen av ugnen.

För ett år sedan, den andra december 2009, bloggade jag om mina goda pepparkaksskorpor. Om ni följer denna länk, finner ni i blogginlägget även en länk tillbaka till andra december 2008, och min första adventskalender.

Fairtrade-tävling: kakbak för en god sak

Jag är verkligen ingen tävlingsmänniska, och brukar aldrig skriva om tävlingar på andra matbloggar. Detta får helt enkelt sägas vara undantaget som bekräftar regeln.

När syftet är gott, kan även jag lockas att delta i, eller åtminstone tipsa om en tävling. Så - gå genast in och läs hos Anna Billing på Skånska Skafferiet och snickra sedan ihop ett riktigt bra kakrecept.

Bilden är lånad.

Något till kaffet? Det fixar jag!

I ett svagt ögonblick erbjöd jag mig självmant att baka till en planeringsdag på jobbet. Kanske var det för att jag inte bakar så särskilt ofta nu för tiden? Kanhända var den en inre röst som sade till mig att passa på, att verkligen ta tillfället i akt att umgås med smör, socker, choklad och nötter.
Brownies måste i varje fall vara något av det mest tacksamma man kan baka. Jag experimenterade fram ett recept på brownies hösten 2008, som jag sedan dess bakat i ett flertal varianter. Nu var det åter dags att försöka vara lite kreativ.

De rostade hasselnötterna från ICA är en favorit son jag alltid ser till att ha hemma. Alla som själva kämpat med att rosta hasselnötter, och sedan försöka skrubba av skalen, förstår att uppskatta denna färdiga produkt.

Steget till att spetsa fudge-täcket med whisky var inte särskilt vågat. Det behövs något som bryter av en smula mot en brownies massiva, nästan koncentrerade chokladsmak.
Cognac eller rom lär garanterat fungera lika bra.

Brownies med vit choklad, rostade hasselnötter och whiskyspetsat fudgetäcke
100 g 70% choklad, hackad
150 g smör, rumstempererat
3 dl råsocker
1 msk äkta vaniljsocker
1/2 tsk salt
2 ägg, av den större storleken

60 gr (ca 1 dl) vetemjöl
3 msk kakao
100 gr ICA rostade hasselnötter, grovt hackade
100 gr vit choklad, grovt hackad

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa samman smöret med råsocker, vaniljsocker och salt. Vispa ned äggen, ett i taget. Smält chokladen över vattenbad eller i micron och rör ned den. Sikta över kakao och vetemjöl, och blanda ned i smeten. Tillsätt slutligen hasseloch den vita chokladen.
Täck en form med smort bakplåtspapper. Jag har en kvadratisk, rostfri form från Cordon Bleu som mäter 24*24 cm; den är perfekt för brownies. Häll smeten i formen, bred ut och slätade till den ordentligt. Grädda i nedre delen av ugnen i 30 minuter - och inte en minut mer.

Whiskyspetsad fudge
200 gram mörk choklad (70%)
0,5 dl grädde (+ 2 msk)
3 msk whisky
1 nypa flingsalt

Smält chokladen i whiskyn och grädden. Hoppa inte över den lilla gnuttan flingsalt, den gör en sådan smakskillnad.
Låt fudgen stelna, och bred den därefter över brownien. Låt sedan kakan kylas ned helt i lylsjåp, innan du skär den i lagon stora, eller små, bitar.
I efterhand inser jag att jag kunde ha tillsatt en aning mer grädde, därav parentesen i ingredienslistan. Dessutom ska jag poängtera att detta blir en spritig fudge. Det är så jag vill ha det, minska mängden whisky om du vet med dig att du föredrar en mildare ton. Tänk då bara på att öka på mängden grädde i proportion till den minskade mängden.

Regnet, det bara öser ned(...då bakar vi blåbärskaka)

Jag ska inte vara alltför gnällig; vi bor i Sverige, med allt vad svensk sommar innebär. Men, hade vi haft de dallrande heta sommarveckorna i början av juli i färskt minne, så hade jag nog varit ganska så nedstämd vid det här laget. Nu håller det upp, men i övrigt har det regnat nästan oavbrutet i flera dagar.
Det har sina sidor att sitta på landet när regnet bara öser ned. Lite charmigt är det förvisso; vi eldar i öppna spisen, och jag ägnar en hel del tid åt matlagning och bakning. I skrivande stund doftade hela huset av nybakade surdegsbaguetter.

Som alla föräldrar vet så kräver denna väderlek så klart avsevärt mycket mer av oss vuxna, med avseende på diverse lekförslag och aktiviteter. Samt, inte minst, ett stort mått tålamod vad gäller konflikter och allmänt syskonkäbbel.

När det höll upp härom dagen var barnen uppe i den lilla blåbärsskogen på vår tomt och plockade lite blåbär, givetvis med förhoppningen om att vi skulle kunna baka något gott. Ibland hamnar de flesta bär i munnen, och en bottenskyla blåbär i en liten plastlåda blir det ingen kaka av. Denna gång lyckades barnen faktiskt skrapa ihop flera deciliter, och då öppnade sig genast andra möjligheter.
Det är härligt att baka med färska bär, de blöder ju inte i smeten, så som frysta i stort sett oundvikligen gör. jag modifierade det gamla klassiska receptet på solskenskaka (känns lite smått ironiskt, i denna väderlek), som jag fick av mamma för många år sedan och bakat otaliga gånger. Nu blandade vi blåbär i den tjocka, goda smeten, och struntade i att pryda kakan med flagad mandel, så som sig annars bör. Men, det hade säkert varit snyggt och gott, det med; blåbären till trots.

Barnens blåbärskaka
125 gram smör
3 ägg
3 dl råsocker
1 msk äkta vaniljsocker
180 gram vetemjöl (cirka 3 dl)
1 tsk bakpulver
2,5 dl färska blåbär
cirka 0,5 msk vetemjöl till bären

Sätt ugnen på 175 grader. Smält sedan smöret. Vispa ägg, socker och vaniljsocker hårt. Blanda ned smöret i äggvispet, och vänd sedan ned vetemjöl och bakpulver. Rör sist ned blåbären, gärna varvade med en gnutta vetemjöl. Det hindrar dem från att sjunka ned i kakan under tillagningen; jag glömde det själv idag, en bieffekt av att vi var många bagare inblandade.
Häll i smord, bröad eller mjölad springform, och grädda i 30 minuter i nedre delen av ugnen.

Gammal skåpmat? Inte alls.

Först vara jag i valet och kvalet, ska jag ärligt erkänna. Morotskaka känns väldigt mycket nittiotal för mig. Gammal skåpmat. Blogga om morotskaka, är det inte lite desperat; hur lågt kan jag egentligen sjunka?
Sedan insåg jag att det faktiskt finns en mycket god anledning till varför receptet på Rosendals morotskaka finns nedskrivet i den legendariska vaxduksboken. Det är helt enkelt ett otroligt bra recept; ett av de bästa kakrecepten jag stött på.
Och vad jag letade; ni ska veta att jag letade, på den tiden då morotskaka med färskostsfrosting kändes nytt och spännande. Jag bakade mängder av olika varianter av morotskakor. Så fort jag snubblade över ett nytt recept, så prövade jag det. Somliga blev torra och smaklösa, andra blev tunga, blöta och stabbiga. När jag till slut snubblade över det perfekta receptet, slöt jag det till mitt bröst och satte det omedelbart på pränt, inför framtida behov.
Någon gång om året dyker behovet upp, och då bakar jag kakan. Och njuter i fula drag, precis som jag gjorde igår eftermiddag då jag bjöd på den på mitt jobb.

Mitt enda problem är att jag någonstans på vägen lyckats blir riktigt värdelös på att lyckas med frosting. En gång i tiden fungerade receptet, men resultatet blir numera alltid för löst. I helgen insåg jag att hemligheten bakom en lyckad frosting förmodligen ligger i att höfta sig fram. Jag rörde med lätt hand ihop en alldeles strålande lyckad frosting, som sedan ful-spritsades på muffinsen medelst en vanlig plastpåse. Jo, det händer att jag ägnar mig åt den typen av bakning, även fast det inte är det jag helst sysslar med. Anledningen till ansträngningarna var vår äldsta dotters sexårskalas. Mitt experiment kan summeras ungefär såhär:

100 gram Philadelphiaost
100 gram smör
3 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
skalet från en citron
karamellfärg, om det känns motiverat

Det blir garanterat bättre än den misslyckade, lösa smet jag rörde ihop i måndags kväll, då jag trots helgens nya upptäckt ville pröva det gamla receptet, bara en gång till.

Avslutningsvis ska jag bjuda er på lite personlig Rosendals-kuriosa. Första gången jag besökte denna plats var i augusti 1998. Det var det år då Stockholm var europeisk kulturhuvudstad. Jag var på besök hos goda vänner. När jag satt i godan ro efter lunchen, och njöt av bit morotskaka, anade jag inte att jag samma kväll för första gången skulle träffa den som skulle komma att bli min äkta man. Fet nostalgi-tripp, med andra ord, varje gång jag äter denna kaka.
Baka den. Den är helt fantastiskt god. Några smärre ändringar har jag gjort i receptet, men det är i all väsentlighet detsamma som originalet.

Rosendals morotskaka
2,5 dl råsocker
1 dl farinsocker
2 dl varmpressad rapsolja (eller annan neutral olja)
3 ägg
4 dl finrivna morötter
1 msk vaniljsocker
2 tsk kanel
1 tsk muskot
0,5 tsk salt
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
4 dl vetemjöl
1 rågad dl hackade valnötter

Sätt ugnen på 200 grader. Vispa socker och olja vitt. Vispa därefter ned äggen. Tillsätt morötter, kryddor och salt. Blanda bakpulver och bikarbonat med mjölet, och vänd ned detta i smeten. Rör avslutningsvis ned nötterna.
Smörj och mjöla eller bröa en springform modell större; jag brukar använda mig av en som mäter 25 cm i diameter. Häll smeten i formen, och grädda i nedre delen av ugnen i uppemot 30 minuter. Passa så att kakan inte blir för mörk; täck den i så fall med aluminiumfolie. Provstick; stickan ska vara torr, då är kakan färdig.
Låt kakan svalna, och därefter vila inlindad i folie ett par timmar. Jag brukar ibland, som i tisdags, dela kakan, och bre frosting emellan. det blir både snyggt och gott. garnera med exempelvis hackade valnötter eller vackra, halva valnötskärnor. Lite kanel på blir snyggt, det med.