Det var alldeles för längesedan jag lagade rullader. Rullader har en särskild betydelse för mig, inte minst eftersom min mammas rullader gav mig min hittills största framgång som matbloggare, nämligen som
Matgäst på
Taffel förra hösten. Jag ryser fortfarande lite när jag tänker på hur stort detta var - och är; det förblir en stor ära att ha fått lov att medverka på denna fantastiska matsajt. Lite fånigt är det kanske, att min stoltaste stund som matbloggare inträffade efter endast två månader av matbloggning, men så ligger det faktiskt till.
Nu är det emellertid inte min mammas rullader vi ska prata om. De rullader jag bjöd på till varmrätt i lördags är i allra högsta grad mina egna.
Salvia, sardeller och silverlök...smaka på den alliterationen, hörni! Detta är också ett bra exempel på att vi har behov av sardeller året om; jag hänvisar gärna än en gång till
denna artikel i ämnet - på Taffel, så klart.
Edit 091014: Givetvis har det på Taffel även skrivits om salvia. Denna triss i goda smaker höjde smälte samman med nötinnanlåret till en skön förening. I all enkelhet, för det är så tacksamt att bjuda på en trygg
variant av husmanskost, en variant som jag med små medel ändå fick att sticka ut. Rulladerna serverades med en ny favorit, nämligen puré på potatis och rotselleri. Det är precis lika gott som det låter, och jag tror att denna blandning kan tilltala även de som inte tillhör
rotsellerins närmaste vänkrets.
Som grönsakstillbehör valde jag det som jag kallar
provencalska morötter, det vill säga lätt förvällda, grovt strimlade morötter som slungas i vitlökssmör och beströs med hackad bladpersilja. Och nej, jag fabulerar inte; jag har serverats denna variant av morötter vid ett flertal tillfällen; i Provence, av en provencalsk familj. Bara så ni vet.
Jag gjorde en enkel, ganska tunn gräddskysås av det goda i grytan där rulladerna puttrat.
De trevliga gästerna lyckades med konststycket att samtala spirituellt, smörja kråsen och samtidigt smickra mig med trevliga komplimanger. En middagsbjudning blir inte mycket bättre än så.
Nötrullader med salvia, sardeller och silverlök14 skivor nötinnanlår (drygt 1200 gram)
10 sardellfiléer i olivolja
2 krukor salvia (stora mängder behövs, eftersom den uppdrivna är så vek i smaken)
1 stor silverlök, finhackad
1 liten vitlöksklyfta, finriven
2 msk olivolja ur sardellburken
salt och svartpeppar
smör till stekning
2 dl torrt vitt vin
Finhacka sardellfiléerna, salviabladen och blanda med vitlöken och oljan. Bred ut köttskivorna; salta och peppra dem, och smeta ut en tesked av blandningen i mitten av vardera. Strö sedan över en matsked finhackad silverlöken. Rula ihop köttskivorba, fäst dem med så kallade coctailpinnar (sådana där runda, riktigt vassa tandbetare). Hetta upp smör i en gjutjärnsstekpanna, och bryn några ruklader i taget så att de får vacker färg runtom. För över dem till en emaljerad stekgryta. Häll avslutningsvis vinet över köttet, lägg på locket, och låt småputtra i uppemot 45minuter.
GräddskysåsNär du plockat upp rulladerna ur stekgrytan, återstår en försvarlig mängd god vätska. Blanda denna med
1 dl vispgrädde och 1 tsk smulad, torkad salvia (eller 1 msk färsk hackad, om det finns). Pudra över och vispa ned en rågad matsked vetemjöl. Färgsätt med några droppar koloritsoja, och smaka av med salt och svartpeppar. Se där, en enkel ,men fantastisk sås.
Potatis- och rotselleripuré gör du enkelt genom att koka lika delar potatis och rotselleri. Mixa den kokta rotsellerin slät, pressa potatisen, och blanda dessa båda ingredienser med smör, en rejäl skvätt grädde och eventuellt en skvätt mjölk. Krydda med salt och vitpeppar.