Visar inlägg med etikett Dryckestips/Drinkar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dryckestips/Drinkar. Visa alla inlägg

onsdag 8 juli 2015

Chokladtårta med röda bär

Jag bloggar numera sedan länge med vad jag kallar regelbunden oregelbundenhet. Emellanåt dyker något upp som fångar mitt intresse och som gör mig tillräckligt motiverad att sätta mig vid datorn och dokumentera ingredienser och tillagningsförfarande, så som i detta fall.

För snart två veckor sedan firade vi vår äldsta dotters elvaårsdag. Detta föranledde mig att göra verklighet av en tårtfantasi jag länge ruvat på. Tårtbotten, eller anslaget som det kallas på konditorspråk, kommer från ett recept min mamma hittade för närmare trettio år sedan. Den tårta detta anslag då var del av fylldes med och täcktes av vispad grädde som blandats med hackade hasselnötter och hackad mörk choklad. Den var på sin tid alldeles strålande god, men nu var det inte fyllningen jag var intresserad av.

Jag började med att googla recept på mjölkchokladganache, och hittade ett som visade sig bli alldeles för löst. Det syns dessbättre inte på bilderna, men det föranledde mig att korrigera mängden grädde i mitt eget recept. Denna mjölkchokladganache fick både fylla och täcka tårtbottnarna.

Tårtan täcktes, som ni själva ser, av röda bär. Jag delade och kvartade jordgubbar, men behöll flera hela. Jag strödde över hallon, och placerade strategiskt ut körsbär samt blad och små bladknippen från vår mynta i trädgården. Slutligen pudrade jag över florsocker.

Snyggt? Definitivt! Gott? Ja, absolut, i synnerhet som jag hittat ett riktigt roligt dessertvin åt oss vuxna att para ihop med tårtan, nämligen
Brachetto d´Acqui (6260), som stämde bra ihop med beskrivningen "söt, pärlande, bärig smak med inslag av körsbär, hallon och viol".

Tårtan blev mycket uppskattad, och jag kommer definitivt lägga den till min återkommande repertoar. (Den skulle även kunna dekoreras med rostade nötter och filéade apelsinklyftor, om man vill servera den under vinterhalvåret.)

Chokladtårta med chokladganache och röda bär
Mjölkchokladganache
400 gram mjölkchoklad
3 dl vispgrädde
1 krm flingsalt (en smaksak) 1. Hacka mjölkchokladen grovt.
2. Häll gräden i en kastrull tillsammans med chokladen och flingsalt.
3. Smält chokladen i grädden på medelvärme under omrörning.
4. Låt ganachen svalna helt och därefter stå i kylskåp i ett par timmar, så att den blir helt kall.
5. Tag ut ganachen ur kylskåpet och vispa upp den med elvisp så att den blir fluffig, precis innan tårtan ska monteras.

Tårtbotten
3 ägg
2 dl socker
1 msk vaniljsocker
0,5 tsk salt
90 gram vetemjöl (ca 1,5 dl)
0,75 dl potatismjöl
0,75 dl cacao
2 tsk bakpulver

Till dekoration och servering:
1 liter jordgubbar
1 låda hallon
0,5 liten körsbär
myntablad
florsocker att pudra över

1. Sätt ugnen på 175 grader, och smörj och mjöla en springform.
2. Vispa ägg, socker, vaniljsocker och salt fluffigt.
3. Sikta över och vänd ned vetemjöl, cacao, och bakpulver.
4. Häl ned smeten i springformen och grädda i nedre delen av ugnen i 35 minuter.
5. Tag ut kakan, låt den svalna helt och dela den därefter i två delar.

Montering:
1. Lägg den ena tårtbotten på ett tårtfat.
2. Bred över cirka 1/3 av mjölkchokladganachen.
3. Lägg på den andra tårtbotten, och bred resterande mängd mjölkchokladganache över tårtan.
4. Dekorera med kvartade, halverade och hela jordgubbar; hallon, körsbär och myntablad efter smak och förmåga.
5. Pudra florsocker över tårtan, och servera omedelbart.

tisdag 24 december 2013

Jag önskar er god jul
- kanske med en Christmas Sour?

God jul! Julfriden har infunnit sig och strax ska jag skjutsa in saffranssnurror i ugnen, bakade på deg som fått kalljäsa under natten. Även fast jag absolut anser att vi alla bör vara måttfulla med alkohol, i synnerhet under julhelgen, så vill jag ändå tipsa om den goda drink min man vispade ihop härom veckan. Han kallar den Christmas Sour, och med mandarinjuice som en av huvudingredienserna är det ett minst sagt passande namn.

Vi äter inte traditionellt julbord på julafton, det gjorde vi i söndags på Långbro Värdshus. Nej, här blir det snittar och champagne till lunch, och till middag ankbröst med goda tillbehör. Så gör vi just i denna period i livet. Vad sak har sin tid, och omväxling förnöjer. Det känns ganska skönt att kunna skala ned en smula och inte tillbringa större delen av julafton med att plocka saker i och ur kylskåpet och duka upp buffé. Hur matlagningsintresserad jag än må vara, så finns det trots allt gränser för hur mycket tid jag vill tillbringa i köket en dag som denna.

Jag önskar er alla en riktigt god jul, men god mat och dryck och gemenskap. Nya traditioner, gamla traditioner, förhoppningsvis många glada stunder - och lagom mycket julklappar.
Julefrid!

Christmas Sour (2 personer)
saft från 4 clementiner
0,5 tsk sirap
en skvätt angostura
6 cl Maker's Mark

1. Fyll en mixbägare med is.
2. Hällned ingredienser ovan, och rör tills blandat - skaka inte.
3. Häll upp i glas fyllda med is och dekorera med clementinskal.

onsdag 19 juni 2013

Grönare högtider med Las Moras: Ugnsrostad potatis och tomater och pistage-dukka och mynta

Grönare högtider med Las Moras lider mot sitt slut för denna högtid. Här kommer det sista av mina midsommarrecept i kampanjen. Ett lite annorlunda tillbehör till det grillade, och samtidigt perfekt plockmat.

Dukka, som rätten kryddats med, är en fantastisk kryddblandning. Så vitt jag förstått har den persiskt ursprung. Nötter (i det här fallet pistage), kummin, koriander, chiliflakes, salt och sesamfrön stöts eller mixas grovt. Man tar helt enkelt en bit bröd, doppar i olivolja och därefter i dukka. Hur gott låter inte det? Givetvis måste ni pröva.

Detta recept ger mer dukka än vad rätten kräver, men det ser jag knappast som ett problem. Jag är ganska övertygad om att den som prövar denna potatis- och tomaträtt kommer vilja laga den om igen - och då är det onekligen ganska praktiskt att ha kvar av den goda kryddblandningen.

Denna rätt fungerar som smårätt tillsammans med andra rätter, men är också ett självklart och läckert tillbehör till exempelvis grillade lammracks eller till kyckling. Samtidigt fungerar rätten alldeles utmärkt i egen hlf person. Faktum är att vi själva åt de goda pirogerna, den stekta squashen med buffelmozzarella och dessa ugnsbakade potatisar och tomater som meze-rätter. Samtliga passade oerhört väl ihop med Las Moras Chardonnay.

Midsommarmaten känns onekligen aningen mer exotisk med en sådan här grönsaksrätt. Jag är verkligen glad att jag återupptäckt dukka.

Ugnsrostad potatis och tomater och pistage-dukka och mynta
(6 personer)

Pistage-dukka
70 gram skalade pistagenötter
0,5 matsked hel kummin
0,5 msk korianderfrön
2 msk sesamfrön
3 msk hackad, färsk mynta
0,5 tsk chiliflakes
0,5 tsk flingsalt

1. Rosta pistagenötterna i en torr teflonpanna tills de fått en smula färg. Lägg dem åt sidan i en skål.
2. Rosta därefter kummin och koriander tills de börjar dofta.
3. Häll kummin och koriander i en mortel och stöt dem, men inte för fint.
4. Rosta sesamfröna på samma sätt som kryddorna.
5. Mixa nötterna grovt. Tillsätt sesamfröna, mynta, chiliflakes och salt. Mixa alltsammans i stötar, det ska inte bli helt slätt.

Dukka håller ett par veckor i kylskåpet om den förvaras i en tätslutande burk eller låda.

500 gram små delikatesspotatisar eller färskpotatis
500 gram romanticatomater
olivolja
flingsalt

1. Värm upp ugnen till 250 grader (eller 225 grader varmluft).
2. Dela potatisen i mindre bitar. Lägg dem i en ugnsfast form, ringar över olivolja och smula över flingsalt. Blanda alltsammans.
3. Ställ in formen i mitten av ugnen och tillaga i 15 minuter. När potatisen fått färg, ställer du in tomaterna i en oljad form bredvid. 4. När potatisarna är gyllenbruna och tomaterna börjar mjukna är det dags att ta ut dem ur ugnen. 5. Blanda potatisen med cirka 0,5 deciliter pistage-dukka. Smaka av med mer salt och eventuellt mer dukka.
6. Lägg upp potatisen och tomaterna på ett fat. Strö över mer dukka och strimlad, färsk mynta.

måndag 17 juni 2013

Grönare högtider med Las Moras: Stekt squash med buffelmozzarella, pepprig olivolja och basilika

Squash, suzzini, courgette - kärt barn har många namn. I Sverige är det dessvärre ofta svårt att få tag på riktigt späd, fin squash. Squashblommor ska vi inte tala om. Jag hugger som en kobra om jag spanar in nätta små squasher i butiken. Nära mitt jobb finns en butik som så här års får in vit squash, och den är fantastisk.

I min värld är squash en primör. Jag vill ha den späd; fast och ganska hård i köttet. Inte svampig, med kärnhus; grov som en överarm. Jag tror att många hobbyodlares konstanta gnällande över sitt överflöd av squash lätt skulle vara löst om de bara plockade dem i sin linda, det vill säga - nöp av dem när de fortfarande är små.

Med dessa mina åsikter deklarerade, går jag vidare till att berätta om mitt recept. Försök att få tag i så späd squash som du bara kan. Så här års är det lättare än senare under sommaren. Att hyvla sqyash tunnt, steka i olivolja och avnjuta som smårätt ät inget nytt. Inte alls. Men - med buffelmozzarella och en riktigt fin olivolja är detta i mitt tycke en ren delikatess. Ett läckert tillskott på ett förrättsbord, så här i midsommartider.

I väntan på grillen kan man gärna njuta av ett glass kallt, vitt vin och plocka i sig munsbitar av goda smårätter. Då passar denna som hand i handske.

Att den dessutom går att förbereda gör inte saken sämre.

Jag delar sällan mozzarella med kniv, utan föredrar att bryta den i mindre bitar. Ringla över en pepprik olivolja och drag några drag med svartpepparkvarnen, strö över lite basilika, och en fantastisk god förrätt är skapad - i all enkelhet. En förrätt som passar strålande bra tillsammans med ett glas Las Moras Chardonnay.


Stekt squash med buffelmozzarella, pepprig olivolja och basilika (förrätt till 6-8 personer)

400 gram späd sguash, hyvlad i tunna skivor
olivolja
flingsalt
svartpeppar
2 tsk citronsaft
en näve späda basilikablad
2 paket buffelmozzarella

1. Hetta upp lite olivolja i en teflonpanna.
2. Lägg i tunna skivor av squash, och stek dem hastigt på båda sidor. Lägg dem i en skål, och fortsätt steka resterande mängd squashskivor i omgångar.
3. Salta och ringla citonsaft över de färdigstekta squashskivorna, och vänd dem försiktigt.
4. Bryt mozzarellan i mindre bitar, och lägg upp dem med squashskivorna på ett serveringsfat eller i en vid skål. Fördela över basilika, ringla över olivolja; drag några drag med svartpeparkvarnen och servera.

fredag 14 juni 2013

Grönare högtider med Las Moras:
Möra piroger med spenat, ricotta och blandade örter

Ni minns kanse att jag strax innan påsk skrev om mitt bloggsamarbete med Las Moras Chardonnay, Prime Wine Group, receptsajten kokaihop.se i kampanjen "Grönare högtider med Las Moras"?

Senast det begav sig var i påskas, då det fortfarande kändes mer som vinter än vår, och urvalet av grönsaker i säsong av förklarliga skäl var mer begränsat. Då bjöd jag på tre recept som passar till vinet i fråga. I påskas blev det en soppa, en gratäng och en krämig sallad. Nu i försommartider är det snarast en utmaning att kunna begränsa sig, då inspirationen flödar över så fort jag närmar mig en grönsaksdisk.

Här kommer mitt första av tre vegetariska recept inför midsommar, tre i mit tycke riktigt fina vegetariska recept, som samtliga passar utmärkt bra tillsammans med Las moras Chardonnay. På midsommar, som vid de flesta andra högtider, spelar maten huvudrollen för de flesta av oss. Midsommarmenyerna kan som vi nog alla vet se väldigt olika ut, givetvis beroende på såväl familjetraditioner som ambitionsnivå. Detta är i sig inte särskilt märkligt.

Sill och lax är nog vad de flesta vuxna förväntar sig, men alla är trots allt inte lika förtjusta i dessa fiskar. Ytterligare några väljer av olika skäl att inte äta fisk alls. Många föredrar dessutom vin framför öl. Mina små möra piroger är fyllda med en krämig blandning av spenat, ricota lök, vitlök och örter, och min tanke är att de tjänar som ett fullgott vegetariskt alternativ till den traditionsenliga sillunchen. Att kunna erbjuda sina gäster dessa läckra, gyllenbruna knyten med ett glas kallt, vitt vin är i mitt tycke en alldeles strålande start på midsommarfirandet.

Pirogernas fyllning är i sig så läcker att jag gärna provsmakar den under själva förberedelsen. De smakar otroligt gott serverade direkt ur ugnen, men passar också bra som lite elegantare utflykt- eller picnicsmat.  Då, om inte annars, är det definitvt en extra fördel att Las Moras Chardonnay kommer i PET-flaska.

Möra piroger med spenat, ricotta och blandade örter (6 stora)

Pirogerna kan självklart göras i mindre storlek, men då får man vara beredd på lite pill, och verkligen arbeta snabbt. Degen är mycket lättarbetad men är bara samarbetsvillig så länge den är kall.

Deg
250 gram vetemjöl
0,5 tsl flingsalt
125 gram kylskåpskallt smör, skuret i små kuber
cirka 0,75 dl gammaldags mjölk, kall

1. Blanda salt och mjöl.
2. Knåda med snabba fingrar ihop mjölet med smöret (eller kör i en matberedare, om du har tillgång till en sådan).
3. Knåda in mjölken i degen, lite i taget, tills degen blivit grynig.
4. Knåda slutligen klart degen på bakbord. 5. Slå in degen i plastfolie och låt den vila i kylskåp i 30-40 minuter.

Värm ugnen till 180 grader. Lägg bakplåtspapper på en ugnsplåt.

Fyllning
350 gram spenat
0,5 msk olivolja
1 liten lök, finhackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
125 gram ricotta
0,5 dl färska, hackade örter - gärna en blandning av oregano, citrontimjan och bladpersilja
1 ägg, lättvispat (till pensling)
havssalt och nymald svartpeppar

1. Ansa bort eventuella grövre stjälkar från spenaten.
2. Lägg spenaten i en traktörpanna. Lägg på locket, vid på värmen, och låt spenaten tillagas i sin egen vätska.
3. Hetta upp oljan i en teflonpannan, och stek lök och vitlök tills de mjuknar. Blanda ned spenaten, och låt svalna.
4. Lägg blandningen i en skål, och tillsätt halva det uppvispade ägget, ricotta, parmesan, örter, salt och peppar. Blanda ordentligt.
5. Kavla hastigt ut degen till en cirka 25*40 centimeter stor rektangel, cirka 3 millimeter tjock. Arbeta effektivt, annars blir degen väldigt snabbt klibbig.
6. Skär degen i sex ungefär lika stora bitar.
7. Pensla kanterna med lite vatten. Fördela därefter spenatblandningen på degrutorna.
8. Vik varje degruta diagonalt, och tryck ihop kanterna noga för att undvika att fyllningen läcker i ugnen.
9. Pensla med resterande mängd uppvispat ägg, och stick sedan ett litet hål på toppen av varje pirog med en vass kniv.
10. För försiktigt över pirogerna till plåten. Grädda i cirka 25-30 minuter eller tills pirogerna fått gyllenbrun färg.

lördag 25 maj 2013

Jag bryter tystnaden med Pink Margarita

Idag känns det som sommar. Jag har främst ägnat denna vackra lördag åt att inhandla och plantera nya perenner i våra rabatter. Efter en så tillfredsställande sysselsättning kändes det helt på sin plats att skaka ihop Pink Margaritas innan maten.

Riktigt så rosa dom jag önskat blev de inte. Blodgrapejuice var vad jag hade till hands. Vacker blev drinken ändå, och god; riktigt läskande. Lämplig också att bjuda sen som inte är lika förtjust i spritiga drinkar som jag och min man är.

Ni som följt mig några år vet att jag sommartid brukar dela med mig av drinkrecept, och detta år lär inte bli något undantag.

Pröva gärna detta recept. Jag menar det; av hela mitt hjärta.

Pink Margarita (2 rejäla drinkar)
saft av 2 lime
(flingsalt till glasen)
1 dl blodgrapejuice<
1 dl Cointreau (eller Triple Sec)
1 dl Tequila Silver (gärna Sauza)
rikligt med is

1. Pressa limefrukterna.
2. Gnid en bit lime längs glasens kanter och doppa i smulat flingsalt - om du har lite ambitioner.
3. Fyll en stor smaker till hälften med is.
4. Häll i limejuice, blodgrapejuice och sprit. Mixa.
5. Sila ned i glasen - och njut.

måndag 10 december 2012

Stjärnanisdoftande gryta på högrev
(och ett vintips därtill)

"Rensade du skafferiet?", undrade en vän är jag berättade om denna goda gryta. "Nej," utbrast jag lite förnärmat "det fanns faktiskt en tanke bakom ingredienserna..

Den här årstiden vill jag egentligen bara ägna mig åt att äta långlagat kött och dricka rödvin. Helst varje kväll. Eller, åtminstone så ofta det bara är möjligt. Denna söndag ville jag verkligen inte landa i ännu en boeuf bourgignon. Det krävdes något mer; en annan smak; andra nyanser. I mörkt muscovado finns det en ton av lakrits, och stjärnanis ger en fantastiskt fin arom. Lägg balsamvinäger därtill, och du har en kombo som fungerar riktigt bra.

Erkännas ska att det ändå var ett plötsligt infall som fick mig att hälla brandy i grytan. Jag har aldrig varit främmande för att hälla alkohol i mat. Den stora mängden morötter, muscovadosockret och balsamvinägern gör detta till en gryta med en rejäl sötma, samtidigt som vinets syrlighet bryter av och hindrar den från att bli alltför söt.

Köttet blev rent löjligt mört, men så fick alltsammans också stå och småputtra i tre timmar. En nära CrockPot-upplevelse, för att försöka vara lite vitsig.

Till grytan drack vi ett riktigt gott vin som jag fått möjlighet att prova.
Coast Ridge Cabernet Sauvignon Merlot (nr 6289) är ett i mitt tycke mycket prisvärt vin, som passade alldeles strålande bra till denna gryta. Fylligt, med en strävhetoch syra som matchade grytans sötma mycket väl. Ja, jag vet att jag inte är vidare bra på att beskriva vin, men ni får helt enkelt lita på att det var gott. Och jag är ändå rätt så kräsen, när det gäller.

Varför inte bryta av inför uppladdningen med all julmat som komma skall, och pröva denna gryta?

Svart, stjärnanisdoftande gryta
1,6 kilo grytbitar av högrev
salt och svartpeppar
smör och olivolja
3 schalottenlökar, finhackade
4 vitlöksklyftor, finhackade
0,5 dl brandy eller Eau-de-Vie
1 dl balsamvinäger
4 dl rött vin
5 morötter
2 msk mörkt muscovadosocker
4 st stjärnanis
2 lagerblad
2-3 tsk Maizena

1. Hetta upp olja och smör i en stekpanna. Fräs grytbitarna i omgångar. Krydda dem med salt och svartpeppar, och lägg dem i en emaljerad gjutjärnsgryta.
2. Vrid på grytan på hög värme när är alla grytbitar är brynta och ligger däri. Häll på barndy, och låt den koka in.
3. Tillsätt schalottenlök, vitlök, morötter, lagerblad, balsamvinäger, muscovadosocker rödvin, stjärnanis och lagerblad.
4. Lägg på locket, koka upp, och låt koka på medelvärme i uppemot två timmar.
5. Tag av locket, och låt grytan koka ihop ytterligare en timma.
6. Re av grytan genom att blanda Maizena med grytspad och vispa ned. Smaka av med mer salt och svartpeppar.

lördag 4 augusti 2012

Tequila honey, var har du
varit hela mitt liv?

Det har varit en rent sagt usel drinksommar. Under vinterhalvåret håller jag mig till min stora kärlek Godfather, men mellan maj och september är jag mer våghalsig. Då botaniserar jag gärna i vår drinkbibel, och från denna har vi under årets lopp testat en mängd vansinnigt goda drinkar.

Tequila var förra sommarens tema, men denna drink gick oss förbi. Jag hittade den en kväll i början av sommaren, då vår experimentlusta i drinkbandandet begränsades av att vi saknade sockerlag och sodavatten. Då passade Tequila honey som hand i handske. Eller kanske snarare som glas i hand?

Tequila honey
4 cl tequila
0,5 pressad lime
1,5 tsk honung
sodavatten

1. Lägg isbitar i en shaker. Om du inte har en shaker, så är det på tiden att du skaffar dig en.
2. Häll i tequila, limesaft och honung. Skaka ordentligt.
3. Fyll glaset med (krossad) is. Sila av i glaset Fyll upp med soda.
Rör om, och garnera eventuellt med en limeklyfta. Sugrör är frivilligt.

lördag 14 juli 2012

Tack för tipset!

Vi fick ett riktigt bra vintips av min mans före detta arbetskamrat A T. Tipset var så rasande bra, att jag bara måste dela med mig av det till fler.

Vill ni dricka något riktigt torrt, friskt och fruktigt, så rekommenderas
Alvarinho Contacto (nr 6707).

Detta vin kompletterade vår middag härom kvällen, då vi för övrigt ännu en gång lagade denna goda spagetti med räkor och chili.

lördag 7 juli 2012

Fläder-GT med jordgubbar och mynta -
sommarens somrigaste drink?

Här kommer ett riktigt gott drinktips innehållande just jordgubbar, passande nog så här dagen efter alla jordgubbstipsen. Det här känns som en riktig julidrink. Jag tog vad som finns att tillgå här hemma, och av hemkokt flädersaft, jordgubbar från frysen och mynta ur rabatten (samt givetvis Bombay Saphire ur barskåpet och tonic ur kylskåpet) blandade jag till sådana här läckert somriga drinkar.

För den som av olika skäl avstår alkohol, kan jag lova att det smakar lika gott med enbart flädersaft och tonic. För oss andra kan jag säga att en gin av god kvalitet är avgörande för att smakerna ska gifta sig fint med varandra. Denna drink smakar distinkt gin, men en påtaglig tom av fläder, utan att för den skull kännas det minsta sötsliskig. Hemkokt flädersaft är fantastisk. Försök inte ens blanda till detta med de köpta varianterna. De är helt enkelt inte lika koncentrerade, och smaken blir inte ens i närheten.

Jordgubbar som isbitar, och myntablad som dekoration - lite barnsligt, lite 80-tal, men både vackert och gott. De frysta bären läcker ur sig både smak och färg, och gör drinkarna ännu mer visuellt tilltalande. Myntan, den bidrar med smak och inte mins med färg. Jag var lite feg. Tveka inte att ta en hel kvist och köra ned i glaset, om du prövar detta. Det blir garanterat både snyggt och gott.

Fläder-GT med jordgubbar och mynta (2 drinkar)
10 cl gin
5 cl hemkokt flädersaft
4 frysta jordgubbar
2 myntakvistar
tonic

1. Fyll två glas till hälften med is. Lägg två jordgubbar i varje glas.
2. Häll i gin och flädersaft.
3. Fyll upp glasen med tonic, och rör om.
4. Stick ned myntakvistarna i glasen, och servera.

måndag 25 juni 2012

Jag drömmer om en Scottish Yell

I våras var jag bjuden till ett trevligt event på Köttbaren, där temat var whisky i matlagning, närmare bestämt The Six Classic Malts of Scotland. Maten var fantastisk, men fördrinken vi bjöds på var en upplevelse i sig. Jag är otroligt svag för just den här typen av drinkar, och jag har drömt mig tillbaka till den ända sedan jag smakade den.

Drinken bär namnet Schottish Yell, och så snart jag i egenskap av amatörbartender lyckas fixa färskpressad ingefärsjuice och köpa orgeat hos exempelvis Barkonsult (då jag inte orkar göra själv, som jag ser att "gamla" Tockasvansen gjorde egen av för längesedan), ska jag se till att det serveras sådana här i vårt hus.

Fram tills dess kanske jag på nytt borde avlägga en visit på Köttbaren?

Schottish Yell
40 ml Dalwhinnie
15 ml Orange'Curaçao
5 ml ingefärsjuice
20 ml limejuice
10 ml orgeat (mandelsocker)
Saltkant

Blanda allt i en shaker. Skaka ordentligt och servera i ett kylt coctailglas med halv saltkant.

söndag 27 maj 2012

El Diablo på mors dag

Under semestern förra året snöade jag och min man in på tequilabaserade drinkar. Tequila är annars en dryck som mycket sällan kommit över mina läppar. Jag har helt enkelt levat i okunskap om allt gott man kan skapa med denna ingrediens som bas.

Som så många gånger förr plockade vi fram Tranans Drinkbok, denna källa till så många goda upplevelser under årens lopp. El Diablo, blev snabbt en av mina sommarfavoriter. Givetvis måste jag därför dela med mig av receptet. Ni kommer märka att jag inte förnekar mig vad sommardrinkar anbelangar. Mitt flitiga drinkbloggande just i semestertider har under årens lopp kanske får någon att frukta att bloggen långsamt höll på att transformeras till en dryckesblogg? Så är absolut inte fallet, det kan jag försäkra er. På samma sätt har kanske någon fruktat att desserter och bakverk ska ta över alltför mycket, i kalas- och semestertider. Var inte rädda - jag ska som alltid försöka balansera inlägg om mat med andra inlägg. Däremot får ni nog leva med att det blir mer av både drinkar och av bakverk och desserter, ju närmare semestertiderna vi kommer.

I detta fantastiska högsommarväder som råder är det lätt att försättas i semesterstämning. I dag är det till råga på allt mors dag, och vad passar denna moder bättre än en god drink i solen? Inte mycket, den saken är säker.

El Diablo (2 drinkar)
8 cl tequila
2 cl Crème de Cassis
1 pressad lime
ginger ale
citronskivor till dekoration

1. Fyll drygt halva glasen med is.
2. Häll i tequila, Crème de Cassis och limesaft.
3. Fyll upp med ginger ale. Rör om, och garnera med citronskiva.

tisdag 15 maj 2012

Ett recept som hade kunnat vara mitt eget

För en knapp månad sedan fick jag ett erbjudande om att få testa både ett vin och få hem ingredienser till en pastarätt. Försiktigt skeptisk som jag oftast är trodde jag först inte att detta var något för mig. Sedan läste jag igenom receptet, och insåg att det var ett recept som hade kunnat vara mitt eget.

Pasta med räkor i olika former är en klassiker i vårt kök. Detta var en variant jag faktiskt aldrig prövat. Då var det ett lätt beslut att ta emot en fix och färdig middag.

Vinet i fråga var en mycket lätt Soave, närmare bestämt
Soave Giardini d´ Italia (nr 2909). Detta lättdruckna vin serveras i mitt tycke helst iskallt, och det passade riktigt bra till den chilispetsade pastan. Inte det mest smakrika vinet, föga förvånande, men definitit något att ha i åtanke i sommar. Jag hoppas på många varma eftermidagar i skuggan, med ett glas kallt vin i handen.

Casa di Luca har en tunn "snabbspagetti" vid namn Spaghetti Pronto, som jag är mycket förtjust i. Snabbprodukter är annars inget som tilltalar mig, men denna tunna, spänstiga spagetti är otroligt läcker. Jag hade aldrig tidigare testat den till den här typen av tillbehör, men det fungerade hur bra som helst.

Det här var helt enkelt en riktigt god middag; som sagt - ett recept som hade kunnat vara mitt eget. Generöst med räkor, fyllig fond, smakrik chiliolja med precis lagom hetta, och till detta varsamt kokt pasta, parmesan och svartpeppar.

Buon appetito!

Spagettini med räkor och chiliolja (4 portioner)
1 kg räkor
2 scharlottenlökar
1 morot
2 msk tomatpuré
0,25 dl olivolja + 0,75 dl olivolja
2 dl vatten
3 dl torrt vitt vin
2 vitlöksklyftor
1 röd chilifrukter
500 g spaghetti.

1. Skala räkorna och spara skalen.
2. Skala och hacka schalottenlök och morot. Fräs dem försiktigt i 0,25 dl olivolja tills löken mjuknat.
3. Tillsätt tomatpurén, och låt den fräsa med en kort stund. Lägg sedan i räkskalen, och fräs till de vitnar.
4. Tillsätt vatten och vin och koka 20 minuter.
5. Sila av skal och grönsaker. Reducera fonden tills cirka 1 dl återstår.

Chiliolja
6. Skala och finhacka vitlöken.
7. Finhacka chilin, ta bort kärnor och mellanväggar om du inte vill ha det så starkt.
8. Fräs hacket i 0,75 dl olivolja i 5-10 minuter på svag värme.

Koka pastan i saltat vatten. Blanda pastan med chilioljan, räkfonden och räkorna. Servera med riven parmesanost och nymald svartpeppar.

lördag 24 mars 2012

Linguine med räkor och sockerärtor - lyxvarianten

Varför inte laga detta till lördagsmiddag i kväll?

Vi har lagat varianter av denna goda pastarätt i många år, men denna version är helt klart den godaste, och inte minst den lyxigaste. Hemligheten är att ta sig tiden att koka en egen räkfond. Det är egentligen inte det minsta besvärligt, men kanske är det ändå något som många inte riktigt tycker sig ha tid att göra. Det bästa knepet är att passa på att göra det när man ändå är upptagen i köket. Fonden sköter ju sig helt själv, så snart alla ingredienser ligger i kastrullen. En enkelt räkfond lagar du till exempel så här :

räkskal från ett kilo skalade räkor
en morot, grovt delad
en schalottenlök, grovt delad
en stjälk selleri, grovt delad
1 deciliter vitt vin
2 deciliter vatten

Fräs räkskal och grönsaker i lite smör, häll på vätskorna, och låt puttra på låg värme i cirka tio minuter. Sila av, och reducera tills en deciliter återstår.

Om man nu inte har tid eller lust till fondkok, så går det i ärlighetens namn bra att förstärka såsen med en gnutta vanlig fiskbuljong, eller kanske en liten (med betoning på liten) skvätt hummerfond.

Med risk för att låta fullständigt motsägelsefull, kan jag berätta att vi inte sällan lagat liknande rätter till vardags, med en sås bestående enbart av vitt vin, crème fraiche och kryddor. Det har fungerat alldeles utmärkt, det med.

Vi har ibland valt att bjuda på detta som en förrätt; en mycket generöst tilltagen sådan. Det räcker och blir över till sex vuxna personer, lite beroende på hur resten av måltiden ter sig, samt givetvis hur matfriska gästerna är.

Till denna goda pastarätt passar det alldeles utmärkt att njuta av ett glas
Torricella (nr 7179).

Linguine med räkor - lyxvarianten
Förberedelser: 15 minuter
Tillagningstid: 15 minuter

0,5 dl vitt vin
1 dl hemkokt räkfond
2 dl crème fraiche
2 vitlöksklyftor, rivna
muskot efter smak
flingsalt efter smak
200 gr sockerärtor, lätt förvällda och delade

svartpeppar och parmesan till serveringen

1. Skala räkorna.
2. Förväll sockerärtorna, dela dem, och ställ dem åt sidan.
3. Koka upp pastavatten, så att du kan koka pastan medan såsen tillagas.
4. Blanda vin, räkfond, crème fraiche och riven vitlök i en traktörpanna.
5. Låt blandningen koka upp, och reducera tills den blivit krämig.
6. Krydda med muskot, och smaka av med salt.
4. Slunga såsen med nykokt linguini, och blanda därefter ned räkorna och sockerärtorna.
5. Stjälp upp alltsamman på ett fat, och servera med nymald svartpeppar och rikligt med parmesan.

söndag 27 november 2011

En fantastisk kväll

Det blir inte några bilder tagna av mig, då jag med gott samvete lämnade kameran hemma, för att i stället kunna ägna mig fullständigt åt att njuta av gårdagskvällen. Ibland måste man hänga av sig rollen som matbloggare en smula. Nu blev det ändå lite matbloggsprat, då det efter en stund visade sig att jag hade en trevlig läsare vid samma bord.

Jag vill egentligen bara rikta ett varmt tack till Fredrik, som lyckades ordna en otroligt trevlig kväll, med grymma ostar från Mi Piace. De makalösa vinerna talade för sig själva, och måltiden kvalar lätt in bland det godaste jag ätit i år. Vad sägs om det här:
Nebbiolobräserad oxkind, gårdsbiff från Örebro, färsk chorizo, kompott på kastanjer, morot och sidfläsk och en grymt len mandelpotatispuré?
Låter inte det alldeles makalöst gott, så säg?

Vi beställde viner från Fratello Revellisom serverats under kvällen genom Xwine, och jag kommer med största sannolikhet skriva om dessa viner framöver.

Tack än en gång, Fredrik! Det här gjorde du otroligt bra. Du är minst sagt en strålande bloggvän.

lördag 26 november 2011

Så här ska jag tillbringa kvällen

Bilden är lånad.

När detta inlägg publiceras, sitter jag och min man på tunnelbanan, på väg till en hemlig destination. Det vill säga, jag vet mycket väl vart vi är på väg, men för min man har det fram tills nu varit en ytterst välbevarad hemlighet.

För över en månad sedan nappade jag på Who Cut the Cheeze-Fredriks inbjudan. Så - vi är på väg till Högberga gård på Lidingö, för en fantastisk kväll i ostens, vinets och matens tecken, med tema Piemonte och närmare bestämt vingården Fratelli Revello.

Fredrik har kommit med små aptitretare under tiden fram till det magiska datumet. Det har handlat om en unik marmelad tillverkad av pressrester från vintillverkning, om en långlagrad marinerad ost, och inte minst att denne köksmästare och Semifinalisten till Årets Kock 2012, Tommy Eriksson på Högberga Gård ligger bakom kvällens meny.

Förväntningarna är höga, minst sagt höga, för att uttrycka sig milt. Jag ser helt enkelt fram emot en fantastisk kväll.

Bilden är lånad.

måndag 24 oktober 2011

SMASKENS tipsar:
Sanpellegrino Chinotto


Vad kallar man bäst denna dryck? Läsk för vuxna? Sanpellegrino Chinotto har en sådan behaglig bitterhet i sig, samtidigt som den är otroligt läskande. Till färgen må den se ut som en variant på cola, men när man smakar på den inser man genast att detta inte är en sötsliskig dryck, utan en otroligt uppfriskande sådan.

Jag blev tipsad om drycken när jag läste i senaste numret av Gourmet. Vi har tidigare titt som tätt köpt andra varianter av Sanpellegrinos fruktdrycker, men den här var en dittills okänd produkt.

Jag skulle kunna föreställa mig att detta är en dryck man antingen älskar eller avskyr. Själv är jag sedan länge helt såld på såväl Campari som Sanbitter (de små röda flaskorna som bara finns på Systembolaget), så jag är väl inte direkt objektiv bedömare. Nu har vi köpt oss en hel låda på Martin Olsson. Det gäller att fylla förrådet, när man hittar något som verkligen smakar bra.

fredag 11 mars 2011

Kanske mest för göteborgare?
- godsaker från Linnégatans Ostaffär


Jag köpte med mig en hel del godsaker från Passion För Mat-mässan för några helger sedan. Något av det som slank ned i min påse var två fantastiska ostar från Linnégatans Ostaffär, en butik jag ibland handlade i när jag själv bodde i Göteborg, men nu inte varit i på många år. Tyvärr minns jag inte vad ostarna hette, men det var en krämig fransk grönmögelost (som påminde inte så lite om min favorit Blå Kornblomst), samt en vällagrad Stilton.

Linnégatans Ostaffär bjöd inte bara på generösa smakprover av sina ostar, utan saluförde också en produkt som var precis lika god som den lät, nämligen en ciderglaze. Denna, fick jag berättat för mig, tillverkas av en blandning av normandisk cider och äppelmust från Österlen. Butiken har tagit fram produkten till sina populära ost- och vinprovningar, som ett komplement för de kunder som av olika skäl inte dricker alkohol. Ett bra initiativ, och en väldigt god produkt, dessutom.

Förra helgen valde jag att, möjligtvis något oortodoxt, blanda friskt och servera ovan nämnda vällagrade Stilton på dinkelkex, med denna ciderglaze, och serverade Prosecco därtill. Och, tro mig, det fungerade alldeles utmärkt bra. Det blev ett mycket gott drinktilltugg.

Jag vet inte om någon liknande produkt finns att tillgå hos någon annan fabrikant, men har ni vägarna förbi Linnégatans Ostaffär, så vet ni vad jag tycker att ni ska köpa.

Prosecco Pizzolato (nr 7870).

torsdag 24 februari 2011

Men, så klantigt, Systembolaget

Det kom för en stund sedan, via Tre tjejer i köket, till min kännedom att det finns en klar miss med Systembolagets nya hemsida. En ganska så ordentlig miss, till och med. Alla direktlänkar till Systembolaget har nu slutat fungera (av kanske förklarliga skäl; upplys mig i så fall gärna).
Jag kan meddela er att jag inte kommer sitta och länka om de produkter jag skrivit om, hur gärna jag än skulle vilja vara tillmötesgående mot er läsare. Den tiden kan jag helt enkelt inte avsätta.

Jag vill ändå informera om hur det ligger till, och jag är glad att jag så gott som alltid skrivit ut artikelnummer när jag refererat till produkter.

Det finns givetvis många positiva saker med Systembolagets nya sida. såsom att de äntligen visar utseendet på sina produkter; något jag länge har saknat. Vi får glädjas åt det.

fredag 21 januari 2011

Godfather, goddamnit!


Min absoluta favoritdrink sommaren 2010 var Amaretto Sour. Min absoluta favoritdrink vintern 2010-11 är Godfather.
Vad har dessa två drinkar gemensamt, månne? Jo, en ganska försvarlig del Amaretto.

Det är fredag, och på fredagarna tar vi oss gärna en drink innan maten. Jag delar med mig av vår variant på Godfather, och jag är väl medveten om att detta kanske inte stämmer med de recept man kan hitta i drinkböcker.
Hur mycket jag än älskar Amaretto, så måste proportionerna vara balanserade. Man kan välja mellan whisky eller bourbon. Jag föredrar bourbon. Håll tillgodo.

Gotfather, på vårt sätt
5 cl bourbon
3 cl Di Saronno amaretto
2 coctailbär
generöst med is

Fyll ett glas med is.
Tillsätt sprit och bär.
Rör om med en sked.
Njut.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...