Låt mig chocka er med en tiramisu

Jag vill egentligen blogga. Varje dag. Jag har bara blivit ringrostig och lat. Nu fann jag mig plötsligt ostörd hemma, ledig med barn som är ute och leker. Ett strålande tillfälle att passa på att skriva några rader, inte sant?

Vi hade middagsgäster tre lördagar i rad i april. Jag älskar det. När vi ska ha middagsgäster är det oftast en långdragen process, som inte sällan tar över och blir dagens huvudsakliga aktivitet. Några av er känner säkert igen sig - planering, inköp, tillagning och slutligen måltiden. Det dukade bordet, maten, vinet och vännerna. Det blir inte mycket bättre än så.

En av dessa lördagar avslutade vi måltiden med tiramisu. Jag har ett riktigt bra recept, som jag inte lagat på åratal. Tiramisu är annars en i mitt tycke förrädisk efterrätt. De flesta gånger jag bjudits på den har det smakat ganska förskräckligt. Jag tänker inte ge mig på att lansera min version som autentisk. Jag vet inte ens varifrån receptet ursprungligen kommer; så blir det ibland, när det gått ett decennium sedan recept första gången skrevs av.

Vad jag däremot kan säga, är att proportionerna i detta recept i mitt tycke är perfekta. Allra bäst blir denna tiramisu om den tillagas på förmiddagen och avnjuts på kvällen samma dag. Dagen efter kan den upplevas som lite blöt, och om man försöker äta den för tidigt har den ännu inte hunnit stabilisera sig.

Tiramisú
Personligen föredrar jag att servera mina gäster var sin portion tiramisu upplagd på assiett. Det blir helt enkelt snyggare än om var och en själv ska gräva i formen. Om detta handlar om kulinarisk estetik, eller om mitt kontrollbehov, det kan vi låta vara osagt.

2 dl starkt, kallt kaffe
0,4 dl Triple sec
0,4 dl Amaretto
4 äggulor
1 dl råsocker
4 äggvitor
400 gram mascarpone
skalet från 1 citron, ordentligt tvättad (cirka 0,5 tsk)
skalet från 1 apelsin, ordentligt tvättad (cirka 0,5 tsk)
20-24 savoiardikex (cirka 200 gram = ett paket)
2-3 tsk cacao

1. Blanda kallt kaffe och likör.
2. Vispa gulor och socker riktigt pösigt. Blanda ned mascarpone i äggvispet.
3. Tillsätt apelsin- och citronskal; börja med en mindre mängd, och smaka dig fram. 4. Vispa äggvitorna till hårt skum, och vänd ned dem i smeten.
5. Doppa kexen hastigt i kaffe- och likörblandningen. Lägg hälften av dem på botten av en form.
6. Täck kexen med hälften av ostkrämen. Lägg sedan på resterande hälft doppade kex, samt bred på resten av krämen.
7. Ställ formen i kylskåpet i ett par timmar
8. Pudra över kakao strax innan tiramisun ska serveras.

Food Revolution Day 2013

Den 17:e maj i år är det inte bara min födelsedag och Norges nationaldag, utan även Food Revolution Day 2013. "Vad är detta för ett jippo?, undrar kanske någon. Förklaringen står att finna här nedan:

"Food Revolution Day on 17 May is a global day of action for people to make a stand for good food and essential cooking skills. It's a chance for people to come together within their homes, schools, workplaces and communities to cook and share their kitchen skills, food knowledge and resources.

Food Revolution Day aims to raise awareness about the importance of good food and better food education for everyone by focusing on three simple actions – cook it, share it, live it. The first Food Revolution Day took place on 19 May 2012 with more than 1,000 events in 664 cities across 62 countries. Find out all about Food Revolution Day 2012 here."

Ett lovvärt initiativ, utifrån många hänseenden. Det enda evenemang i Sverige jag hittar relaterat till Food Revolution Day är i Malmö, på Green Matmarknad (eventet har en Facebookgrupp). Kanske har jag missat något, för nog borde detta uppmärksammas på fler ställen? Med det stora och breda matintresse som åtminstone förefaller finnas i Sverige är detta helt klart något som borde engagera?

Själv kommer jag sannolikt upmärksamma dagen genom att utlokalisera matlagningen till övriga familemedlemmar. Ja, i teorin låter det ju helt rätt; födelsedagen borde vara en dag då födelsedagsbarn inte själva behöver prestera i köket. OM jag känner mig själv väl tror jag nog att jag helt enkelt inte kommer kunna håla mig därifrån.

Macaroni and cheese, och en motvillig matbloggare

Det var sex dagar sedan sist, men - här har ni mig igen. Den numera något motvilliga matbloggaren. Om någon skulle fråga mig vad jag gör i stället för att blogga, så skulle jag svara att jag inte riktigt vet vart tiden tar vägen. Visst gör jag mer av sådant jag inte gjorde för bara några månader sedan, såsom att träna och att läsa skönlitteratur, men det är inte hela förklaringen.

Kanske letar jag efter en annan uttrycksform? Inget är omöjligt, men i nuläget är det Smaskens som gäller; bloggen jag tycker så hemskt mycket om och som varit en så stor och viktig del av mitt liv i så många år.

När jag inte bloggat regelbundet på ett tag, då tappar jag rutinen. Jag känner mig lite osäker. Kanske är det då en smula passande att det som tillagades här i kväll var äkta amerikansk comfort food. Givetvis från grunden, inga halvfabrikat så långt ögat kunde nå. Receptinspirationen hittade min man här, och jag kan skriva under på att lovorden i blogginlägget som länken leder till inte på minsta vis är överdrivna.

Detta var grymt gott. Barnen jublade. Vi vuxna fnissade nästan av lycka - kan det smaka så här bra av något så enkelt som pasta (vi använde sedani), ost och ostsås? Ja, det kan det. Colemans senapspulver, rökt paprikapulver och svartpeppar gav såsen en riktigt pikant smak. Osten bestod av diverse skalkar från lagrade ostar.

Denna amerikanska klassiker har nog en chans att bli en klassiker även i vårt kök. En av våra barns absoluta favoriträtter är stuvade, gammaldags makaroner. Jag tror nästan att makaronerna fick konkurrens i kväll.

Macaroni and cheese
Jag har cupmått till mitt förfogande. För den som inte har det kan jag nämna att i cup motsvarar cirka 2,4 deciliter.

400 gram makaroner, sedani eller annan kort, rörformad pasta
3 msk smör
3 msl vetemjöl
1 tsk Colemans senapspulver
2 krm starkt, rökt paprikapulver
0,5 tsk salt
nymald svartpeppar efter smak
2,5 cups gammaldags mjölk
3 cups grovt riven lagrad ost
paprikapulver till dekoration

1. Koka pastan efter anvisningar på paketet. Häll av vattnet, och kyl sedan pastan genom att skölja den kallt vatten.
2. Lägg tillbaka pastan i kastrullen. Slunga den med en klick smör så att den inte klibbar ihop.
3. Sätt ugnen på 200 grader och smörj en ugnsfast form.
4. Smält smöret i en kastrull. Tag kastrullen från plattan, och vispa ned vetemjöl, senapspulver, rökt paprikapulver, peppar och salt.
5. Häll i mjölken, och blanda väl. Koka upp såsen under omrörning, så att den tjocknar.
6. Rör ned 2 cups riven ost i såsen, och blanda så att den smälter och blandas helt med såsen. 7. Blanda såsen med pastan i kastrullen.
8. Häll hälften av pastablandningen i ugnsformen. Strö över hälften av den resterande rivna osten. Lägg på resten av pastablandningen och avsluta med ett lager ost. Strö över paprikapulver.
9. Ställ in ugnsformen i mitten av ugnen, och tillaga i 20 minuter. Vrid därefter upp till 250 grader samt grilleffekt, så att ytan blir läckert gyllene.
10. Låt svalna 10 minuter innan serveringen.

Pappardelle med bacon, salladslök och grädde

Helgen som gick har vi njutit av två helt fantastiska pastarätter. Här kommer den första av dessa. Rätten är en variant på detta recept Bon Appetit, som hittills i år varit överlägset bäst på att förse mig med inspiration.

Det är egentligen märkligt hur så få och enkla ingredienser kan resultera i något så makalöst gott. En av anledningarna till att det blev så bra som det blev är faktiskt att jag prövade en ny sorts bacon. Inget exklusivt, bara en oväntat bra produkt från ICA.

Ja, faktiskt, detta torrsaltade bacon rökt på alspån överträffade mina förväntningar på bacon man kan köpa i en vanlig matvarubutik. Fin smak, fast i konsistensen och inte en massa vatten som läcker ut när man steker det. Med beröm godkänt, helt enkelt.

Vårlöken kan ersättas med fin purjolök. Vitlök, timjan, grädde och parmesan - hur skulle det kunna gå fel? Pastan spänstig och al dente, så klart, annars fungerar det inte att blanda den med såsen. Såsen ska för övrigt inte vara alltför riklig, då dränker den pastan, och gör den obehagligt blöt.

Laga detta. Pröva detta. Jag kan inte tänka mig att ni blir anat än nöjda.

Pappardelle med bacon, salladslök och grädde
500 gram pappardelle
2 paket bacon, finhackad
1 stort knippe salladslök, strimlad
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 tsk torkad timjan
2 dl vispgrädde
1 dl finriven parmesnost
nymald svartpeppar

1. Sätt på pastavatten. 2. Värm en emaljerad gjutjärnsgryta, och bryn baconet i omgångar. Låt baconet rinna av.
3. Fräs salladslök och vitlök i pannan i resten av baconfettet.
4. Lägg i pastan i kastrullen.
5. Häll tillbaka baconet i pannan, och rör ned grädden. Smula över timjan, och låt såsen koka upp.
6. Låt såsen småputtra några minuter och blanda sedan ned parmesanen. Smaka av med svartpeppar.
7. Häll av pastan, och blanda den genast ned den i såsen.
8. Servera omedelbart med mer parmesanost och svartpeppar.