onsdag 19 november 2014

Gyllene kikärtscurry i gråa november

November 2014 är så grå. Jag kan verkligen inte minnas att jag någonsin upplevt denna månad så här tung. Det känns som att simma klädsim; som att allt sker med ett fysiskt motstånd. Hösten brukar annars inte påverka mitt umör. Jag gillar hösten, och brukar helt ärligt se november som en trevlig uppstart på advent.

Inte i år. I år kämpar jag för att hålla orken uppe. Då hjälper det verkligen att försöka vara lite smart i köket. Förra måndagskvällen lagade jag två middagar; båda kikärtsbaserade. Den första har jag redan bloggat här, och nu är det dags för den andra.

När jag stod vid grytan drabbades jag av plötsligt tvivel. Jag fick någon sorts flashback till mina ungdomsår som vegetarian, då jag lagade mat hellre än bra, och trodde att improvisation och god vilja var det enda som krävdes för att skapa god vegetarisk mat.

Till skillnad från min ungdoms impressionistiska matlagning är det snarare så som jag säger till våra barn: erfarenhet och rutin är en förutsättning för lyckad improvisation. Visst kan det vara kul att vara lite "wild and crazy" i köket; att slänga saker på måfå i grytorna, men man vill ju helst att resultatet ändå ska vara baserat på kunskap om ingrediensernas egenskaper, och att anrättningen i slutändan ska bli aptitligt.

Aptitiligt blev det sannerligen inte alltid när det begav sig i min gröna matlagningsungdom. Förra måndagen stirrade jag därför ned i den gyllene blandningen i grytan med en viss nervositet och vånda. Jag kände dofterna av indiska kryddor och stekt lök, och kastades med ens tjugo år tillbaka i tiden.

"Vad har jag gett mig in på", tänkte jag. "Kikärtscurry - vilken jäkla kliché. Hur ska detta gå? Kommer det smaka bra, eller bara tjäna som en påminnelse om hur tråkig vegetarisk mat kan vara? Kommer barnen äta?.

Jag kan glatt meddela (om nu någon trodde något annat) att resultats faktiskt blev riktigt bra. Våra barn, som verkligen gillar baljväxter men föredrar linser och bönor framför kikärtor, åt av grytan med god aptit. Jag serverade den med basmatiris, raita, mango chutney och färsk koriander. Det räckte även till en njutbar jobblunch.

Då vi är latmaskar köper vi konserverade kikärtor. Allra gladast blir vi när vi har vägarna förbi butiker som säljer storkökskonserver av märket Monarch. De riktigt stora rymmer 1,5 kilo kikärtor (avrunnen vikt). Just dessa är stora, mjälla och smakar inte det minsta konserv.

Stöter ni på dem (de finns även i lite mindre burk) så tveka inte - köp! Det som inte går åt på en gång kan man frysa in. (Över huvud taget har Monarch mycket bra konserverade baljväxter. Kidneybönorna är väldigt fina, och de har även stora så kallade smörbönor.)

En gammal bild från Smaskens tidigar barndom.

Gyllene kikärtscurry (6 vuxenportioner)
1 stor gul lök, finhackad
3 vitlöksklyftor, finhackade
2 mjöliga potatisar, finhackade
smör och neutral olja (till exempel varmpressad rapsolja)
1 msk riven ingefära
1 tsk currypulver
1 tsk gurkmeja
1 tsk garam masala
1 tsk spiskumin, nymortlad
1 tsk koriander, nymortlad
1 stor knelstång
4 gröna kardemummakapslar
2 tsk rörsocker
1 tsk flingsalt
2 krm chili flakes (eller efter smak)
450 gram kikärtor (motsvarande tre vanliga konservburkar)
1 burk Kung Markatta cocosmjölk
2 dl passerade tomater

1. Hetta upp smör och olja i en tjockbottnad kastrull eller emaljerad gjutjärnsgryta.
2. Fräs lök, vitlök och potatis med samtliga kryddor på låg värme tills löken mjuknat. Rör flitigt så att inte stärkelsen i potatisen bränner fast i botten.
3. Tillsätt kikärtor, cocosmjölk och passerade tomater.
4. Låt grytan putra under lock på låg värme i 20 minuter.
5. Smaka av med socker och salt.
6. Laga gärna grytan dagen innan den ska ätas - det mår den bara bra av.

Vinnaren i "Robertson loves svamp"

Vinnaren i oktober månads Instagramtävling på temat "Robertson loves svamp" är Mirresyr aka Mirre. Hon lagade en gryta på fläskkött, champinjoner och chorizo. Stort grattis till dig och till vinsten, en KitchenAid mixer med många bra tillbehör. Stort gratis till dig!

lördag 15 november 2014

Smaskens vego: kikärtsgryta med rökt paprika och kummin; vitlök- och chilistekt spenat och stekt ägg

Det här har varit en vecka då jag ätit vegetariskt till middag fyra av fem vardagskvällar. Närapå oavsiktligt, men det avspeglar vår nuvarande trend i köket. Jag älskar kött precis lika mycket som förut - tro inget annat. Jag har bara blivit än mer selektiv med vilken typ av kött jag vill konsumera. Dessutom ser jag det som en kulinarisk uppfostran och en utmaning att servera mer varierad kost till våra barn.

Mottagandet har varit överväldigande. Den här typen av mat är inte det minsta konstig att servera i vår familj. Det hade varit betydligt märkligare att slänga fram en stroganoff på sojakorv, köttfärssås på sojafärs eller quornfilé. Tro mig - sådana rätter hade fått tummen ned av vår fyrhövdade barnaskara.

Den typen av helfabrikat är inte min melodi. Jag lagar som alltid maten från grunden, och baljväxter är rena fröjden att arbeta med. Tacksamma att smaksätta, prisvärda och goda.

Detta var vår middag i måndags. Jag serverade ( som ni redan förstått) kikärtsgrytan med vitlök- och chilistekt spenat, som just nu är det godaste jag vet. Jag stekte en hel drös med ekologiska ägg, repade bladen av den fantastiska bunt koriander jag fyndade i butiken nära mitt jobb och hällde på en rejäl skvätt Cholula chipotlesauce.

Så jäkla gott. SÅ prisvärt, så mättande och så uppskattat.

Då känner sig matmamman i mig väldigt glad och nöjd.

Kikärtsgryta med ökt paprika och kummin; vitlöksstekt spenat med chili och stekt ägg (6 portioner)
1 stor gul lök, finhackad
smör och smakneural olja (tull exempel varmpressad rapsolja)
3 vitlöksklyftor, finhackade
2 tsk kummin, mortlad
1 tsk rökt, söt paprika
2 burkar krossade tomater
2 burkar kikärtor (motsvarar 300 gram)
1 tsk rörsocker
svartpeppar
chiliflakes efter smak

1. Värm smör och olja i en emaljerad gjutjärnsgryta.
2. Fräs lök, vitlök och kryddor på medelvärme tills löken mjuknat.
3. Häll över krossade tomater och blanda väl. Späd eventuellt med lite vatten.
4. Häll i kikärtorna och låt småkoka under lock i 25-30 minuter.
5. Tag av locket, smaka av med salt, svartpeppar och eventuellt chili flakes.
6. Låt koka ihop om tomtsåsen känns lös.

Vitlök- och chilistekt spenat
smör
400 gram bladspenat
2 vitlöksklyftor, finhackade
1 liten, finhackad chilifrukt (eller efter smak)
flingsalt

1. Smält smör i en traktörpanna.
2. Lägg i vitlök och chili, och frös hastigt utan att de tar färg.
3. Lägg i spenaten, och höj värmen.
4. Vänd runt spenaten i pannan så att den fräses med vitlöken och chilin.
5. Salta, och tillsätt gärna en extra klick smör.

Servera kikärtsgrytan och spenaten med basmatiris. Stek så många ägg som ditt sällskap önskar. Färsk koriander och Cholula chipotlesauce är givna tillbehör i vårt kök.

söndag 9 november 2014

Robertson loves kalkon:
baconlindad kalkonfilé med rosmarin och vitlök, ugnsrostad potatis samt ugnsrostad brysselkål med dijonvinaigrette

November månads råvara i mit samarbete med vinhuset Robertson är kalkon. Jag måste börja med att erkänna at jag sällan tillagat annat än hel kalkon. Förr om året var det en given rätt på annandag jul. I ärlighetens namn känner jag mig inte helt bekväm med kalkonen, men jag blev inte missnöjd med resultatet av mina ansträngningar.

Kalkonens bröstfilé är precis som kycklingens bröstfilé känslig styckningdetalj, som måste tillagas med viss varsamhet. Genom att breda på rosmarin- och vitlökssmör samt linda den med några skivor bacon blev mina filéer saftigare. Det är viktigt att passa på innertemperaturen, så att inte filéerna blir torra.

Brysselkål är en av mina favoritgrönsaker, och jag tycker dijonvinaigrette är ett fantastiskt tillbehör. Ugnsrostad potatis är enkelt och tacksamt att tillaga, och ett passande tillbehör.

En helgmiddag som går snabbt att förbereda och som tillagas i ugnen - det är inte det sämsta. Se till att få tag på riktigt aromatisk rosmarin. Själv klippte jag min från våra kryddkrukor, som fortfarande i allra högsta grad levererar, så här långt in på hösten.

I glasen serverades Robertson Cabernet Sauvignon; en utmärkt matchning till kalkonen.

Baconlindad kalkonfilé med rosmarin och vitlök, ugnsrostad potatis samt ugnsrostad brysselkål med dijonvinaigrette (4 portioner)
2 kalkonfiléer
1 paket bacon
2 msk smör, rumsvarmt
2 msk finhackad rosmarin
1 stor vitlöksklyfta, finhackad
1 kilo delikatesspotatis
olivolja
flingsalt
svartpeppar
500 gram brysselkål

Dijonvinaigrette
3 msk olivolja
2 msk äppelcidervinäger
0,5 vitlöksklyfta, finriven
1 tsk honung
1 rågad tsk dijonsenap
flingsalt och svartpeppar

1. Vispa samman ingredienserna. Smaka av med salt och peppar, samt eventuellt mer honung.
2. Sätt ugnen på 200 grader.
3. Förbered ugnsfasta, oljade formar för potatis respektive brysselkål.
4. Dela potatisarna i jämnstora bitar, och rör runt dem i formen så att oljan fördelas. Salta.
5. Gör samma sak med brysselkålen i sin form, och sätt in formarna i ugnen.
6. Blanda smör, vitlök och rosmarin. Krydda med salt och svartpeppar.
7. Fördela det smaksatta smöret på kalkonfiéerna. Linda dem därefter med baconskivor.
Baconet behöver inte täcka filéerna. Fäst med tandpetare vid behov.
8. Lägg kalkonfiléerna på ett smort, ugnsfast fat eller i en form. Sätt in dem i ugnen, och placera en ugnstermometer i den tjockaste delen av den större filén.
Tillaga tills innertemperaturen nått 72 grader.
10. Blanda den varma, rostade brysselkålen med dijonvinaigretten.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...