White chicken chili

Plötsligt händer det! Hallå - är det någon som läser, eller har ala givit upp? De vore inte konstigt. Min personliga kokbok Smaskens har inte uppdaterats på mer än sex månader. Nu drabbades jag plötsligt av lust att dokumentera gårdagens middag. Den var enkel, och väldigt god, samt inte minst en perfekt vinterrrätt. Vem kan motstå en soppgryta med smältande mör, långlagad kyckling, bönor och majs? (Originalreceptet kommer från Epicurius.)

Jag tog det försiktigt med kycklingfonden, eftersom den an köper i butik lätt tar över smakmässigt. Jag hade tyvärr ingen hemkokt buljong. I ställt resonerade jag som så, att det faktum att kycklingen fick sjuda i den svaga buljongen i åtta timmar tillsammans med smaksättarna gul lök och stjälkselleri, nog ändå borgade för att soppgrytan trots allt skulle bli smakrik.

Kanske vill någon ha den mer salt? Smaka då av med flingsalt mot slutet. Personligen kunde jag tänkt mig dubbla mängden chili, men nu var det inte bara min smak som skulle råda. Det var helt rätt beslut, av gensvaret att döma från de familjemedlemmar som är känsligare för chilistyrka.

Hur bekvämt är det inte att ycklinglårfiléerna vare sig behöver putsas eller delas? De blir smältande möra av den långa tillagningen. När man mot slutet av tillagningen blandar ned bönorna och majsen går filéerna isär i lagom munsbitar alldeles av sig själva.

White chicken chili - på mitt sätt
2 msk olivolja
1 kg kycklinglårfiléer
2 gula lökar, finhackade
2 stjälkar selleri, finhackade
4 vitlöksklyftor, finhackade
8 dl vatten
2 tsk flingsalt
1 puck kycklingfond (Knorr Touch of taste)
0,5 tsk svartpeppar
2 msk ICA:s frysta gröna chili
2 tsk spiskummin
2 tsk korianderfrön, nymortlade
2 burkar cannelinibönor
ca 0,5 påse fryst majs (ICA basic)
en näve finhackad koriander + mer till servering

1. Häll olivolja i botten på CrockPot-grytan.
2. Blanda ned alla övriga ingredienser i grytan.
3. Häll på vatten, och blanda ned kycklingfonden.
4.Laga i CrockPoten på lägsta effekt 8 h.

Till servering: 1 lime
1 paket majstortillas
gräddfil

1. Blanda ner bönorna, majsen och cirka 0,5 deciliter hackad koriander i soppan, och höj temperaturen till max.
2. Kör soppan i CrockPoten på högsta effekt 30 min.
3. Rosta under tiden majstortillas i en stekpanna, eller grilla hastigt i en kontaktgrill, och skär i snibbar.
4. Klyfta lime, hacka upp grön chili och hacka upp koriander.

Servera med limeklyftor, hackad grön chili, gräddfil och grillade majstortillas.

Nudelsoppa när sommaren dröjer

Så såg soppan ut till middag. Ute var det kyligt och mulet.

Vad gör man när middag måste serveras, inspirationen tryter och man själv inte ens är särskilt hungrig; än mindre kan förmå sig att känna sug efter lagad mat? Lägg därtill kyla, regn och avsaknad av sommar. Inspiration - vad är det? Somliga kanske struntar i att laga middag och serverar smörgås och filmjölk till middag (jag har aldrig sett det i verkligheten, men hört talas om det!).
Andra kanske scrollar i telefonlistan efter numret till den lokala pizzerian eller thaikiosken.

Själv är jag inte utrustad med en förkärlek för frukost till middag, och i mitt grannskap saknas take away-restauranger som håller en för mig acceptabel nivå. Dessutom är jag alldeles för snål för att köpa färdigmat. Det är dessutom inte alltid så att årstiden bestämmer middagsmaten. Om det inte känns som sommar, då är det inte sommarmat som lockar.

Jag letar mig i stället tillbaka till de platser där jag vet att jag sparar sådant som fångar mitt intresse. På Pinterest har jag en board jag kallar A foodie life. Där sparar jag allt som ser gott ut, som låter spännande och som jag föreställer mig att jag någon gång vill kunna söka mig tillbaka till för inspiration.

Detta är min ständiga räddning (tillsammans med mitt eget receptregister här på Smaskens, förstås).

En vardagkväll för någon veckor sedan var det just ett bildminne av en thai-vietnamisisk nudelsoppa som kurerade min idétorka. Jag lät mig inspireras av receptet och smaksatte utifrån vad skafferiet hade att erbjuda. Resultatet blev denna soppa, som jag tänker kan varieras i det oändliga och som kan få även den som inte kände sig ett dugg sugen på middag att plötsligt känna kurr i magen.

Denna typ av soppor passar i mitt tycke lika bra året runt - såväl en vinterkväll, som en osedvanligt ruggig försommarkväll. När vädret sviker, kan vi åtminstone alltid trösta oss med en god middag, inte sant?

Dagen efter tröstade jag mig med soppan till lunch.
Vädret var fortfarande lika uselt.

Nudelsoppa när sommaren dröjer - en receptidé (6 mindre portioner)
400 gr Äggnudlar
500 g kycklingfilé, strimlad
cirka 2 mskjapansk soja
neutral olja till stekning

1. Hetta upp olja i en stekpanna.
2. Fräs kycklingen på hög värme.
3. Ringla soja över kycklingen när den är färdigstekt, och blanda så att den blir jämnt fördelad.
4. Häll upp kycklingen i en skål.

Soppbas
1,5 msk röd currypasta
1 tsk gul curry
neutral olja till stekning
1 burk cocosmjölk
5 dl kycklingbuljong (gärna hemlagad)
2 tsk socker
2 tsk risvinäger
2 tsk fisksås

1. Hetta upp en skvätt olja i en kastrull, och fräs hastigt röd currypasta och gul curry.
2. Tillsätt cocosmjölk och kycklingbuljong och låt koka upp.
' 3. Smaksätt med risvinäger, socker och fisksås.

Till serveringen
1 liten rödlök, finstrimlad
2 salladslökar, finstrilade
0,5 kruka koriander
0,5 kruka thaibasilika, strimlad
400 gram äggnudlar, kokade efter anvisningar på paketet

Servering Var och en grundar sin soppskål med nudlar och kyckling, häller över önskad mängd buljong, och strör därefter över tillbehören.

Kyckling med cashewnötter

Under vår vistelse i Thailand i somras var detta en mycket populär rätt hos barnen. Mild men ändå smakrik kyckling och generöst med cashewnötter - hur kan det gå fel?

Fram tills i söndags har jag inte funderat så mycket på att återskapa rätten här hemma, men i ett anfall av total brist på inspiration grävde jag djupt ned i minnet och plockade fram denna idé.

Resultatet blev mycket gott, och givetvis vill jag därför dela med mig av receptidén, väl medveten om att det redan vimlar av varianter på nätet. Strunt samma, för jag vill kunna återskapa just denna - vår - variant, när andan faller på.

Kyckling med cashewnötter
1 kilo kycklinglårfiléer, delade i munsbitar
neutral olja til stekning
1 röd paprika, strimlad
1 gul lök, skuren i tunna klyftor
1 paket sockerärtor, finstrimlade
2 vitlöksklyftor, finhackade
150 gram rostade, saltade cashewnöter
1 msk sesamolja
saft från en limefrukt
1 dl ostronsås

1. Hetta upp olja i en emaljerad gjutjärnsgryta eller en rymlig, tjockbottnad traktörpanna.
2. Fräs kycklingbitarna i den heta oljan i omgångar. Lägg dem i en skål.
3. Tillsätt mer olja i pannan, sänk värmen en smula, och stek lök, vitlök och paprika. När de mjuknat, tillsätt sockerärtorna.
4. Höj temperaturen, och blanda kycklingen med grönsakerna i pannan.
5. Tillsätt cashewnötter, sesamolja, limejuice och ostronsås. 6. Stek hastigt ihop alltsammans.
7. Servera omedelbart.

Japanskinspirerade kycklingbullar i teriyakisås

Det var en fredag för några veckor sedan, klockan var närmare halv sex, och vi stod som vanligt som förlamade av beslutsångest på lokala ICA. Min första fredagsinstinkt lyder numera laxfajitas - förvisso en alldeles strålande fredagsrätt året om, men nu besinnade jag mig. Jag kände att det bara vore för illa att falla för första idé som dök upp.

Det är sådana gånger jag tackar mig själv för att jag är en så flitig användare av Pinterest. Jag pinnar allt intressant i receptväg som dyker upp. På så vis kunde jag denna fredagskväll som så många gånger förr slita upp telefonen och leta mig fram till något som vid ett tidigare tillfälle fångat mitt intresse.

Just därför blev det dessa japanskinspirerade kycklingbullar. En blandning av flera receptidéer, som resulterade i en ny nivå av fredagskreativitet i köket. Strunt samma att maten inte stod på bordet förrän 20:15 (vi var tvungna att vila oss en stund när vi kommit hem efter pärsen på ICA). Det var gott - så gott at jag lagade samma rätt på nytt bara några dagar senare. Inte är det svårt heller - tvärtom. Pröva själv så får du se.

Japanskinspirerade kycklingbullar med ingefära, salladslök och sesamolja (6 personer)
2 tsk riven ingefära
1 vitlöksklyfta, riven
1 tsk sesamolja
2 stjälkar salladslök, finhackade + 1 salladslök till serveringen
1 sk flingsalt
några drag med vitpepparkvarnen
1 ägg
0,5 dl panko
500 gram kycklingfärs
1 dl teriyakisås
neutral olja till stekning

1. Blanda ingefära, vitlök, sesamolja, salladslök, salt, vitpeppar, ägg och panko i en rymlig skål.
2. Blanda ned kycklingfärsen med en gaffel så att det blir en smidig smet.
3. Forma smeten till bullar, till exempel med hjälp av två skedar. Lägg dem på en fuktad tallrik.
4. Hetta upp oljan i en stekpanna. Stek kycklingbullarna i 3-4 minuter i omgångar, på medelvärme, tills de fått vacker färg och blivit genomstekta. 5. Lägg tillbaka alla kycklingbullar i stekpannan. hlj temperaturen, och häl över teriyakisåsen. Låt såsen koka in.
6. Stjälp upp i en tallrik och strö över finstrimlad salladslök vid serveringen.

Servera med jasminris, samt mer teriyakisås till den som så önskar. Vi tyckte chili- och sesamstekt spenat, samt gurksallad med risvinäger, var goda tillbehör.

Någon sorts Khao Soi

Det har på många sätt varit en märklig och högst stimulerande mathöst. Min mesta inspiration har jag hittat på omvägar; bland annat har jag omtolkat och Smaskensfierat recept från Bon Appètit. Just detta recept från The Kitchn som gav mig och min familj Khao Soi (vilket jag för övrigt fick anpassa och fördubbla för att det skulle räcka åt oss), det fick mig att leta vidare.

Jag är en smula kluven till den matsnobbism jag tycker präglar de som alltför kategoriskt avfärdar lokala variationer och anpassningar. Det är tillräckligt svår eller omöjligt med att försöka återskapa en rätt på en annan breddgrad - du kan aldrig få den att smaka exakt som den gjorde när du åt den på plats. Rätter som anpassas efter sin nya kontext är kanske inte genuina, men de kan faktiskt vara en sorts hyllning till originalet. Så gott man kan - helt enkelt.

Jag har aldrig varit i norra Thailand, jag har inte ätit Khao Soi bågen annanstans än i´hemma hos mig själv. Jag har emellertid läst denna artikel i Saveur, samt denna på Serious Eats och kan därmed konstatera att jag vet egentligen inte vad det är jag lagat.

Jag må vara osäker, men det jag vet är att detta är löjligt gott. Enkla ingredienser, samt frivilliga tillbehör. En rätt som redan efter bara två tillagningar är omåttligt populär hos hela familjen. En rätt att lita på, helt enkelt. Oavsett nivån av autenticitet.

Någon sorts Khao Soi (6 portioner)
1 kg lårkycklingfiléer
smakneutral olja
1 msk röd thailändsk currypasta
2 msk madras curry
6 vitlöksklyftor, finhackade
1 dl finhackad schalottenlök (cirka fyra stora)
1 burk Kung Markatta cocosmjölk
2 tsk rörsocker
1 msk fisksås
1 struken sked Maizenamjöl till redning

Tillbehör
1 dl neutrala jordnötter, torrostade
2 salladslökar, tunt skivade
koriander
friterad schalotenlök (se tillagningsbeskrivning nedan)

1. Putsa kycklinglårfiléerna och skär i munsbitar-
2. Hetta upp olja i en tjockbottnad traktörpanna eller emaljerad gjutjärnsgryta.
3. Tillsätt curruypasta, curry, vitlök och schalottenlök. Fräs på medelvärme tills löken mjuknat.
4. Tillsätt kycklingen och bryn runtom.
5. Häll över cocosmjölken och blanda. Tillsätt fisksås och rörsocker.
6. Låt småkoka under lock på medelvärme i 10 minuter.
7. Red av genom att ta sås ur grytan och vispa samman med maizena. Häll tillbaka i grytan, blanda och låt puttra helt kort tills såsen tjocknat en liten smula.

Friterad schalotenlök - ett fantastiskt tillbehör
4 schalottenlökar
cirka 0,75 dl smakneutral olja (eller en rejäl bottenskyla

1. Skiva schalottenlöken tunt.
2. Hetta upp olja i en kastrull.
3. Blanda i schalottenlöken, rör om flitigt och tillaga på högsta värme tills löken blivit krispig och gyllenbrun.
4. Plocka upp schalottenlöken ur kastrullen och låt den rinna av på hushållspapper.

Kyckling korma

I fredags kväll stod jag för andra veckan i rad med en kall öl tillhands och lagade till en indisk kycklingrätt. En ganska fin tradition, om man nu ska tänka utifrån talesättet två gånger är en vana. Efter en arbetsvecka tycker jag det är avkopplande, ja, nästan lite meditativ, att i lugn och gå tunt i köket och förbereda kvällens måltid.

Jag hade letat runt bland olika recept på kyckling korma, och blev ärligt talat inte riktigt klok på de olika varianterna. Det slutade som så ofta med att jag skickade ihop en egen variant, och den blev faktiskt riktigt bra. En enda sak ska jag göra annorlunda nästa gång - jag ska skåla mandlarna.

Om jag är riktigt ambitiöst ska jag också plocka fram min gamla mandelkvarn, för mald mandel är torrare och beter sig annorlunda än mandel som krossats i mixer, där oljan tydligare tränger fram och gör blandningen blötare.

Småsaker, kan tyckas, men dessa skillnader kommer göra en väldigt god kyckling korma ännu godare. Jag är medveten om att korma är en mild rätt, men jag ville ändå ha en lite försiktig underton av chilihetta. Detta fick jag fram genom att ta en medelstark röd chili och kärna ur den. pröva er själva fram till hur ni vill ha er styrka. En liten smula chiliflakes kan förmodligen skapa en snarlik effekt.

Jag är ärligt talat fascinerad över att det går att laga så här god indisk mat hemma. Förr om åren var mina försök till indiskt ofta ganska misslyckade. Nu verkar jag (ta i trä) ha fått kläm på det hela. I början av veckan experimenterade jag med panir, indisk färskost, som jag under mina ungdomsår som vegetarian ofta tillverkade och stekte i smör och curry. Jag håller på och hittar tillbaka till detta recept, och när jag blir lite mer nöjd med alla proportioner ska jag givetvis dela med mig av resultatet.

Under tiden får ni hålla tillgodo med denna läckra kyckling.

Kyckling korma
1 kilo kycklinglårfiléer
neural olja till stekning
smör till stekning
1 stor gul lök
1 röd chili, medelstark, urkärnad
5 vitlöksklyftor
en tumstor bit färsk ingefära, skalad
1 kanelstång
8 gröna kardemummakapslar
2 tsk gurkmeja
2 tsk spiskummin, nymortlad
1 burk cocosmjölk
1 dl vispgrädde
1,5 tsk flingsalt
2 tsk råsocker
2 dl mandel, skållad och mald eller mixad

basmatiris och eventuellt färsk koriander till servering.

1. Putsa lårkycklingfiléerna och dela i mindre bitar.
2. Mixa lök, vitlök, urkärnad chili och ingefära.
3. Hetta upp olja i en vid, emaljerad gryta eller generös traktörpanna.
4. Fräs lökmixen i olja på medelvärme tills den mjuknat. Lägg över i en skål.
5. Häll mer olja i pannan, och fräs kycklingen runtom. Lägg över i en skål.
6. Blanda smör och lite olja i grytan eller raktörpannan. Frös de torra kryddorna på medelvärme någon minut.
7. Häll i cocosmjölk och grädde, och blanda.
8. Rör ned mandeln.
9. Lägg i lökfräset och kycklingen, och blanda allesamman.
10. Låt puttra under lock på medelvärme i 15 minuter.
11. Servera med basmatiris, och färsk koriander till den som så önskar.

Butter cardamom chicken

Fredagseftermiddag, trötthet efter skolstartsvecka och samtidigt en önskan om en riktigt god middag. Jag hade under förra veckan surfat runt efter enkla (eller förenklade) indiska recept, och butter cardamom chicken var en av de idéer jag fastnat för.

Även fast tillagningen innehåller tre moment, så är detta verkligen inte något svårt recept. Ljuvliga dofter spred sig i köket; först då jag mixats ingefära, vitlök, chili och koriander, därefter när denna blandning stektes med gul lök, och slutligen då den kryddiga tomatsåsen fick koka ihop.

När allt till sist blandades samman - sås, lökfräs, kyckling och mejeriprodukter, då såg rätten så läcker ut att jag nästan höll andan. Då det efter en kort stunds avslutande småputtrande var dags att provsmaka, blev jag nästan tårögd.

Det här blev vansinnigt gott. Faktiskt minst lika gott som den mat jag ätit på indiska restauranger. Kanske var det en lycklig slump att det blev så här gott just vid detta tillfälle? Jag hade tur i valet av grön chili, och jag vågade mig på att hålla mig till en enda frukt, eftersom den vid et litet smakprov var mycket stark. Den fick åka med, frön och allt, då jag litade på att den stor mängden ingredienser skulle göra chilins hetta rättvisa.

Edit 150529: Efter att nu ha lagat denna delikata kycklinganrättning vid ett flertal tillfällen, kan jag tipsa om en genväg, som jag prövade en söndagskväll då jag var sällsynt trött och lat.
Jag struntade i att mortla hel spiskummin och använde i stället färdigmald, dock från helt nyöppnad burk. Jag mixade den gula löken med vitlöken, koriandern och den gröna chilin till en blöt pasta som sedan frästes i olja på samma vis som i receptbeskrivningen.

Det kanske inte sparar mycket tid, men dessa små detaljer underlättare beredningen när orken tröt och hungern var stor.

Butter cardamom chicken (8 portioner)
Jag föredrar själv kycklinglår, eller lårfiléer, i alla lägen då det inte är hel kyckling som gäller. Bröstfiléerna blir så oerhört lätt torra om man inte tillagar dem mycket varsamt, och passar - i mitt tycke - inte alls i en rätt som denna. Koriander i kruka från vanlig mataffär är relativt smakfattig. Kan du får tag på importerad, färsk koriander från en statisk butik, så är den rena smakbomben i jämförelse.
Rosta en knapp deciliter cocos i torr stekpanna innan du sätter igång med kycklingen, om du vil ha det som tillbehör

900 gram - 1 kilo kycklinglår eller lårfiléer
1-2 hela, gröna chilifrukter (provsmaka för bedöma styrkan)
4 vitlöksklyftor
färsk ingefära, ca 3 gånger 5 cm stor bit
färsk koriander, ett litet knippe ( cirka 0,5 kruka)
2 gula lökar, delade och tunt skivade

smör till stekning
400 gram / 1 burk finkrossade tomater
2 kanelstänger
20 gröna kardemummakapslar
8 hela kryddnejlikor
2 tsk nystött spiskummin
2 tsk garam masala
2 tsk gurkmejab 1 tsk flingsalt
2 tsk råsocker

1 dl fet yoghurt (10% fett)
1 dl vispgrädde
färsk koriander
(eventuellt 1 dl rostade cocosflingor)
basmatiris till servering

1. Putsa lårfiléerna, och dela i mindre bitar. Om du använder kycklinglår, dra då av skinnet och putsa dem därefter om så behövs.
2. Mica grön chili, vitlök, ingefära och koriander till en smet.
3. Hetta upp olja i en vid tratöktörpanna eller emaljerad gjutjärnsgryta.
4. Fräs den gula löken med de mixade kryddorna på medelvärme, tills de mjuknat. Lägg i en skål.
5. Hetta upp mer olja, och fräs kycklingen runtom. Lägg över kycklingen i en skål.
6. Lägg en klick smör i pannan eller grytan, och fräs sedan de torra kryddorna i smöret på medelvärme någon minut.
7. Tillsätt tomatkross, socker och flingsalt.
8. Skölj ut tomatburken med cirka en deciliter vatten. Häll ned detta i grytan. Rör om, och låt småputtra på låg värme under lock i cirka 10 minuter.
9. Rör ned yoghurt och grädde i tomatsåsen.
10. Vänd ned löken och kycklingen i såsen. Koka upp, och låt puttra under lock i cirka tio minuter.
11. Smaka av med salt och socker.
12. Servera med färsk koriander (eventuellt rostad cocos) samt basmatiris.

Ris och kyckling, kyckling och ris - kyckling masala på mitt vis

Lat, bekväm och kräsen - så kan man sammanfatta min inställning till mat i dagsläget. Givetvis är detta en sanning med modifikation, och allt är relativt.

När jag skriver lat, menar jag att jag numera inte orkar dra igång den typ av stora projekt som jag förr huvudstupa kastade mig in i; inte sällan med stress och dåligt samvete som följd. Med andra ord är förmodligen lat fel val av ord. Snarare borde jag kanske skriva rädd om min tid. Eller lite mer realist, lite mindre tidsoptimist.

Bekväm skulle kanske kunna ersättas med rutinerad. Jag kör gärna säkra kort; i synnerhet till vardags eller när alla är trötta.

kräsen är ett för många negativt laddat ord, men för mig symboliserar det att jag inte låter mig nöja men vad som helst. Kvalitet är avgörande, om det så bara handlar om en enkel hemkokt tomatsås. Jag lever fortfarande efter min gamla devis inte en dag utan en god middag.

Sedan vi kom tillbaka från vår Thailandsresa för två veckor sedan har vi inte kommit tillbaka i våra gamla vanor vad gäller middagsmat. Till skillnad från vad man kanske skulle kunna tro, så har vi inte längtat efter vår sedvanliga sommarmat; olika grillade köttstycken och lätta pastarätter. Vi är kort sagt (och oerhört enkelspårigt) mest av allt sugna på ris, kyckling och curry; grön eller röd spelar ingen roll. Förr eller senare lättar förmodligen vår lilla matpsykos, men under tiden fuskar vi med våra försvenskade thailändska och indiska recept. Vi tröstar oss med våra bleka kopior, och drömmer under tiden om allt det fantastiskt goda vi åt på plats, som vi svårligen kan återskapa här hemma.

I torsdags drabbades jag av indiskt sug, och svängde ihop en variant på kyckling masala; inspirerad av en mängd olika recept på nätet, men med den uttalade ambitionen att det skulle vara så enkelt som övligt. Det blev det också - löjligt enkelt, och väldigt gott.

Håll tillgodo.

Kyckling masala på mitt sätt (sex små portioner)
Edit: Stort tack til Anders T som läste så noggrant, och såg att jag missat skriva in den röda chilin i receptet!

900 gram kycklinglår
neutral olja till stekning (till exempel varmpressad rapsolja
1 gul lök, finhackad
2 stora vitlöksklyftor, rivna
1 msk färsk ingefära, riven
1 röd, färsk chilifrukt, finstrimlad
1 tsk korianderfrön, nystötta
1 tsk flingsalt
saften från 0,5 lime 1 tsk rörsocker
1 tsk gurkmeja
2 dl vispgrädde
1 dl cocosflingor, rostade
färsk koriander< p>

1. Tag av skinnet från kycklinglåren.
2. Hetta upp oljan i en rymlig emaljerad gryta eller traktörpanna.
3. Fräs lök, vitlök, ingefära, chili och koriander på medelvärme tills löken mjuknat.
4. Strö över gurkmeja, salt och socker. Pressa över limejuicen.
5. Lägg på kycklinglåren och häll grädden runtom.
6. Lägg på ett lock, och låt puttra på medelvärme i 15 minuter. Vänd då kycklingbitarna, och låt puttra ytterligare minst 10 minuter.
11. Servera med basmatiris, rostade cocosflingor och färsk koriander att strö ovanpå.

Min mans grillade senapskyckling med salladslök, vitlök och citron

Jag är bortskämd med de mest delikata grillade rätter; ja, så ser det ut för mig om somrarna. Det vore mig fjärran att beklaga mig över att jag sommartid får ta ett steg tillbaka och lämna plats åt familjens mästergrillare. Det har helt klart sina fördelar att vara bra på olika saker.

I lördags plockade min man fram sommarens grillbibel, läste helt kort, och fann ganska omedelbart det recept som ligger till grund för dessa fantastiska kycklingklubbor. Kombinationen av senap, salladslök, vitlök och citron kunde knappast gå fel. Bland bokens digra utbud av kycklingrecept stack detta ut, och tiggde om att få prövas.

Detta är inte ett svårt recept, men det kräver en smula förberedelser. Bortsett från denna ringa ansträngning är det ganska rakt på. Kycklingklubborna grillas på indirekt värme. Bilderna talar för sig själva.

Vi serverade kycklingklubborna med polenta, som fått smak av mascarpone, chili och majs. Det var en riktigt bra smakkombination - receptet på polentan kommer inom de närmaste dagarna.

Min mans grillade senapskyckling med salladslök, vitlök och citron
8 stycken kycklingklubbor
6 salladslökar, finhackade
saften från en citron
3 rivna vitlöksklyftor
0,5 dl dijonsenap
olivolja
flingsalt
svartpeppar efter smak

1. Blanda samman senap, salladslök, citronsaft och vitlök till en smet.
2. Fyll kycklingklubborna med smeten genom att peta upp en ficka mellan skinnet och låren. Försök göra fickan så stor som möjligt utan att det går hål i skinnet. 3. Fördela smeten jämnt mellan kycklingklubborna, och använd fingrarna för att smeta ut den ordentligt under skinnet.
4. Lägg kycklingklubborna i en form, med skinnsidan upp. Pensla dem med olivolja, och krydda därefter med flingsalt och svartpeppar.
5. Täck formen med plastfolie, och ställ in i kylskåpet. Lås stå i minst fyra timmar.
6. Grilla kycklingklubborna på indirekt värme i uppemot 40 minuter, på omkring 200 grader.
7. LÅt dem vila några minuter innan de serveras.

Stekt kyckling och nudlar med five spice, chili, ingefära och koriander

En kväll i veckan som gick tröttnade min man på att vi så ofta faller till föga för gamla familjeklassiker. Ibland måste man orka utmana sig själv även en vardagkväll, resonerade han, och bläddrade i Jamie Olivers kokbok Jamies dinners för inspiration. Där fann han ursprunget till det som utmynnade i vår delikata middag. Det tackade jag för - själv kunde jag nämligen inte komma på något mer upphetsande än pasta med tomatsås. Man kan inte alltid vara på topp.

Vi valde att steka häften av chilin separat, tillsammans med vårlöken, för att kunna skona våra mindre barns smaklökar. Rätten var ganska kryddstark i sig, så ta det försiktigt med five spice om du känner dig osäker.

Stekt kyckling och nudlar med five spice, chili, ingefära och koriander
500 gram kycklingkött
1-2 tsk five spice
neutral olja
0,5 dl japansk soja
2 msk flytande honung
2 röda chilifrukter, finhackade
4 vårlökar, strimlade
färsk ingefära, skivad - efter smak
400 gram äggnudlar
1 kruka koriander

1. Strimla kycklingköttet.
2.Hetta upp olja i en stekpanna, och bryn köttet i omgångar, tillsammans med hälften av den röda chilin, ingefäran och five spice.
3. Lägg över kycklingen i en skål, och hetta upp lite mer olja i stekpannan. Fräs hastigt resterande mängd chili tillsammans med den strimlade vårlöken. Tag ur pannan.
4. Tillaga nudlarna efter anvisningar på paketet.
5. Lägg tillbaka kycklingen i pannan och tillsätt, sojan och honungen. Blanda och rör sedan ned nudlarna. Värm på tillsammans med nudlarna under omrörning.
6. Lägg upp på ett generöst serveringsfat, strö över chili- och vårlöksblandningen samt koriander. Servera omedelbart.

Chiantibrässerade, fyllda lårkycklingfiléer med pappardelle

Vi hade våra goda vänner P och K på middag förra helgen. Vi äter alltid god mat hosa varandra, men denna gång kände jag för att försöka att faktiskt pröva att följa ett recept, närmare bestämt någon annans recept, så gott det gick.

Egentligen är jag i grund och botten hjärtligt trött på den lätt tillgjorda klyschan " jag har så svårt att följa någon annans recept". Jag har själv inte svårt att följa någon annans recept, så länge inte något går emot mina instinkter och mina kunskaper utifrån min identitet sim hyfsad rutinerad och kunnig matlagare. Om jag vet att en viss mängd av någon ingrediens garanterat är för liten eller för stor, då korrigerar jag närapå intuitivt. det är en sorts ryggmärgsreaktion. Att däremot pröva för mig nya metoder eller kombinationer, det är en helt annan sak. Det är just därför jag söker mig till andras recept; för att åtminstone försöka undkomma den överhängande risken att fasta i sina egna smaker.

Ursprungsreceptet till denna rätt hittar ni således på Bon Appetit, en mattidning som jag håller kär inte minst av nostalgiska skäl. När jag som fattig au pair huserade ett år på Island, unnade jag mig emellanåt ett numer av denna tidning, trots att den var rent perverst dyr med mina inkomster mätt, och tvärt emot min dåvarande kosthållning som vegetarian. Inspirationen kom från min isländska au pair-familj, som hade många nummer av tidningen i fråga.

Kycklinglårfilé är tveklöst den godaste delen av kycklingen (ja, om man bortser från sticky wings). Nu är de kycklinglårfiléer som finns att tillgå i svenska butiker inte desamma som omskrivs i detta recept. Att fylla dem var minst sagt en ut,aning. Jag baknade ändå ut dem, och stack dem så fulla av tandpetare att de såg ut som wodoodockor. (jag önskar mig rulladnålar i julklapp, för övrigt). jag anbefaller stektråd till alla som vill ge sig på att laga detta; det kommer jag själv använda, nästa gång. En nästa gång blir det nämligen, var så säkra. detta är brutalt gott. Hur skulle det kunna vara något annat? Mitt enda snedsteg i förhållande till ursprungsreceptet är att jag hade mer pancetta i såsen, struntade i brödsmulorna i fyllningen och bara reducerade fem deciliter chianti till såsen. (Ja, och så några saker till, i ärlighetens namn, men dem kan vi väl förbise?)

Dessa förseelser till trots smorde vi kråsen och njöt i fylla drag av denna fina rätt. Pappardelle passar bra till, och i glasen? Jo, Fratelli Revello Barbera d'Alba 2011. Vårt husvin; vi tackar XWine och inte minst Fredrik på Who Cut the Cheeze för att vi för nästan precis ett år sedan upptäckte detta vinhus.

Chiantibrässerade, fyllda kycklinglårfiléer
med pappardelle (8 portioner)
Fylda kycklinglårfiléer
150 gram rå salsiccia, inkråmet (till exempel från mina favoriter Sandströms)
1 dl finriven parmesanost
1 stor schalottenlök, finhackad
1 vitlöksklyfta, riven
1 ägg
0,5 dl bladpersilja, finhackad
2 msk timjan, finhackad
färskmalen svartpeppar
12 färska kycklinglårfiléer (ett stort paket à 900 gram)
smör och olivolja till stekning

Sås
2 msk olivolja
200 gram finskuren pancetta (eller 50 gram finskuren bacon)
2 schalottenlökar, finhackade
4 vitlöksklyftor, rivna
5 dl Chianti
1 Knorr fond du Chef kycklingfond
2 burkar krossade tomater
2 lagerblad
färskmald svartpeppar

1. Blanda alla ingredienser till fyllningen.
2. Banka ut kycklinglårfiléernahelt lätt, lägg på en rågad matsked av fyllningen och bind ihop dem med stektråd eller fäst samman dem med tandpetare. 3. Hetta upp smör och olivolja i en emaljerad gjutjärnspanna, och bryn några kycklinglårfiléerna åt gången runtom. Lägg dem i en skål.
4. Stek pancettan försiktigt så att den nästan smälter. Tillsätt schalottenlök, vitök och en skvätt olivolja, och förtsätt steka tills löken är genomskinlig.
5. Häll i Chianto och låt reducera tills cirka 2 deciliter återstår.
6. Tillsätt tomatkonserv och kycklingfond, blanda, och lägg i kycklingårfiléerna. Smula ned eventuella rester av fyllningen. 7. Låt alltsamman småkoka i uppemot 45 minuter.
8. Smaka av med salt, svartpeppar

Rätten går givetvis att förbereda hit. Den smakar snarast bättre dagen efter. Servera med spänstiga pappardelle, parmesanost, samt mer svartpeppar till den som så önskar.

Jakt på inspiration - kyckling med rosmarin, purjolök, vitlök och senap

Vi såg med stor behållning på Jamie Oliver's "30 minute meals" när serien gick på TV. Även om jag har svårt att tro att de flesta av oss klarar av att hålla hans tempo, så var programmen bevis på att man med framförhållning och smarta knep i köket kan skapa riktigt vällagad mat på ganska kort tid.

Kokboken som åtföljde TV-serien införskaffade vi ganska så omgående, men för egen del har jag inte botaniserat i den. Det blir alldeles för lätt så, vad mig anbelangar. Jag tycker inte tiden räcker till; har en hög med olästa kokböcker, som jag både vill och borde plöja mig igenom, men vet bara inte när det ska bli av.

Som tur är har jag inte ensamrätt på kökstjänst här hemma. Min man satt och bläddrade i boken i helgen, och hittade ett kycklingrecept som vi modifierade efter vår smak. Resultatet blev riktigt bra - en smakrik kyckling i krämig senapssås som föll både oss, våra barn och en gästande kamrat i smaken.

Jag blev riktigt inspirerad, och funderar nu på att kanske, kanske ge mig på att laga ur kokboken med jämna mellanrum. Många menyer känns väldigt lockande utifrån konceptet "Fredagsmat". Det återstår att se om detta blir mer än enbart en trevlig tanke.

Kyckling med rosmarin, purjolök och senap
Mängden rosmarin, purjo och senap reglerar du givetvis efter egen smak. Såsen sväljer dock mer av både rosmarin och senap n man kan tro, så bli inte avskräckt av receptets mängdangivelser.

1 kilo kycklinglårfiléer
4 tsk Colemans senapspulver
smör och olivolja
1,5 msk finhackad rosmarin
1 linen purjolök, finhackad
4 vitlöksklyftor, rivna 1 dl vitt vin
3-4 msk grovkornig dijonsenap
1,5 dl vispgrädde
0,5 msk rörsocker strö
flingsalt, nymald svartpeppar

1. Putsa och dela kycklinglårfiléerna.
2. Lägg dem i en bunke, pudra över senapspulvret och blanda så att det fördelar sig så jämnt som möjligt över filéerna.
3. Hetta upp smör och olivolja i en emaljerad stegryta, och bryn kycklingfiléerna i omgångar.
4. Lägg tillbaka all kyckling i grytan. Tillsätt eventuellt lite mer smör. Blanda i purjo, rosmarin och vitlök, och fräs försiktigt tillsammans med kycklingen.
5. Häll över vinet, strö över sockret, lägg på ett lock och låt puttra i tio minuter.
6. Häll i grädden och senapen, och låt puttra i ytterligare fem minuter utan lock. Smaka av med flingsalt och svartpeppar.

Klibbiga kycklingben - enkel fredagsmat

I fredags var jag sänkt. Sömnbrist och ett hektiskt torsdagsdygn hade förvandlat mig till en utmattad skugga av mig själv. Efter att ha tillbringat större delen av dagen i halvdvala på soffan, under en filt, var det en närmast en religiös upplevelse att känna de fantastiska dofterna som spred sig från köket. Att sedan sätta sig till bords, och sätta tänderna i dessa klibbiga kycklingben, var inget annat än en ren välsignelse.

Min man kan sägas ha vidareutvecklat receptet på klibbiga kamben och anpassat det till kycklingben - till riktigt snabb och enkel fredagsmat. Jag har sedan tidigare ett recept på marinad till kyckling här på bloggen som i åratal legat högt uppe på sökningar och varit ett av de mest populära recept som publicerats. Dessa kycklingben skåpar ut de förra, på alla sätt.

Just nu känns det - helt ärligt - som att jag skulle vilja äta sådana här kycklingben vareviga fredag, resten av hösten. Då tror jag ni förstår vilket lyckat recept min man (ännu en gång) slängt ihop.

Klibbiga kycklingben
2 kg färska kycklingben
6 msk Chef Paul Prudhomme chicken magic

Glaze
1 syrligt äpple (granny smith)
0,5 dl honung
1 dl äppelcidervinäger
2 dl barbeque sås (vi valde ICA´s egen)

1.Fördela kycklingbenen i två fryspåsar. Häll ned 3 msk Chef Paul Prudhomme chicken magic i varje påse.
2. Knyt till påsarna med mycket luft kvar, och skaka så att kryddona fördelar sig över kycklingbenen. Låt ligga i ca 1 timme.
3. Riv äpplet fint med hjälp av ett microplane rivjärn och blanda med barbequesås, äppelcidervinäger och honung.
4. Sätt ugnen på 200 grader i god tid innan kycklingbenen ska tillagas.
5. Lägg ett galler över en långpanna. Ett bra tips är att klä långpannan med alufolie, så slipper du omständlig diskning.
6. Placera kycklingbenen plant på gallret. Sätt in kycklingen i ugnen. Låt stå i ugnen ca 20 minuter. Vänd dem efter 10 minuter.
7. Ta ut kycklingbenen ur ugnen. Höj temperaturen till 250 grader, samt slå på grillfunktion.
8. Plensla kycklingbenen med glaze, och sätt in dem i ugnen i cirka 5 minuter. Ta ut benen, vänd dem och pensla andra sidan. Ställ tillbaka dem in i ugnen i 5 minuter. Upprepa detta ytterligare en gång om glazen räcker till.

9. Ta ut och låt svalna tills de är ätvarma.

Kycklingfrikassé med vinäger, timjan och kapris

Kvällsljusets sista suck? Inte ännu, men snart. Varje höst drabbas jag av samma känsla av panik. Jag är ohjälpligt hänvisad till kvällar och helger, för att fotografera maten jag lagar.

Ännu en frikassé; den andra under samma vecka? Ja, absolut. Om inte detta är en familjeklassiker, så vet jag inte vad en sådan ska sägas vara. Hela familjen delar samma faiblesse för denna rätt. Ursprungsrecepet kommer från kokboken "Medelhavsmat för svenska kök" av Mette Ankarloo; en kokbok som tog mig med storm när den kom ut 1998. Än idag kan jag bläddra i den och tycka att den står sig utmärkt väl i jämförelse med många av de kokböcker som kommit ut under de fjorton år som gått sedan just denna titel stod högst på min önskelista.

I originalreceptet är det kycklinglever som tilagas med rödvinsvinäger, timjan, kycklinbuljong, créme fraishe och kapris. När receptet var nyt för mig hade jag ännu inte lärt mig uppskatta kycklinglever. I många år lagade jag rätten av kycklingbröstfiléer, ända tills de överlägset saftiga och goda kycklinglårfiléerna dök upp i butik. Givetvis går det att använda hel kyckling, men lårfiléerna är helt klart att rekommendera.

Vad är det då som är så fantastiskt med denna bleksiktiga rätt, med för många säkerligen föga lockande smaksättare? Jo, smaken är fantastisk. Det händer så mycket när pannan bränns ut med rödvinsvinägern. Kycklingbuljong, crème fraîche och timjan bildar med vinägersyran en otroligt läcker sås. Många skulle säkerligen välja att avstå från kapris (obegripligt nog), men tro mig, de höjer rätten ytterligare en nivå.

Kycklingfrikassé med vinäger, timjan och kapris
Bästa serveringsförslaget? Ja, i mitt tycke måste det vara pappardelle. Även ris smakar bra till denna fina frikassé.

800 gram kycklinglårfiléer
smör och olivolja
vetemjöl till panering
flingsalt och svartpeppar
2 msk rödvinsvinäger
2 dl kycklingbuljong
2 dl crème fraîche
1,5 tsk torkad timjan
3-4 msk kapris

1. Putsa filéerna och dela dem i stora munsbitar. Krydda dem med salt och peppar, och doppa dem i vetemjöl.
2. Hetta upp en blandning av smör och olivolja i en emaljerad stekgryta, och stek kycklingbitarna i omgångar, så att de blir varsamt brynta.
3. Lägg tillbaka alla kycklingbitar i grytan. Häll vinägern i grytan, och låt den koka in.
4. Häll över kycklingbuljong och crème fraîche; smula över timjan.
5. Låt kycklingbitarna puttra i såsen i cirka femton minuter. Smaka eventuellt av med mer salt och peppar. Tillsätt kapris efter smak strax innan rätten serveras.

På buffén - strimlad kyckling i pimpad tomatsås

De senaste året har jag i mitten av maj haft öppet hus med buffé, i samband med att jag fyllt år. I år blir det annorlunda. Med försäljning av fritidshus, uppskjutet barnkalas och ett vardagsrum belamrat med flyttkartonger är just konceptet öppet hus något av det sista jag tänker på.

Förra året bjöd jag däremot på mat och dryck, och hade en minst sagt trevlig kväll. Jag skapade några nya recept som blev mycket lyckade, bland annat ett recept på strimlor av kyckling i en väldigt god sås. Jag ville ha en kycklingrätt på min födelsedagsbuffé, men inte något jag lagat tidigare. Marinerade kycklingbröst och grillade drumsticks i all ära - det var inte det jag var ute efter. Jag hade haft en liten idé som legat och surrat i bakhuvude, nämligen att laga en variant på den starka sås som vi i åratal lagat till räkor.

Vi använde oss av köttet från två hela kycklingar, men det går så klart lika bra med kycklingfiléer. Dock skulle jag rekommendera en blandning av bröst- och lårfiléer. Jag skulle uppskatta att detta räcker till buffé åt 15 vuxna, med utrymme för att man vill ta om och smaka mera. Rätten bör tillagas senast dagen innan, gärna två dagar innan. Kycklingen suger åt sig smak från såsen och blir bara godare av att få stå till sig.

Picnicmat? Ja, varför inte ta med sig denna kycklingröra och ett stort bröd nästa gång familjen behöver matsäck?

Strimlad kyckling i pimpad tomatsås
Förberedelser: 30 minuter

2 kycklingar à 1,2 kilo (cirka 750 gr kycklingkött)
1 burk hela, konserverade tomater
0,5 dl tomatpuré
0,5 dl balsamvinäger
0,5 dl Eau-de-Vie
0,5 dl olivolja
2-3 tsk sambal oelek
2 tsk råsocker
2 tsk flingsalt
3 schalottenlökar, finhackad
0,5 dl finhackad dill

1. Mixa de krossade tomaterna släta. Häll dem i en kastrull.
2. Tillsätt tomatpuré, balsamvinäger, Eau-de-Vie, olja, sambal oelek, råsocker, salt och schalottenlök.
3. Låt såsen koka upp, och sedan stå och småkoka i uppemot 20 minuter.
4. Stycka under tiden kycklingarna; skär loss och strimla köttet - eller, strimla en blandning av lårfiléer och bröstfiléer.
5. Rör ned kycklingköttet i såsen, och låt alltsammans småkoka i cirka 15 minuter.
6. Häll upp kycklingröran i en skål, och låt svalna,innan du blandar i dillen. Förvara i kylskåp.

Hela kycklingar på grillen

Nu verkar väderleksrapporterna lova högtryck resten av maj, och detta lär garanterat leda till att grillarna går varma runt om i landet. Förra våren fick min man en fantastisk kokbok i födelsedagsprent av mig, nämligen Adam Perry Langs otroliga grillbok bok Serious Barbecue.

Jag har många gånger sänt en tacksam tanke till min bloggvän Anna på Längst in i Skafferiet, som gav mig detta boktips. Utan överdrift var det boken i fråga som lyfte min mans redan fantastiska grillning till en högre nivå, vilket kom hela familjen till godo, då det gav oss många minnesvärda grillmåltider under sommaren 2011.

Det var sommaren 2010 vi började grilla kyckling över huvud taget, och det är något visst med att grilla dem hela. Dessa kycklingar låg på vår grill vid det här tiden redan förra våren. De är så goda att det vore skamligt att inte blogga om dem igen.

Här tar jag ett steg tillbaka, och tackar ödmjukast min man, för att han intresserar sig för och fördjupar sig i konsten att grilla. Jo, för det är en konst; en konst som alltför många tror sig behärska, men bara ett fåtal verkligen exekverar med fulländning. Alltför många kremerar sitt kött över eldslågor som aldrig fått falna till prefekt glöd, eldslågor som dessutom tänts med hjälp av den i mitt tycke motbjudande produkten tändvätska. Kanske är det dags att jag låter min man gästblogga om hur han går till väga när han förbereder grillen?

Åter till blogginläggets huvudämne. Min man började redan tidigt på morgonen med att blanda till en marinad, som dessa kycklingar fick ligga i kylskåpet och gona sig i under närmare åtta timmar.

Marinad
1 cup majsolja
0,5 cup vatten
2 msk worcestershiresås
1 msk japans soja
1 msk äppelcidervinäger
1 msk colemans senapspulver
1 msk mörkt muskovadosocker
1 msk sambal oelek
1 tsk svartpeppar
1 msk Maldonsalt
6 stora vitlöksklyftor, rivna
1 silverlök, finhackad

1. Lägg en hel kyckling i varje plastpåse.
2. Se till att marinaden fördelas jämnt i påsarna.
3. pressa ur så mycket luft som möjligt. Förslut dem väl, och förvara i kylskåp i åtta timmar.

Nästa steg är, för att direktcitera min man: " Kör upp grillen för indirekt grillning, cirka 200 grader." Häll sedan 33 cl ljust öl i tråget under gallret. Lägg på kycklingarna, och lägg därefter på locket på grillen. Vänd kycklingarna kontinuerligt var femtonde minut under tillagningen. Mot slutet av grillningen (efter ca 1 timme) är det dags att pensla kycklingarna med denna glace:

0,5 cup apelsinmarmelad
1/4 cup honung
2 msk äppelcidervinäger
saft från 1 citron
2 msk hackad bladpersilja

Låt dem därefter tillagas i ytterligare 15-20 minuter. Provstick sedan kycklingarna, och se efter att de är ordentligt tillagade. Njut sedan av helt otroligt saftiga kycklingar, med ett skinn som jag skulle kunna äta ihjäl mig på.

Jamie's Poulet Basquaise, på min mans vis

Det här receptbeskrivningen på Poulet Basquaise, baskisk kycklinggryta, har några veckor på nacken; det kom både fisk- och skaldjursvecka och påsk emellan. Receptidén kommer från Jamie Oliver.
Både min man och jag är sedan många år lite löjligt förtjusta i den dynamiske och arbetsamma engelsmannens matlagning. Jamie magazine är en fantastisk tidning, som verkligen lyckas leverera recept som blir tillagade här hemma. Detta är faktiskt inte alltid fallet, även när det kommer till nog så estetiskt tilltalande och läsvärda mattidningar.

Just det här receptet på den baskiska kycklinggrytan fanns i septembernumret av Jamie, som inhandlades som reselektyr i London i höstas. Jag satt faktiskt och smådreglade över kycklinggrytan redan på planet hem. Då had jag nog inte trott att det skulle ta åtskilliga månader innan grytan faktiskt tillagades i vårt kök. Min man tog sig så klart vissa friheter vad receptet anbelangar, men resultatet blev strålande bra.

(Kycklingbitarna blev dessutom så löjligt vackra när de brynts i olja. De förtjänar en egen bild, enbart på grund av sin skönhet.)

När jag lagar kycklinggryta upprepar jag oftast mig själv. Det här var ett avsteg från dessa upprepningar som vi gärna gör snart igen.

Jamie's Poulet Basquaise, på min mans vis
2 msk vetemjöl
2 tsk stark, rökt paprika
2 kycklingar
olivolja
2 silverlökar, fintstrimlade
3 vitlöksklyftor, hackade
2 röd paprika, grovt tärnad
2 gul paprika, grovt tärnad
1 dl vitt vin
2 burkar Mutti krossade tomater
7,5 dl kycklingbuljong, helst hemlagad
en knippa färsk timjan
5 lagerblad
saft från en half citron
salt
svartpeppar

1. Sticka kycklingarna. Använd file, lår och ben. Ta bort skinnet, dela varje file i två delar. Resten fryses in och sparas till buljongkok.
2. Blanda mjöl, paprikapulver, salt och peppar i en plastpåse. Lägg kycklingbitarna i plastpåsen. Blås upp den och knyt till. Skaka runt så mjölblandningen fördelas över alla kycklingbitar.
4. Häll olivolja i en stor, emaljerad gjutjärnsgryta och värm på. Lägg i kycklingarna och stek dem gyllenbruna. Lägg kycklingbitarna åt sidan och torka ur grytan.
5.Häll mer olja i grytan, och värm på. Lägg i lök, paprika och vitlök. Stek dem mjuka, ca 5 minuter, utan att de får färg. Häll över vitvinet, och låt det koka in nästan helt.
6. Knyt ett steksnöre några varv runt timjanknippet, och lägg det i grytan tillsammans med lagerbladen.
7. Lägg i kycklingen, häll över tomatkonserverna och kycklingbuljongen. Låt småputtra under lock i 45 minuter. Smaka av med mer salt, efter smak.

Fredagsmat: strozzapreti med kyckling, äggulor grädde, parmesan, citron och bladpersilja

Fredagens middag blev vare sig den traditionella pizzan eller dess vikarie charkuteribrickan. I stället drog jag mig till minnes en lyckad pastarätt som jag lagade för några år sedan, men som sedan fallit i glömska. När jag nu lagade en variant på rätten i fråga, gjorde jag vissa justeringar, och vips, så hade jag en närapå nytt recept.

Jag inbillar mig inte att ni gar samma precis samma varor i era skafferier och kylskåp som vi har, men för vår del gör tillgången på en mängd stapelvaror att en sådan här middag i princip enbart kräver ett inköp av en hel kyckling.

I vårt skafferi finns pasta, i fruktskålen finns citroner, och i kylskåpet finner vi såväl grädde, äggulor och parmesan som bladpersilja. Summan av kardemumman blir att det inte krävs någon ansträngande shoppingrunda för att sno ihop en riktigt god, och faktiskt även snabb, fredagsmiddag.

Om du inte har lust att stycka och bena ur en kyckling, så rekommenderar jag att du använder lårkycklingfiléer. Vad mig anbelanganr så är strozzapreti den stora favoriten bland de korta pastasorterna, men både penne och tortiglioni fungerar bra som ersättare. Det fins egentligen inget svårt moment med denna rätt. Tänk bara på att tillsäta cironskalet och böadpersiljan det sista du gör. De blir godast så.

Till maten drack vi ett vin från Systembolagets tillfälliga sortiment:

Simboli Gewürztraminer (nr 95864) - en ren chansning utifrån det något begränsade utbudet i just den butik jag var hänvisad till, men det var ett vin som visade sig passa utmärkt väl till just dessa smaker.

Strozzapreti med kyckling, äggulor grädde,
parmesan, citron och bladpersilja (4-6 portioner)
Förberedelser: 10-15 minuter
Tillagningstid: 15-20 minuter

strimlat kött från en hel kyckling (motsvarande drygt 600 gram)
3 schalottenlökar, finhackade
2 vitlöksklyftor, finhackade
olivolja och smör
saften från en citron
1,5 dl vispgrädde
5 äggulor
1,5 dl finriven parmesanost
salt och svartpeppar
skalet från en citron, fint zestat
0,75 dl hackad bladpersilja
parmesanost och svartpeppar till serveringen
400 gram strozzapreti

1. Koka upp saltat vatten till pastan.
2. Heta upp smör och olivolja i en emaljerad gjutjärnspanna eller rymlig traktörpanna. Fräs schalotenlök och vitlök mjuka, utan att de tar färg.
3. Häll i pastan i vattnet.
4. Tillsätt det strimlade kycklingköttet, och fräs det tills det är genomstekt.
5. Häll över citronsaften, och låt den koka in.
6. Blanda grädde, parmesanost och äggulor i en skål. Krydda med salt och svartpeppar
7. Häll av allt pastavatten, och häl sedan tillbaka pastan ned i kastrullen. Tillsätt kycklingen och gräddblandningen, och blanda väl, så at pastan täcks och suger åt sig.
7. Tillsätt sist av allt det rivna citronskalet, och blanda ned det. Stjälp upp pastan i en panna eller på ett rymligt fat, och strö över den hackade bladpersiljan. Servera omedelbart, tillsammans med parmesanost och mer svartpeppar til den som så önskar.

Välsignade kycklingsoppa

Jodå, jag lever, och jag äter. Däremot har det inte lagats lika mycket mat som vi brukar här hemma den senaste dryga veckan. Vi har hankat oss fram på gamla klassiker, frysfynd, enstaka restauranbesök och goda vänners mat.

Nu försöker jag samla ihop mig en smula, innan jag blir alltför ringrostig. Sedan vi fick för drygt ett år sedan fick för vana vana att regelbundet koka vår egen kycklingbuljong, har nivån på matlagningen här hemma höjts ytterligare. Om hösten är grytornas tid, så är vintern soppornas tid; så var det förra året, och så är det även nu. Det finns få saker som smakar så bra efter en iskall vinterdag som just kycklingsoppa, och den går dessutom att variera nästintill oändligt.

I måndags hade min man än en gång lagat kycklingsoppa, en sådan där gudomligt god variant som kan göra vem som helst tårögd av lycka. När man som ja kom hem, frusen och hostig, känns det som en högvinst att få slå sig ned vid ett dukat bord och få sig serverat en rykande skål av en sådan här doftande, fullmatad soppa. Det smakar så gott, men är samtidigt så enkelt och billigt att det knappt går att begripa hur så lite kan smaka så mycket.

Den utlösande faktorn till att vi på allvar kom igång med egna buljongkok var, som jag tidigare nämnt, när vi började köpa hel kyckling i stället för lårfiléer. Orsaken till detta regimskifte kom sig av ett besök i en mindre mataffär innanför tull, där priset på kycklingdelar låg på orimliga nivåer. Ibland kan en enstaka händelse verkligen få oanade följder.

Nu bågnar vår frys allt som oftast av kycklingskrov, tack vare detta nya konsumtionsmönster, och ingen är gladare för det än jag. En konstant tillgång på hemkokt kycklingbuljong är en otrolig tillgång, och det har fått mig att inse att just denna buljong passar i fler maträtter än man kan föreställa sig.

Den senaste soppan i mängden låter kanske inte så märkvärdig, ja, den kan nog låta ganska oansenlig, men tro mig, det var en rent överjordiskt god soppa. Kycklingsoppa en gång i veckan känns som ett helt rätt val, vintern ut.

Vad krävs då för en sådan här god soppa? I grund och boten inte så mycket. Det kan tyckas som många ingredienser, men den som inte råkar stå och hacka grönsaker kan riva eller mixa i en matberedare. Några skivor bacon, eller ännu hellre pancetta, ger soppan ett extra djup, men kan givetvis uteslutas om man så önskar. Borlottibönor är en av mina favoriter, men små vita eller cannelinibönor fungerar bra, de med.

Det enda man inte bör kompromissa med är i grund och botten den goda buljongen. Trots detta påstående vill jag inte avråda något från att koka sig en soppa på buljongtärning. Det vill säga, om personen lovar att frysa in kycklingskrovet, samla på sig några fler, och inom en snar framtid koka sig buljong.

Kycklingsoppa med bacon- och paprikasoffritto och borlottibönor
1 kyckling på minst 1,3 kilo
1 stor gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackade
2 selleristjälkar, finhackade
1 stor morot, fint tärnad
1 stor röd paprika, fint tärnad
5 skivor bacon eller pancetta, smått skurna
olivolja
8 dl hemkokt kycklingbuljong
1 burk Mutti krossade tomater
salt, svartpeppar
1 burk borlottibönor
0,5 tsk rörsocker

parmesanost, olivolja och svartpeppar till serveringen

1. Stycka kyckling, skär loss köttet, och finstrimla det.
2. Fräs de tärnade grönsakerna i olivolja, tills de mjuknat.
3. Tillsätt kycklingbuljong och tomatkonserv. Låt småkoka i 15 minuter.
4. Lägg i kycklingköttet, och låt det blir genomkokt.
5. Smaka av med salt, svartpepar och rörsocker.
6. Servera med parmesanost, och mer svartpeppar för den som önskar.

Januari är en riktig skitmånad. Därför krävs det riktigt god mat.

Aldrig behövs god mat så mycket som i denna månad. Januari är hemsk. Förmodligen tycker jag så, därför jag vet att den följs av februari och mars, ytterligare två av de månader som jag upplever som årets tyngsta.

Jag vet att januari för många är en månad av späkning och att plånboken kan vara tunn efter jul- och nyårshelgerna, men jag kan inte riktigt begripa varför allt skulle bli bättre av att man prioriterar ned maten? Späkning, det är jag inte intresserad av. Snarare behöver jag få äta en riktigt god middag i slutet av varje dag, annars känns dagen meningslös.

Min monumentala trötthet och den sena timmen till trots, ställde jag mig vid sextiden i kväll och stekte ett lass utbankade kycklinglårfiléer. Jag pressade citron över, strödde över kapris, slängde ihop en publikfriande gräddig sås till de såsälskande barnen, och kokade ris. Sedan åt vi. Och njöt.

Stekt kyckling med citron och kapris är egentligen en sådan maträtt som jag vill njuta av en ljummen försommarkväll, och det gör inget om min tallrik flankeras av ett glas riktigt kallt, vitt vin. Detta till trots fungerar rätten lika bra en mörk kväll i januari.

Smakerna är så enkla, men ändå så otroligt goda. Det perfekta tillbehöret är egentligen en klassisk risotto, eller en blandad grönsallad. Vintertid kan det passa bra med spänstiga haricots verts, som kan få suga upp de goda saften som sipprar ut från de möra kycklinglårfiléerna.

I kväll blev det aningen mer prosaiskt. Rårivna morötter. Men, det spelade faktiskt ingen roll. Vi fick en god middag, och alla var nöjda.

Kycklinglårfiléer med citron och kapris
Ungefärlig tillagningstid: 45 minuter

800 gram kycklinglårfiléer
flingsalt, svartpeppar
smör
olivolja
1 stor citron
3-4 msk kapris

1. Putsa kycklinglårfiléerna efter smak.
2. Banka ut filéerna, till exempel genom att platta ut dem på en skärbräda, lägga på en plastpåse och slå med en kavel.
3. Krydda filéerna med flingsalt och svartpeppar.
4. Hetta upp olivolja och smör i en gjutjärnstekpanna. Stek två-tre filéer åt gången, så att det inte blir för trångt i pannan.
5. Var inte rädd för att ha medelhög temperatur. Vänd filéerna ett par gånger, pressa över citron innan du lägger dem åt sidan i en skål och börjar steka nästa omgång.
7. Lägg slutligen tillbaka alla stekta filéer i pannan. Hetta upp dem på nytt, pressa över lite mer citron och tillsätt kapris. Rör om.

Om du vill göra en enkel sås, så som jag gjorde, så går du till väga på följande vis:
Tag upp filéerna och kapris ur stekpannan. Häll i en deciliter torrt, vitt vin, och vispa ur pannan. Tillsätt 1-1,5 deciliter vispgrädde, och pudra över en halv tesked vetemjöl. Vispa medan såsen puttrar några minuter på låg temperatur. Smaka av med några nypor rörsocker strö, och eventuellt mer salt eller peppar. Enkel, och väldigt gott.