Påsk i efterskott, del 1: smørrebrød med sallad på kallrökt lax

Det blev inte några nya recept inför påsk i år, eller ens tips på tidigare års kreationer. Detta recept på sallad på kallrökt lax fungerar emellertid lika bra till Valborg, Pingst, eller varför inte till midsommar? Eller kanske serverad på snittar på någon av vårens alla tilldragelser i forma av födelsedagar och studentmottagningar?

Under många år har vi ätit smørrebrød till lunch på påskafton. Det känns närmast som en tradition; en mycket trevlig sådan, om jag får skriva det själv. Jag är lika barnsligt förtjust i smørrebrød som jag är i snittar, och ofta har vi upprepat samma goda pålägg år efter år. Det är inte för inte som det finns en etikett vid namn smørrebrød här på Smaskens. Om ni följer denna länk hittar ni inte bara årets utan även alla tidigare recept.

Det fina med smørrebrød är, i mitt tycke, att de kan varieras i oändlighet. En dansk skulle kanske rynka på näsan åt mina ansträngningar, men vissa år har en vällagrad ost och en skiva fin, rökt skinka kunnat pryda rågbrödet. Vi serverar alltid på tallrik - jag tycker det blir festligare så, och det ser så vackert med dekorerade tallrikar när gäster och familj ska sätta sig till bords.

I år fick jag äntligen fingrarna ur att pröva att göra egen äggsallad. Den blev mycket lyckad, ock jag ska blogga receptet så snart jag skrivit klart detta inlägg. Ni ser den högst upp till höger på bilden. Räksmörgåsen, den talar ju för sig själv, och behöver ingen introduktion.

Det som förenar samtliga smørrebrød är inslaget av hemsmiskad majonnärs. Det fins inget alternativ i min värld, och sedan den sommardag får många år sedan då jag för första gången prövad att mixa majonnäs med helt ägg, så har jag aldrig använt någon annan metod. Det något burdusa uttrycket idiotsäkert är en ren underdrift i sammanhanget.

Det fantastisk är, att ju mer olja man tillsätter - i rimlig mängd, givetvis - desto fastare blir majonnäsen. Jag har för mig att jag läst någonstans att en normalstor äggula har förmågan att kunna binda så mycket som åtta deciliter olja. Det har jag dock aldrig provat. Däremot drar jag mig inte för att fortsätta tillsätta olja tills majonnäsen är stinn och dallrande fast. Så fast, att man kan ta en matsked och vända upp och ned, utan att den faller av skeden.

Slutligen ska jag erkänna att jag från början tänkt mig att göra laxrillettes, en ständigt återkommande favorit i vårt kök. När jag tog fram paketet med lax ut kylskåpet i lördags upptäckte jag att jag av misstag köpt kallrökt lax i stället för varmrökt. Inget att hänga läpp över - det fick bli en ny variant, och tro mig, den blev otroligt god.

Det kändes riktigt roligt med denna oavsiktliga omväxling. Som vi alla vet är det ju stor skillnad är på varmrökt och kallrökt lax, både med avseende på smak och konsistens, och det här blev verkligen något helt nytt.

Smørrebrød med sallad på kallrökt lax (6 portioner)
225 g kallrökt lax
2 msk smetana
2 msk majonnäs
1 msk finhackad schalottenlök
3 msk dill, finhackad
3 msk gräslök, finhackad + 1 msk till dekoration
citronsaft efter smak
svartpeppar, flingsalt

6 skivor dansk rågbröd, gärna kantskurna
normalsaltat smör

1. Börja med att finhacka laxen. Spara knappt tre matskedar för garnering.
2. Blanda smetana, majonnäs, dill och gräslök i en skål.
3. Rör ned laxen.
4. Smaka av med svartpeppar, salt och citronsaft. 5. Smöra de kantskurna rågbrödsskivorna, och fördela laxsalladen jämnt och snyggt på dem.
6. Dekorera med finhackad lax och finhackad gräslök.

Till våra goda smørrebrød drack vi detta fina påsköl från Gotlands Bryggeri. Vi gillar dem skarpt! de har hittills aldrig gjort oss besvikna.

Matlagningskurs i Bangkok, del 2: Issaya Cooking Studio

Det är sannerligen på tiden att jag skriver om den andra matlagningskurs jag och vår äldste son fick delta i under vår Thailandsresa. Den första skrev jag om i detta inlägg. Att vi över huvud taget kom iväg, det kan jag tacka min vän K och Thai Airways för.

Vår första kurs startade på en matmarknad i Bangkoks enklare kvarter och gick av stapeln i en välutrustad men mycket enkel miljö. Denna vår andra matlagningsupplevelse var raka motsatsen.

Längst ned i det exklusiva köpcentrat Central Embassy i centrala Bangkok, längst in i en food court som får NK mat att kännas som en lågprisbutik, ligger Issya Cooking Studio, som drivs och ägs av chef Pongtawat "Ian" Chalermkittichay "Kittichay", som är Thailands mest kände kock. Han kommer från enkla förhållanden och har genom hårt arbete skapat sig ett veritabelt imperium. Han har startat ett stort antal restauranger, i såväl Thailad som i New York, men överlåter med nöje driften till andra, då han själv fortfarande brinner för att få vara i köket.
Chef Ian gör sedan 2001 matlagningsprogram i TV, och har givit ut ett flertal kokböcker. Att få träffa en så erkänt skicklig och framgångsrik kock är givetvis en ära, men man vet aldrig riktigt vad man kan vänta sig.

Chef Ian var oerhört trevlig, ödmjuk och mycket pedagogisk. Under hans och hans medarbetares överinseende tillagade jag och min son och de andra deltagarna tre thailändska rätter:

Ångbakad pumpa med ägg- och kokoskräm

Fish cakes med en sötstark dipsås

Ho mok talay - som en thailändsk fiskpudding med röd curry, tillagad i små skålar av bananblad

De fishcakes vi lagade i Issaya Cooking Studio var helt enkelt fantastiska; tveklöst de godaste fish cakes jag åt under vår thailandsresa. Jag har ännu inte kommit mig för att försöka återskapa dem, men jag delar mer än gärna med mig av receptet på både dem och den goda dipsås vi avnjöt dem tillsammans med.

Chef Ians fisk cakes
Vi använde oss av en fiskfärs som nästan kändes som makrill. Jag är helt övertygad om att detta blir mycket gott även med en magrare färs.

300 gram fiskfärs
1 ägg
3 msk röd currypasta (beroende på pastan styrka och dina preferenser)
0,5 cup kinesiska långbönor, tunt strimlade
6 färska limeblad, mycket tunt strimlade neutral olja till fritering

1. Lägg fiskfärs, ägg och currypasta i en skål.
2. Blanda väl, tills fiskfärsen börjar kännas en smula kletig.
3. Vänd ned de strimlade limebladen och bönorna.
4. Hetta upp olja i en kastrull.
5. Fukta händerna med vatten och forma små fish cakes.
6. Fritera dem tills de fått gyllenbrun färg och ser ut som att de sväller.
7. Servera genast med dipsåsen.

Dipsås
Detta är en direktöversättning av de ingredienser vi använde. Improvisera er fram utifrån de ingredienser råkar man har hemma, om man nu inte har just de vi använde. Det tänker jag själv göra. 135 gram socker
90 gram risvinäger
1 gram inlagd vitlök
15 gram vaten
10 gram chili
20 gram vätska från inlagd vitlök

strimlad kurka, skalad och urkärnad
tunnt strimlad rödlök
hackade jordnöter

1. Värm vinäger i en kastrull.
2. Tillsätt socker, vatten och vätska från inlahd vitlök.
3. Låt koka på medelvärme i 3-4 minuter.
4. Tillsätt chili och vitlök, och låt sjuda i en minut.
5. Häll upp i en skål, och låt svalna. 6. Blanda ned gurkla och rödlök, strö över hackade jordnötter och servera.

Inspirerad salad - gravad lax, spenat, fänkål, gräslök och dijonvinaigrette

Denna sallad härstammar från julbordet på Långbro Värdshus, som jag avnjöt i sällskap av min familj och mina föräldrar söndagen den 22:e december förra året. Tro det eller ej.

Salladen i fråga var en av de mest minnesvärda rätterna på det rent generellt fantastiska julbordet. På Långbro bestod salladen av tärningar av Salmalax, på en bädd av spenat och tunt hyvlad fänkål, beströdd med kapris och pressad med en närmast trögflytande dijonvinaigrette. Jag bar den med mig i flera månader; tänkte på den, och funderade på när jag skulle försöka mig på att återskapa den.

Min variant på salladen kom att skilja sig en smula från originalet. Ja, kanske till och med skilja sig ganska så mycket. I stället för Salmalax valde jag gravad lax skuren i små tärningar. Orsaken var att min sallad skulle serveras på buffé, under öppet hus, en av de varmaste dagarna i maj. (Dagen då jag hade min 40-årfest, närmare bestämt.)

I stället för kapris strödde jag finhackad gräslök över salladen. Spenat, tunt hyvlad fänkål och min mans grymma dijonvinaigrette - det blev en fullträff.

Faktum är att salladen blev en tillräckligt vinnande fullträff för att jag skulle våga mig på att servera densamma på min arbetsplats sommarlunch, några veckor senare. Även där rensades faten.

Nu släpper jag min bomb - jag har inte smakat denna sallad. På min 40-årsfest gick maten åt, så till den milda grad att jag knappt åt en munsbit själv. På min arbetsplats sommarlunch avstod jag från salladen då jag insåg vilken strykande åtgång den hade (jäklar vad ni var hungriga, kära arbetskamrater).

Om ni nu frågar er hur jag kan blogga om en sallad som jag själv inte smakat på, så får jag helt enkelt motivera det med att en betydande del av min vänkrets samt mina arbetskamrater bevisligen tyckt att salladen var så god att de länsat faten. Det borde väl kunna vara ett tillräckligt gott skäl?

Gravlaxsallad med spenat, fänkål, gräslök och dijonvinaigrette (på buffé till cirka 10 personer)
1 stor påse färska spenatblad (200 gram)
1 fänkål, ansad
1 kruka gräslök, finhackad
300 gram gravad lax, tärnad

Dijonvinaigrette (på en höft>
0,5 dl mild olivolja
0,5 dl äppelcidervinäger
2 tsk dijonsenap
2 tsk honung
1 liten vitlöksklyfta, finriven
flingsalt
svartpeppar

1. Blanda vinäger, senap, honung och vitlök.
2, Vispa i oljan så att dressingen tjocknar. Smaka av med honung, vinäger (beroende på hur bitsk och söt du vill ha din dressing).
3. Avsluta med att tillsätta salt och svartpeppar, och smaka av dressingen på nytt.

Monteringe:
1. Skölj och slunga spenatbladen, och arrangera dem på ett rymligt fat.
2. Strö över tärnad lax.
3. Hyvla över den ansade fänkålen mycket tunt, med hjälp av en vass mandilon (eller skär den tunt med riktigt vass kniv).
4. Strö över gräslöken, och ringla slutligen över dijonvinaigrette. 5. Servera omedelbart.

Robertson loves lax- laxfajitas med chipotlemajonnäs, marinerad rödlök samt koriander-chilisalsa

Lax måste vara svenska folkets absoluta favoritfisk. Själv minns jag när den under min barndom prismässigt gick från att vara lyxig festmat, till att bli vardagsmat - nog måste det ha sammanfallit med den odlade laxens frammarsch?

Personligen har jag i perioder varit hjärtligt trött på just denna vackert skära fisk. Kanske har det berott på att jag ätit den för ofta, eller kanska snarare på att den inte sällan alldeles för hårt tillagad. Det är viktigt att passa fisken så den inte står för länge i ugnen och blir otrevligt torr. Detta gäller förvisso al fisk.

Lax har aldrig tidigare serverats i denna kontext i vårt hem. Jag har läst om såväl fisk-som skaldjurs fajitas, men aldrig kommit mig för att pröva. När nu juni månads råvara i Robertson loves Sweden-kampanjen är just fisk, ville jag skapa en sommarrätt som tilltalar just min familjs smakpalett.

Till min stora glädje föll hela familjen för denna anrättning. Min majonnäs är ju egentligen inte alls "min", utan kommer ursprungligen från min goda vän Miss Meister. Detta rent ut sagt idiotsäkra sätt att på rekordtid tvinga ihop en fast och fin majjo har blivit vår standardmetod. Att smaksätta med chipotlepasta var mycket lyckat, och det kändes som ett enklare sätt att smaksätta än att använda framför torkad och mald chipotle.

Den marinerade rödlöken är både vacker och god, och bidrar med viktig syra till fiskens och majjons fett. Salsan, slutligen, är en standardvariant närhelst vi äter fajitas. Jag kan få riktiga cravings på koriander, chili och lime. Den som så önskar kan pressa lite limesaft över laxen innan tortillabrödet viks ihop och man sätter tänderna i härligheten.

En halvsöt och fruktig chardonnay såsom Robertson Chardonnay passar mycket fint till denna rätt. Jo, jag vet att halvsöt inte är vad som anges på Systembolagets hemsida, men jag karaktäriserar själv denna chardonny som sötare än de anger, och det passar i mitt tycke alldeles utmärkt bra just till mat som småflörtar med asiatiskt inspirerade smaker såsom chili, koriander och lime.

Laxfajitas med chipotlemajonnäs, marinerad rödlök och koriander- chilisalsa (4 portioner)
Tillbehören är oerhört viktiga för denna rätt. Den mixade majonnäsen är ett garanterat säkert kort även för nybörjare, och den marinerade rödlöken är ett absolut måste. Salsa med chili och mycket koriander kompleterar laxen och majonnäsen och fogar sama denna rätt till en riktig smaksensation.

Till servering:
tortillabröd
romansallad
eventuellt limeklyftor

Chipotlemajonnäs:
1 ägg
0,5 msk citronsaft
1 tsk dijonsenap
0,5 tsk flingsalt
2 tsk chipotlepasta
2 dl majsolja (eller annan smakneutral olja)

1. Blanda ägg, citronsaft, senap, salt och chipotlepasta i en burk.
2. Tillsätt 0,5 dl olja och mixa med stavmixer i 15-20 sekunder.
3. Tillsätt resterande olja medan majonnäsen mixas.
4. Smaka av med mer salt och eventuellt mer chipotlepasta.

Marinerad rödlök:
2 rödlökar, mycket fint skivade (gärna med mandolin)
1 ms flytande honung
2 dl äppelcidervinäger

1. Blanda vinäger och honung, och vänd ned finskivad rödlök.
2. Låt löken stå och dra i vinägern i minst två timmar i rumstemperatur. Blanda med jämna mellanrum.
3. Häll löken i en sil så att vätskan kan rinna av, innan den ska serveras.

Koriander- chilisalsa:
200 gram röda körsbärstomater, kvartade
200 gram gula körsbärstomater, kvartade
3 stjälkar vårlök, finstrimlade
1 liten vitlöksklyfta, finriven
saft från 1 liten limefrukt
0,5 kruka koriander, grovt hackad
flingsalt

1. Blanda samtliga ingredienser i en skål.
2. Denna salsa ska inte förberedas långt i förväg. Gör den precis innan ölaxen ska ställas in i ugnen.

Laxfilé: 600 gram laxfilé
2 tsk chipotlepasta
1 tsk flingsalt
1 tsk majsolja

1. Lägg laxfilén i en smord ungsform.
2. Blanda chipotle, flingsalt och majsolja, och bred på laxfilén.
3. Ställ in laxen i kylskåp tills den ska tillagas.
4. Sätt ugnen på 200 grader, och tillaga laxen i 15 minuter.

Låt var och en runt bordet montera sin egen fajita med tortillabröd, romansalladsblad, lax, koriander- chilisalsa, chipotlemajonnäs och marinerad rödlök.

http://www.robertsonlovessweden.com/tavla/

Robertson loves löjrom - smørrebrød med löjrom, sallad på rökt lax, potatis och svenska örter

Maj månad råvara i samarbete Robertson loves Sweden är löjrom. Löjrom är något av det bästa jag vet, och det gjorde att uppgiften att skapa ett recept till en början kändes aningen svår. Det finns egentligen ingen anledning att krångla till det hela. Löjrom talar för sig själv. Samtidigt kände jag en ambition att i varje fall göra något som var nytt för mig; något som aldrig förut tillagats i mitt kök.

En vämatat smörgås kan vara en fullständig måltid, det vet vi alla, och jag är oerhört svag för smørrebrød. Valet föll därför på ett smørrebrød där löjromen spelar huvudrollen, om än flankerad av goda birollsinehavare. Jag gjorde en matig salladsröra av kall, kokt potatis, kallrökt lax och smetana, som fick smak av citronskal, dill och gräslök. Denna röra fick toppa dansk rågbröd, och kröntes slutligen av generösa klickar löjrom. Lite dill och gräslök på toppen förhöjde utsendet och bidrog med än mer god smak.

Hur passar då Robertson chardonnay till smørrebrød, som annars kanske mest förknippas med öl? Alldeles utmärkt, tackar som frågar. Fruktigheten i vinet fungerade verkligen fint mot den kallrökta laxen och inte minst löjrommen.

Receptet räcker till en lättare måltid för fyra personer, som en ordentligt mäktig måltid för två - eller varför inte skära rågbröd i än mindre bitar, toppa med salladen och löjromen, och servera som snittar till ett glas kallt, vitt vin? Det tänker jag definitivt själv pröva, vid lämpligt tillfälle.

Löjromsmørrebrød med sallad på rökt lax, potatis och svenska örter (4 portioner)
50 gram svensk löjrom
2 dl smetana
1 tsk finrivet citronskal
citronsaft efter smak
2 msk finhackad, färsk dill
2 msk finhackad, färsk gräslökv 4 mjöliga, medelstora kokta potatisar, kalla
200 gram kallrökt lax, fint tärnad
flingsalt
svartpeppar

12 skivor danskt rågbröd dill och gräslök till garnering 1. Blanda smetana, citronskal, dill och gräslök.
2. Mosa de kalla potatisarna, och rör därefter ned dem, lite i taget. Eventuellt behövs inte all potatis om röran känn fast.
3. Smaka av med salt, svartpeppar och citronsaft efter smak.
4. Fördela lax, och potatisröran på rågbrödskivorna (eventuellt kantskurna; en smaksak) på tallrikar.
5. Lägg tre smørrebrød på varje persons tallrik, eller lägg samtliga på ett serveringsfat.
6. Fördela generösa klickar av löjrom på varje smørrebrød, och garnrea med små dillvipor och finhackad gräslök.
7. Servera genast.

Maj månads vinst är en KitchenAid köksmaskin. Varför inte ta chansen att vinna den genom att dela med dig av ett läckert recept med löjrom? För att delta i maj månads tävling tar du helt enkelt en Instagrambild på en maträtt med löjrom. Sedan taggar du den med #robertsonloves och #löjrom. Varje månad drar Robertson en ny vinnare. Regler hittar du här på hemsidan.

Robertson loves sill - Parmesanpanerade sillfiléer med tomat-, kapris- och chilisalsa

April månads råvara i Robertson loves Sweden är, som jag tidigare nämnt, sill. Vin och sill, kan det verkligen fungera? Jag kan bara tala för mitt eget recept, och det fungerade alldeles väldigt bra.

Jag tänkte mig, så snart jag fått veta råvaran, bortom de för mig sedvanliga sätten att tillaga sill. Jag ville ha andra smaker än de klassiska. Att parmesanpanera är enklare än man kan föreställa sig, och resultatet blir verkligen läckert.

Den lilla salladen på tomat, kapris och röd chili toppas med flingsalt och pepprig olivolja, och detta tillbehör kompletterar verkligen fisken. Robertson Chardonnays fruktiga smak gifter sig slutligen fint med sältan och syran i maten. Har ni inte stekt sill på liknande sätt tidigare, så pröva absolut min idé. Den gjorde till och mig positivt överraskad.

Parmesanpanerade sillfiléer med tomat-, kapris- och chilisalsa (4 portioner)

600 gram sillfiléer
1 dl vetemjöl
2 dl parmesanost, finriven
1,5 dl ströbröd (gärna hemmagjort)
3 ägg
2 tsk flingsalt
0,5 tsk svartpeppar från kvarn

olivolja att steka i

<7p> Salsa
500 gram körsbärstomater, finhackade
5 msk kapris
1 röd chilifrukt, urkärnad och finhackad
flingsalt
olivolja

(eventuellt surdegsbröd och olivolja till serveringen)

1. Börja med att förbereda ingredienserna till salsan. De bör inte blandas sammanförrän strax innan den ska serveras, annars kan den lät upplevas som blöt och mosig.
2. Knäck äggen i en vid skål, och vispa dem lätt.
3. Blanda parmesan och ströbröd i en annan vid skål. Krydda med flingsalt och svartpeppar.
4. Lägg sillfiléerna i en plastpåse, och häll i vetemjölet. Knyt till påsen och knåda försiktigt runt sillfiléerna i den, så att mjölet fördelas jämnt.
5. Tag upp sillfiléerna ur påsen, och skaka av eventuellt överflödigt mjöl.
6. Hetta upp olivolja i en teflonpanna.
7. Doppa två sillfiléer i taget i vispat ägg, och därefter i parmesanblandningen.
8. Lägg de panerade sillfiléerna i stekpannan när oljan blivit het. Sänk temperaturen, och stek cirka två minuter på varje sida, eller tills sillfiléernas panering blivit gyllenbrun.
9. Varmhåll de stekta sillfiléerna genom att täcka över dem med ett lager hushållspapper (som absorberar fukt) och alufolie, medan samtliga steks.
10. Blanda slutligen samman ingredienserna till salsan. Servera på individuella tallrikar. Lättrostat surdegsbröd och en smakrik olivolja är gott som tillbehör.

April månads råvara i kampanjen Robertson loves Sweden är - som ni vid det här laget förstår - sill. Missa inte möjligheten att tävla och vinna en stavmixer med tillbehör från Kitchen Aid.

För att delta i aprilmånads tävling tar du helt enkelt en Instagrambild på en maträtt med månadens råvara och taggar den med #robertsonloves #sill och #vasterbottensost.

Regler hittar du här på hemsidan.

Sveriges bästa skreirecept 2013

Kära läsare - detta är mitt tävlingsbidrag till Norges Sjömatsråds utmaning Sveriges bästa skreirecept 2013. Jag är inte en tävlingsmänniska, och en kort stund ångrade jag nästan att jag ställt upp. Kanske handlar det om att jag har svårt att hantera stress och press, kanske är det en effekt av att jag inte känner mig så särskilt innovativ och slipad när det kommer till att skapa spännande rätter med det lilla extra. Det är inte sådan mat jag lagar.

Således vet jag redan nu att jag aldrig kommer i fråga vad gäller förstaplacering i denna tävling. Jag är vän eller bekant med de flesta av de andra tävlingsdeltagarna, och jag vet precis hus skickliga de är. Låt mig försäkra mig om att jag detta till trots njöt i fulla drag då jag tidigare i dag ställde mig i köket för att laga till skrei.

Den annalkande tävlingspaniken kom av sig, så snart jag insåg att jag måste omfamna min egen särart; min egen nisch - husmanskost med det lilla extra. Jag ställde mig helt enkelt frågan: Vad är det godaste rätt jag lagar på torsk? , och svaret var lika enkelt som klassiskt: Pocherad torsk med äggsås - en fantastisk, men kanske något underskattad klassiker.

När jag växte upp i Göteborg åt vi färsk fisk flera gånger i veckan. Ofta åt vi just torsk, och torsk med äggsås är en rätt som mina egna barn uppskattar lika mycket som jag själv gjorde när min mamma lagade det. Allra godast är det med de större filéerne, och en så makalöst stor filé som den jag fick hembudad för denna tävling, det har jag aldrig tidigare skådat. Jo, jag såg skreien Fredrik Eriksson filéade när jag var på Långbro Värdshus 23 januari, men det var en annan kontext.

Jag har lagat till en makalöst läcker, sherryspetsad äggsås med ton av schalottenlök och dill. Den vackert snövita biten av skreirygg placerades på sin tallrik i sällskap inte enbart av den goda såsen, utan - inte minst - med en oerhört fin liten sallad på gemsallat, finstrimlad fänkål med sin fänkålsdill, gräslök, fint skuren vårlök, dill och små, söta ärtor.

Pocherad skrei, sherryspetsad äggsås, sallad på gemsallat, fänkål, vårlök, gräslök, dill och ärtor
Den som så önskar serverar givetvis potatis till denna skreirätt, men jag valde själv att fokusera på fisken och såsen.

4 portioner
800 gram skreifilé

Sås
2 msk smör
2 schalottenlökar, finhackade
6 dillstjälkar, grovt hackade
0,5 dl torr sherry
0,5 msk vetemjöl
2 dl vispgrädde
2 dl gammaldags mjölk
vitpeppar
salt2 ägg, kokta i 7 minuter för krämig gula

1. Smält smöret i en kastrull. Fräs schalottenlöken tilsammans med dillkvistarna så att de mjuknar, utan att löken tar färg.
2. Häll på sherryn, och pudra därefter över vetemjölet under omrörning.
3. Späd med vispgrädde och mjölk under omrörning.
4. Låt såsen koka upp, och därefter småkoka någon minut. Smaka av med vitpeppar och salt. Sila därefter såsen.
5. Hacka äggen grovt.
Hit går rätten att förbereda.

Sallad
bladen från 2 gemsalathuvuden, sköljda och slungade
2 stjälkar salladslök, fint snedskurna
0,5 kruka gräslök, grovt skuren
vipporna från en liten knippa dill
0,25 fänkål, gärna med fänkålsdill, tunnt skivad
2 dl fina små ärtor

1. Blanda alla ingredienser till en sallad strax innan rätten ska serveras, så håller sig salladen spänstig.

Inför servering
1. Dela skreifilén i fyra jämnstora bitar, och pochera dem varsamt lättsaltat vatten i en traktörpanna. Värm under tiden såsen.
2. Placera en bit skreifilé på tallrikarna. Häll lite av såsen runtom, strö på hackat ägg och lägg på sallad.
3. Servera med resterande mängd sås i kannan, gärna garnerad med hackat ägg.

Skrei för hela slanten

Bilderna i detta inlägg är lånade från Norsk Fisk.

I kväll ska jag få uppleva hur det går till bakom luckan i köket på Långbro Värdshus och i morgon ska jag på samma ställe få uppleva en sjurätters skreimeny.

Vadan detta? Det kan man fråga sig. Jag har äran att ha blivit inbjuden till dessa event, och som fiskälskare och stor beundrare av både Långbro Värdshus och Fredrik Erikssons kokkonst tackade jag givetvis på stående fot "ja" till båda dessa inbjudningar.

Jag hade saknade helt kunskap om torskfisken skrei, men har nu läst på, och förstått så mycket som att skrei, stora, könsmogna bjässar till torskar, verkar påminna om en av mina favoriter bland torskfiskarna, nämligen koljan. Högsäsongen för skrei är januari till april, och nu strävar Norsk Fisk efter att sprida kunskap om skrei i Sverige.

Skrei är både grönmärkt av WWF, miljöcertifierad av MSC och har spårbart ursprung, varför jag gärna framhåller dess förtjänster. Norrmännen ser själva enligt uppgifyt lika mycket fram emot årets första skrei som många svenskar ser fram emot årets första färskpotatis. Mer kunskap om skrei kan du få här och här.

Jag ska givetvis försöka rapportera direkt under båda dessa kvällar på Långbro Värdshus, via @SMASKENS på Twitter samt via Smaskens.nu på Facebook.

Utöver desa evenemang ska jag för ovanlighetens skull vara med i en tävling, närmare bestämt Sveriges bästa skreirecept. Jag är ingen tävlingsmäniska, men det skadar inte att utmana sig själv, och man vet aldrig - kanske har jag turen att skapa det bästa receptet?

Om du själv vill pröva några skreirecept signerade Fredrik Eriksson kan du ladda ned en broschyr här.

Havets Wallenbergare - med inspiration från twitter

Om det inte hade varit för att Sara på bloggen Cookie Crumble hade twittrat om att hon skulle laga havets Wallenbergare - ja, då vete sjutton vad som hade serverats till middag hos oss denna kväll. Jag hade visserligen funderat på fisk, men då i vaga termer av fiskkakor med någon sorts thai-inspirerad sås. När Sara skrev de magiska orden i min twitterfeed föll emellertid allt på plats.

Havets Wallenbergare är så gudomligt gott, och i grund och botten inte det minsta komplicerat. Må så vara att det kräver att du har tillgång till en någorlunda kraftfull mixer eller matberedare, men bortsett från det så är detta inte svårare än att steka pannbiff; snarast lättare. Faktum är att det är närmast obegripligt hur så enkla ingredienser kan resultera i så sublim mat. Rätten i fråga skäms inte för sig om den så serveras som festmåltid, men jag tycker sannerligen den förtjänar att tillagas även en vanlig vardagskväll.

Jag ska inte sticka under stol med att det tar en liten stund innan maten är serverad, men för mig är det inte ett problem att lägga en timma på förberedelser och tillagning; inte ens en onsdagskväll. Det är väl investerad tid, då hela familjen åt och njöt i fulla drag.

Det fins en uppsjö av recept på havets Wallenbergare. Detta är mn variant. Tveka inte att pröva olika sorters fisk - det fungerar med vilken vit fisk som helst; jag råkar bara vara särdeles förtjust i kolja. Proportionerna mellan lax och vit fisk kan också variera, men jag föredrar 50/50.

De fantastiskt fluffiga fiskbiffarna serverades, som ni ser på bilden, med de klassiska tillbehören - luftig potatispuré, skirat smör och små, fina ärtor. Ja, det kommer tveklöst bli mycket comfort food framöver. Det här är en riktig fullpoängare i sammanhanget. Det blir Wallenbergare snart igen: var så säkra.

Havets Wallenbergare på Smaskens vis (8 stycken)
400 gram laxfilé
400 gram koljafilé
2 ägg
2 dl vispgrädde
salt och vitpeppar efter smak
smör till stekning
3 dl färskt, mixat franskbröd

1. Skär fiskfiléerna i mindre bitar. 2. Mixa fisken, och häll i lite grädde i taget.
3. Mixa slutligen ned äggen, et i taget. Krydda med salt och vitpeppar, och blanda.
4. Låt smeten vila(medan du till exempel skalar potatis till potatispurén).
5. Provstek lite smet, om du vill smaka av kryddningen, Forma biffar av den lösa, mjuka smeten, och doppa dem i brödsmulorna.
6. Smält smör i en stekpanna.
7. Lägg ned två biffar i taget i pannan. Stek biffarna på medelvärme; vänd dem när de fått vackert gyllenbrun färg.
8. Lägg över de färdigstekta biffarna i ett kärl, exempelvis en låg gryta, och täck över dem, så att de håller värmen.

Måndag, oktober, kolmörkt

Jag är beklagar - det är inte mycket med den här bloggen just nu, vad recept nya anbelangar. I kväll lyckades jag ändå sno ihop en riktigt trevlig lax- och räksås till pastan. Inget extraordinärt och inte en endaste spännande ingrediens, men däremot en riktigt fin vardagspasta.

Det är märkligt, för jag tycker trots allt att detta är en härlig tid på året, på många sätt. Ändå lyser inspirationen med sin frånvaro. I själva verket är det kanske så att jag är så seg och långsam att jag inte hinner med mina egna mat-tankar; min egen, inre mat-röst. Till helgen skulle jag vilja fota mat i dagsljus. Det blev inte mycket av den varan under helgen som gick.

Måndagspasta med lax och räkor
600 ram laxfilé
1 kilo räkor
olivolja
2 schalottenlökar, finhackade
2 stora vitlöksklyftor rivna
1 dl vitt vin
0,5 fiskbuljongtärning
1 burk Delizie körsbärstomater
2 dl crème fraishe
0,5 tsk rörsocker strö
1 torkad, röd chilifrukt
salt och vitpeppar
bladpersilja, finhackad

1. Hetta upp olivoljan i en emaljerad gjutjärnsgryta eller en traktörpanna. Fräs schalottenlöken och vitlöken tills de mjuknat.
2. Häll på vitvinet och låt det delvis koka in. Smula över fiskbuljongen och den torkade chilifrukten, och tillsätt tomatkonserv och crème fraishe.
3. Låt såsen småputtra på låg värme. Skala under tiden räkorna och dela fisken i munsbitar.
4. Krydda laxbitarna med salt och vitpeppar, och lägg ned dem i såsen. Låt dem sjuda försiktigt, så att de inte blir för hårt tillagade.
5. Smaka av såsen, strö över räkorna och bladpersiljan.

Halstrad röding med potatispuré, vitvinssås med vitlöksgräs, forellrom och blancherad salladslök

Lördagens middag med vännerna P och K inleddes med Crème Ninon. Till varmrätt serverade vi röding, som inte bara är en av våra favoritfiskar, utan också en fisk som passar lika bra till vardags som i lite mer festliga sammanhang. I lördags halstrade vi rödingfiléerna, och serverade dem med ett riktigt smörig, fluffig potatispuré.

Hemligheten bakom riktigt gott mos eller god puré är i vårt tycke att pressa potatisen, blanda den med smör och varm mjölk och sedan vända runt ingredienserna i kastrullen med en bred slickepott. Det blir alltid lika lyckat, och risken för klistrigt mos är utesluten.

Rödingfiléerna halstras i en het teflonpanna med lite smör, och de tillagas tills de nästan är klara. Vi lägger över dem i en form, och varmhåller på 75 grader i ugnen.

Att värma tallrikarna maten ska läggas upp är viktigt; tyvärr är vi inbland lite dåliga på detta. Jag kan inte anat än sända en beundrande tanke till proffsen i restaurangköken, då det kan vara nog så svårt att få ut varm mat från köket till fyra vuxna.

Det enda egentliga recept jag bjuder på i detta inlägg, det är den fantastiskt goda fisksåsen. Nu råkar vi ha tillgång till vitlöksgräs i vår lilla trädgård, men det går lika bra med gräslök. Jag brukar inte alltid göra en så pass omständlig sås som denna, men det är värt besväret att lägga ned det lila extra jobb som krävs på slutet, för resultatet blir fantastiskt. Att dekorera med forellrom och några strån vitlöksgräs var vårt sätt att få rätten att se mer tilltalande ut vid serveringen, men forellromen smakar dessutom väldigt gott.

Fin vitvinssås med vitlöksgräs (8 portioner)
3 msk smör
2 schalottenlökar, finhackade
3 msk vetemjöl
2 dl vitt vin
1 msk fiskfond
1,5 dl vispgrädde
flingsalt och vitpeppar
1 äggula + 0,5 dl lättvispad grädde
0,5 dl finhackat vitlöksgräs

1. Smält smöret i en kastrull.
2. Fräs shalottenlöken till den mjuknat, utan att ta färg.
3. Tag kastrullen från plattan, och blanda ned vetemjölet. Späd sedan med vitvinet under omrörning, så blandningen blir slät och jämn.
4. Tillsätt grädden, och låt såsen koka upp. Småkoka några minuter.
5. Sila såsen så att alla lökbitar fångas upp.
Fram till detta moment går det att förbereda.
6. Koka upp såsen försiktigt.
7. Blanda äggulan med den lättvispade grädden, och vänd ned i såsen. Värm den försiktigt.
8. Blanda ned vitlöksgräset, och smaka av såsen med flingsalt och vitpeppar, innan den serveras.

Rödingfilé med kantareller i gräddig vitvinssky

Förra året var den elfte augusti, vår bröllopsdag, en vanlig torsdag. Vi hade inte tillgång till barnvakt, och min man hade börjat arbeta efter semestern. Våra barn och jag hade en heldag på stan, som inbegrep lekparkshäng, pannkakslunch på Vurma och glassfika. Vi avslutade den ganska långa stadspromenaden med ett halvkaotiskt besök på Hav i Hötorgshallen, där jag tack med personalens hjälp (mina trötta barn till trots) inhandlade diverse godsaker, som avnjöts senare under kvällen. Ett trevligt firande blev det, för hela familjen.

I år hade vi däremot den stora turen att ha barnvakt. Tack vare detta bar det i går kväll ut på restaurang. Nu var det emellertid inte detta som var mitt huvudsakliga syfte med att skriva ett blogginlägg. Jag ville i stället ta tillfället i akt att dela med mig av den enkla, goda röding jag lagade den där kvällen för ett år sedan.

Vi är en fiskälskande familj, som (vilket de flesta av er vet) består av två vuxna och fyra barn mellan fyra och knappt tio års ålder. När jag planerar måltider med fisk, brukar jag räkna med mellan 600 och 700 gram filé. Om vi äter en förrätt, är 600 gram generöst räknat, men å andra sidan är det inte någon katastrof om det blir lite mat över.

Jag är ingen svampplockare. Kantarellerna på bilden kom från Hötorget. Där fick jag dem för det facila priset 9,90/hekto. I år är de ännu billigare - härom dagen köpte min mamma kantareller från samma ställe för 6,9:- hektot.

Vi satsade på klassiska tillbehör till rödingen, i form av pressad potatis och sockerärtor. Pressad potatis går alltid hem hos oss, när man ska få upp varenda droppe av en god sås.

Det är när vi njuter av sådana här goda fiskrätter som tanken ofta slår mig - vad märkligt det är att det finns barn som "inte tycker om fisk". Vad har de stackars barnen blivit bjudna på för elände?

Ugnsbakade rödingfiléer och kantareller i gräddig vitvinssky
Tillagningstiden är beroende av filéernas tjocklek. Passa noga på när det vita äggviteämnet i fisken börjar tränga upp till ytan. Då är det dags att kontrollera filéerna, så att de inte blir för hårt tillagade.

600 gram rödingfiléer
salt och nymald vitpeppar
smör till formen

1. Värm ugnen till 175 grader.
2. Smörj en ugnsfast form.
3. Salta och peppra filéerna på köttsidorna, och lägg dem med skinnsidorna ned i ungsformen.
4. Tillaga rödingen i nedre delen av ugnen.

Kantareller i gräddig vitvinssky
300 gram kantareller, ansade och grovt delade
salt och nymald vitpeppar
smör
1 dl vitt vin
2 dl vispgrädde
rörsocker efter smak

1. Hetta upp smöret i en stekpanna. Fräs kantarellerna mjuka i smöret. Krydda dem med salt och vitpeppar.
2. Häll över vitvinet, och låt kantarellerna småputtra i någon minut.
4. Tillsätt vispgrädden, och låt alltsamman koka ihop en smula. Smaka av med rörsocker, så förstärks kantarellernas smak, och vinet rundas av.

Grillad "rökig" röding med citron, dill, gräslök och salladslök

Som jag tidigare nämnt har vi grillat ovanligt lite denna sommar. Åtminstone känns det så. När vi grillar blir det alldeles för sällan fisk. För egen del kan jag erkänna att jag inte alltid känt att det varit värt besväret. Ofta har det i mitt tycke inte varit någon större skillnad, rent smakmässigt, jämfört med att tillaga fisken på spisen. Att laga fisk i folie på grill har aldrig direkt imponerat på mig.

Makrill är den fisk jag tycker vi lyckats allra bäst med, och när vi nu funderade på att grilla fisk, var det just makrill vi hade i åtanke. Nu råkade den vara slut, och kanske var det meningen att vi skulle tvingas tänka om, för denna röding smakade inte som något vi tidigare tillagat.

Genom att grilla med locket på, skapade vi en sorts rökmiljö, som gav våra rödingar en fantastiskt mild, lätt rökig arom. Vi krånglade inte till det för oss det allra minsta. Rödingen var urtagen och vi skar bort deras huvuden innan vi saltade och pepprade dem, och fyllde dem med citronskivor, dill, gräslök och salladslök.

För att inte den rikligt tilltagna fyllningen skulle trilla ur fiskarnas bukar när de lyftes upp på grillen, vek jag en sorts maggjördlar åt dem av aluminiumfolie, som knöts runt om. Detta fungerade utmärkt.

Jag ger er enbart en ungefärlig tillagningsbeskrivning på dessa rödingar. Det är ju i grund och botten väldigt okomplicerad mat, som går att varier i oändlighet.

de där makrillarna jag först gick och drömde om, de får jag se till att vi grillar nu i veckan. Jag funderar på att servera dem med en enkel salsa. Vi får se vad som händer, eller när (och om) detta blir av.

Grillad "rökig" röding med citron, dill, gräslök och salladslök
Vi köpte 1,7 kilo röding, urtagen men med huvudena kvar, och det räckte med godmarginal till vår sexhövdade familj. Det blev precis en rödingfilé över, och då åt vi oss proppmätta. Jag vågar därför hävda att detta räcker till sex personer, även om inte fyra av dessa råkar vara barn.

1,7 kilo urtagen röding
1 citron
3 salladslökar
i liten knippa dill
1 liten knippe gräslök
flingsalt och nymald vitpeppar

1. Tänd grillen i god tid.
2. Skölj rödingarna. Skär av deras huvuden (om du så önskar). Salta och peppra dem inuti.
2. Strimla salladslöken grovt. Hacka gräslök och dill grovt.
3. Skär halva citronen i skivor. Skär resterande i klyftor, till serveringen.
4. Fyll fiskarna med citron, salladslök, gräslök och dill.
5. Vik långa, tjocka remsor av aluminiumfolie, och knyt dem runt fiskarna, för att hindra fyllningen från att trilla ut.
6. Placera fiskarna på ojade grillgaller. Lägg på locket, och tillaga dem i cirka 5-6 minuter på ömse sidor.
7. Servera rödingarna med citronklyftor.

Friterad nors med mojo rojo à la Hav

Jag bloggade om kokboken från Hav för en dryg månad sedan, och i veckan som gick fick jag den i min hand; personligen överlämnad av Pär-Anders Bergqvist, en av männen bakom boken i fråga. Jag som inte är bortskämd med gratis kokböcker är givetvis mycket tacksam för detta.

Pär-Anders fick mig dessutom att våga pröva att tillaga nors, en liten fisk som fram tills i fredags var relativt okänd för mig. Jag kände till uttrycket att "vara skapt som en nors", men bortsett från detta något kryptiska talesätt var själva fisken i fråga höljd i dunkel.

Så är nu inte längre fallet. Det var enkelt att tillreda de små fiskarna, och gott blev det. Jag vet att man inte måste rensa fisken, men vi vade att göra det, och om man är någorlunda bekant med att rensa småfisk är det inte till minsta bekymmer.

Jag sköljde norsen, torkade av den, doppade i mjöl och salt och friterade hastigt i varmpressad rapsolja. Därefter serverades de tillsammans med mojo rojo. Detta blev minst sagt lyckat - vi kommer laga det igen var så säker. Mojo rojo lär fungera alldeles strålande bra till pankopanerad kolja, eller annan stekt fisk.

Mojo rojo
Då vi forfarande är utan fungerande ugn, gjorde jag såsen på köpt grillad paprika i vinäger. det blev jättegott, så jag kommer nog hålla mig till det, även när vi återigen kan grilla paprika. Den som själv grillar sin paprika, ska smaka av såsen med lite vitvinsvinäger.

1 röd paprika, rostad och skalad
2 vitlöksklyftor, rivna
(2 msk vitvinsvinäger)
1 skiva vitt bröd, tärnad
1 äggula
2 tsk spiskummin
2 tsk paprikapulver
1 krm cayennepeppar
2 krm salt
1,5 dl olivolja

1. Mixa alla ingredienser, förutom oljan.
2. Tillsätt oljan droppvis.
3. Förvara såsen i kylen tills den ska ätas.

En sallad till gravlaxen med pressgurktärningar, smetana och gräslök

En vansinnigt lång titel på ett blogginlägg, men jag kunde verkligen inte förmå mig att korta ned den. Som jag tidigare nämnt äter vi smørrebrød till lunch på påskafton; en trevlig och inte minst god tradition, som hållit i sig i ett par år, och som jag verkligen kan rekommendera.

Sommartid gör jag ofta små kalla sallader på pressgurka med massvis av dill, och en rejäl skvätt gräddfil som krämar till anrättningen. Nu har jag ju en ny förälskelse i den eminenta mejeriprodukten smetana, och följaktligen var det dags för den att visa vad den går för.

Ättika är en fantastisk krydda, som passar i så mycket. Detta är ju i grund och boten inte så särskilt nyskapande, men det kändes ändå väldigt nytt, och inte minst gott, att toppa gravlaxen med en rejäl klick av denna kalla salladsröra. Snabb och enkel är den dessutom. Det är bara att glädjas åt att något så här gott klan vara så okomplicerat att röra ihop. Denna sås lär dessutom passa precis lika bra till inkokt lax, som till rökt eller grillad makrill, det garanterar jag.

Sallad på pressgurktärningar och smetana med gräslök
Tillagningstid: 30 + 5 minuter

200 gram slanggurka
0,5 msk 24% hushållsättika
1,5 msk vatten
1 msk råsocker
1 nypa flingsalt
2 msk finhackad gräslök
1 sl smetana
flingsalt till avsmakning

1.Blanda ättika, vatten, socker och salt, och rör någon minut så att sockret nästintill löst sig.
2. Skala gurkan, dela den, och kärna ur den med en tesked.
3. Strimla och tärna gurkan, och blanda sedan ned den i ättiksmarinaden.
4. Låt stå i 20 minuter, och blanda några gånger.
5. Rör under tiden ihop smetana med den finhackade gräslöken.
5. Häll av vätskan från gurktärningarna.
6. Blanda med smetana och gräslök, och smaka av med flingsalt.

Lyxig soppa med sej, lax och räkor

I dag serverar jag ett recept som faller under kategorin Fredagsmat redan på torsdagen. Denna soppa får avrunda mitt fisk- och skaldjurstema, som inleddes förra torsdagen. Soppan kom till en fredag då jag tidigt på morgonen upptäckte att vi inte hade så mycket som den minsta lilla gnutta jäst i huset. På fredagar äter vi ofta pizza eller kallskuret och ostar, men - utan jäst, ingen kalljäst deg.

Tanken snuddade genast vid att laga något med fisk. Fisksoppa kändes som perfekt fredagsmat, på en lagom ambitionsnivå, och möjlig att anpassa så att alla familjemedlemmar skulle bli nöjda. Jag valde att använda mig av generöst med lax, sej och räkor. Av räkskal från frysen kokade jag en snabb buljong. Skalen från grytans räkor frös jag in; sådant ser kretsloppet ut här hos oss.

Coctailtomater, fänkål och röd paprika fick tillsammans med schalottenlök och vitlök sätta smak på själva soppan. Den vackra färgen förstärktes av paprikapulver, och en försiktig dos gurkmeja.
Jag tar det alltid väldigt försiktigt med gurkmeja, vid de få tillfällen då jag använder den. I för stor mängd ger den en förfärlig besk smak. (Skulle du råka ha saffran hemma, så smakar det givetvis gott i den här typen av anrättning.)

Resultatet blev en matig, fyllig och fantastiskt välsmakande fredagssoppa. Utan större ansträngning. Den som så önskar serverar givetvis soppan med en bit bröd, men vi frossade i stället i den rikligt tilltagna mängden fisk och räkor. Det räckte bra för oss.

Fredagssoppa med sej, lax och räkor
Räkfond
skalet från 1 kg räkor
neutral olja
1 gul lök, skalad och klyftad
1 morot, skalad och grovhackad
1 selleristjälk, grovhackad
4 vitlöksklyftor, skalade och delade
1 tsk sambal oelek
1 tsk hela fänkålsfrön
2 dl vitt vin
4 dl vatten

1. Hetta upp oljan i en rymlig kastrull.
2. Fräs räkskalen med morot, lök, selleri, vitlök, sambal oelek och fänkålsfrön i några minuter.
3. Tillsätt vin och vatten; lägg på locket på kastrullen, och låt koka försiktigt i uppemot 20 minuter.
4. Sila buljongen ned i en annan kastrull. Reducera den tills dess att att cirka 2 dl återstår.

Soppa
neutral olja
2 schalottenlökar, finhackade
2 vitlöksklyftor, rivna
1 tsk milt paprikapulver
0,5 tsk gurkmeja
1 fänkålshuvud, strimlat
2 röda paprikor, grovt tärnade
2 msk Eau-de-Vie
1 dl vitt vin
räkfonden (ungefär 2 dl)
1 burk Mutti konserverade coctailtomater
500 gram sejfilé
500 gram laxfilé
de skalade räkorna
salt, vitpeppar

1. Hetta upp olja i en kastrull.
2. Fräs vitlök och schalottenlök försiktigt på låg värme, tillsammans med paprikapulver och gurkmeja, utan att de tar färg.
2. Tillsätt fänkål och paporika, och fräs ytterligare några minuter.
3. Häll i Eau-de-Vie, vitt vin, räkfond och tomatkonserv.
4. Lägg på locket, och låt koka på medelvärme i 15 minuter.
4. Dela lax och sej i generösa bitar, och krydda med salt och vitpeppar.
5. Skala räkorna.
Tillsätt vispgrädden i soppan.
6. Lägg i fiskbitarna, sänk värmen, och pochera fisken försiktigt i soppan några minuter.
7. Strö över räkorna, och servera.

Om det hade varit makrillsäsong

Ofta glömmer jag att nämna makrill, när jag skriver om mina fiskfavoriter. Detta beror givetvis på att makrill bara är i säsong under maj till oktober. Spirren, de unga makrillarna, som dyker upp i fiskdisken i början på sommaren, är en ren delikatess. På hösten har makrillen hunnit äta sig fetare, och smakar annorlunda mot den magra vår- och försommarmakrillen. Det är höstmakrill som är så god at servera inkokt, med dillsås och potatis.

I början av maj förra året lagade jag till makrill på ett för mig helt nytt sätt. Tidigare hade jag oftast stekt den, någon gång grillat, med aldrig ugnsbakat den i sås. Jag kombinerade samman två sorters grovkornig dijonsenap och honungsdijonsenap med dill, vitt vin och grädde, och dessa ingredienser passade så otroligt bra till makrillen att jag blev alldeles lycklig.

Nu råkar det ju faktiskt finnas makrill i frysdisken. Jag har dock aldrig själv köpt och tillagat sådan. I teori skulle det alltså vara fullt möjligt att tillreda denna rätt även utanför säsong.

Säsong eller ej, så vet jag att det finns människor som inte är så förtjusta i makrill. Tveka då inte att ersätta makrillen med en laxsida, eller över rödingfiléer, och tillaga på samma vis. Jag vill nämligen rekommendera smaksättningen till lite fetare fisksorter, och jag är helt övertygad om att den goda såsen fungerar lika bra til dessa fisksorter.

Såsen kanske inte låter så värst barnvänlig, men, tro mig - våra barn åt med god aptit, och då ska det erkännas att de verkligen inte är några allätare. Det är vl värt at investera i två nya senapsburkar, om ni nu inte råkar ha dessa sorter i skafferiet. Både grovkornig dijonsenap och honungsdijonsenap återkommer flitigt i mina recept, i synnerhet under sommarhalvåret. Och, där är vi ju snart, inte sant?

Makrillfiléer i ugn med grädde, två
sorters senap, vitt vin och dill
600 gram makrillfilé
smör till ugnsformen
3,5 dl vispgrädde
1 dl vitt vin
1 msk grovkornig dijonsenap
1 msk honungsdijonsenap
salt och vitpeppar
cirka 1 dl grovhackad dill

Sätt ugnen på 175 grader- Smörj en ugnsfast form. Lägg filéerna med skinnsidan nedåt; salta och dra några drag med vitpepparkvarnen över dem.
Blanda samtliga ingredienser till såsen i en kastrull, och värm den tills den nästan koka. Häll såsen över filéerna. Täck formen med aluminiumfolie, och tillaga i mitten av ugnen i 35 minuter, eller tills filéerna känns klara.

En bortglömd klassiker?

I dag ber jag att få påminna om något av det godaste som går att göra av lax, näst riktigt fin hemgravad lax, vill säga. Jag syftar som ni kanske förstått av bilden här ovanför på inkokt lax. Nåja, inte är väl inkokt lax fullständigt bortglömd, men kanske är det ändå en rätt som inte så många ställer sig och lagar till hemma? Det är synd, för det är så enkelt och blir så otroligt gott.

Det går bra att servera både kalla och varma såser till inkokt lax, beroende på säsong, eller helt enkelt vad man råkar vara sugen på. Jag tycker att det passar lika bra med hollandaise som med en väl smaksatt gräddfilssås. Hemma hos goda vänner blev vi en gång bjudna på inkokt lax med Nobissås till förrätt; en alldeles strålande inledning på en god middag.

Man kan inte laga inkokt lax på så många olika sätt. Det som brukar variera mellan recept är huruvida man använder sig av vinäger eller ättika. Resultatet blir likvärdigt, men jag brukar använda ättika. Inkokt lax är för övrigt en väldigt bra bufférätt, och sallad med inkokt lax är fantastisk sommarmat. Dags att koka ihop en lag, månne?

Inkokt lax
1 kilo lax, filé eller i bit
1 liter vatten
1 msk salt
1 lagerblad
5 vitpepparkorn
1 gul lök, skivad
1 msk ättikssprit eller 2 msk vitvinsvinäger
en liten knippe dill

1. Lägg ingredienserna till kokspad i en kastrull, och låt spadet koka upp på nytt. Låt småkoka i tio minuter.
2. Lägg laxen i en kastrull eller traktörpanna.
3. Häll spadet över laxen, koka upp på nytt, och låt sjuda under lock. Tidsåtgången beror på hur tjock fiskfilén är. Provstick med en kniv för att se så att laxen blir tillagad rakt igenom.
4. Tag kastrullen av plattan, och låt sedan laxen ligga kvar i spadet tills allt svalnat till rumstemperatur. Häl av spadet, och servera fisken, eller förvara den i kylskåp tills den ska ätas.

Sej i panna med vitt vin, dijonsenap och örter

Låt mig bara säga, först av allt, att det - åtminstone under min barndom - aldrig förekom att någon köpte fisk på måndagar. Eftersom fiskarna inte fiskade på söndagar, fanns det av förklarliga skäl inte någon färsk fisk att tillgå på måndagar. Själv har jag fortfarande ett grundmurat motstånd mot att köpa fisk denna veckans första dag. Hur det egentligen ser ut i dagens läge, med avseende på detta, det vet jag inte. Är det någon av er som vet?

Sej är en brutalt underskattad fisk. Jag vet att jag har skrivit om detta tidigare, och jag kommer skriva om det många gånger än, eftersom det är alldeles för vanligt att sejen avfärdas enbart på grund av sitt något trista yttre. Den är lika god som den är ful, men om man förmår se bortom dess gråa nyanser, har man en fisk som smakar alldeles fantastiskt bra, och som dessutom brukar säljas till väldigt förmånligt pris, i jämförelse med sina mer estetiskt tilltalande släktingar.

Denna variant på sej är som så många andra en produkt av sådant vi i stort sett alltid har i kylskåp och skafferi. Den hade lite sting, och jag var minst sagt nöjd med förra veckans tisdagsfisk. Den här typen av rätter går att variera i oändlighet. Har man inte alla ingredienser hemma, så kan man så klart alltid improvisera. Men just matlagningsvin, senap och schalottenlök - det är tre av de basingredienser utan vilka mitt kök inte kan fungera. Så är det bara.

Oavsett vad du vill servera denna rätt med, pressad potatis eller ris, så förbered dessa innan. Fisken går alldeles rasande snabbt att tillreda, och den är godast om den inte behöver stå och vänta på sitt tillbehör.

Sej med dijonsenap, vitt vin och blandade örter
Förberedelser: 10 minuter
Tillagningstid: 10 minuter

2 msk smör
2 schalottenlökar, finhackade
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 dl vitt vin
2 dl crème fraishe
1-2 msk dijonsenap
700 gram sejfilé
salt och vitpeppar
1 rågad deciliter finhackad dill, gräslök och bladpersilja

1. Skölj fisken, och byxa den, (det vill säga skär bort resterande ben genom att skära ut en kil ur filéernas övre del).
2. Salta och peppra, och dela filéerna i portionsbitar.
3. Hetta upp smör i en traktörpanna. Fräs schalottenlök och vitlök mjuka.
4. Häll över vinet, och låt det koka in till hälften.
5. Tillsätt crème fraiche och dijonsenap, och blanda väl. Låt såsen koka upp.
6. Placera fiskbitarna tätt intill varandra i såsen, och tryck försiktigt ned dem.
7. Lägg på locket på traktörpannan, och stäng av plattan. Låt fisken tillagas på eftervärmen.
8. Titta till den efter ett par minuter, och vänd eventuellt försiktigt fiskbiotarna i såsen.
9. Smaka av såsen, salta och peppra vid behov. Strö över örterna precis innan serveringen.

Tema fisk och skaldjur - ett kokbokstips

Efter tre dagar med egna fiskrecept, tar jag idag en paus för att i stället skriva om en nyutkommen fiskkokbok. Det här är nämligen en kokbok jag är riktigt nyfiken på. Boken heter Hav - Fisk- & skaldjursrecept för årets alla veckor, och är skapad av Anders Engvall och Pär-Anders Bergqvist. De driver tillsammans driver fiskbutik och cateringverksamhet under namnet Hav här Stockholm. De har också haft chefspositioner på några av landets bäst ansedda krogar.

Jag läser mig till att boken innehåller 52 recept på fisk- och skaldjursrätter, ett recept för var och en av årets veckor, utifrån säsong för respektive fisk.

Vad gäller recepten, så sägs det att de "är inte krångligare än att vem som helst kan klara av att tillaga dem på omkring 40 minuter". Det låter ganska trevligt, eller hur? Det är sådana här gånger jag skulle önska att jag fick recensionsexemplar av böcker till mig. Jag har försökt slänga ut sådana trevare till diverse förlag, men hittills inte fått napp. Recensionsexemplaren går nog mestadels till mattidningarna, eller vad tror ni?

Jag ska inte låta er vara utan ett recept, men jag tar idag den enkla vägen och hänvisar er till min mans recept på kräftlasagne, en rätt som kan tyckas underlig, men som är fantastiskt god.

Trevlig söndag!