onsdag 10 september 2008

Spenat- och ostfyllda canneloni med tomatsås


Jag blev i ärlighetens namn inte 100% nöjd med kvällens middag. Receptidén jag hade i mitt huvud var bra, men det krävs nog ett försök till för att jag skall känna mig riktigt nöjd! Det var innehållet som inte stämde fullt ut, vill säga - inte tillvägagångssättet vid tillagningen.
Tomatsåsen hade jag förberett tidigare i dag (eller vad då - den fixar ju sig själv!), och det gick oväntat snabbt att fylla canneloni-rören med spenatröran. Till nästa gång skall jag välja bladspenat i stället för hackad spenat, och helt klart satsa på ricotta i stället för budgetalternativet crème fraîshe och keso...

Det blev ändå en god vardagsmiddag, och barnen åt med riktigt frisk aptit, i synnerhet fyraåringen och tvååringen. Fem och ett halvt-åringen åt åtminstone en canneloni, och hjärtegod som han är ville han först inte såra sin ömma moder, utan försäkrade mig att:
"Det var jättegott, mamma!
När jag förhörde mig lite närmare om saken, så kom sanningen så klart fram:
"Det smakade lite konstigt, mamma, men jag håller på att vänja mig. Det är första gången jag äter det här!

Han är en liten carnivol, vår äldste son. Så år även hans mor. Som den köttälskare jag är, uppskattar jag ändå vegetarisk mat, och äter det gärna.
Mellan femton och tjugo års ålder var jag faktiskt utövande lakto-ovo-vegetarian. Det var också under den perioden jag började laga mat på allvar. Mina föräldrars respons då jag som femtonåring deklarerade att jag tänkte sluta äta kött och fisk, var:
"Det går väl bra, men då får du laga din mat själv. Vi står inte och lagar två maträtter till middag."

Det var smart av dem! De kanske trodde att det skulle få mig att ändra mig, men i stället gav det mig en skjuts i rätt riktning. Jag lärde mig mycket av det. Och när jag sedan tog mitt förnuft till fånga och började äta kött och fisk igen, hade jag kommit en bra bit på vägen in i matlagningens underbara värld...

Spenat- och ostfyllda canneloni med tomatsås
Tomatsås
3 burkar Mutti krossade tomater
3 vitlöksklyftor, rivna
olivolja
salt och svartpeppar
honung eller råsocker

Fräs de rivna vitlöksklyftorna i olivoljan; häll över tomatkonserverna, krydda efter smak och låt tomatsåsen stå och småputtra i åtminstone 40 minuter.

Spenatröra
1 paket Findus hackad spenat à 450 gram
1 stor vilöksklyfta, riven
salt och vitpeppar
1 pkt créme fraîshe (inte lättvarianten)
2 msk vetemjöl
2 dl riven ost
2 dl keso
1 ägg, uppvispat

20 stycken Barilla cannelonirör
1 dl riven ost till gratinering

Tina spenaten. Lägg den i en traktörpanna och hetta upp den så att den överflödiga vätskan börjar förångas. Blanda ned créme fraîshen. Smaksätt med vitlöken, salt och vitpeppar. Rör ned osten så att den smälter och blandas ordentligt.
Dra sedan pannan från värmen. Blanda i keso, och rör ned det uppvispade ägget så att det blandas i riktigt ordentligt.

Ett bra tips när man skall fylla cannelonirör, är att hålla dem med den nedre öppningen mot ett fat. På så vis går det snabbt och lätt att fylla dem, utan spill och kladd. Denna fyllning var mycket lätt att arbeta med.
Lägg de fyllda rören i en smord ugnsfast form, och det skall vara ganska tätt emellan dem. Värm därefter på tomatsåsen, och häll den över. Min tomatsås hade reducerat såpass mycket att jag valde att späda den med cirka 1,5 dl vatten. Cannelonirören måste ju ha tillräckligt med vätska att suga åt sig, under tillagningen i ugnen.

Strö över osten. Tillaga på 200 grader i 20 minuter.

2 kommentarer:

  1. vilken underbar kommentar - sådana värmer mammahjärtat.

    Kul att följa din nya matblogg, så snart jag får lite ork ska jag länka hit, du har redan lcykats lägga upp ett gäng smaskiga recept :)

    SvaraRadera
  2. Lotta: Det var så skönt att han var ärlig!
    Jag är för övrigt helt besatt av denna min nya blogg. Det liksom fyller sig själv! Mat lagas ju hela tiden, nu gäller det bara att fota och skriva.
    Du får hemskt gärna länga till mig! Har inte ens frågat om jag fick länka till dig...

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...