Min mans gulash

I natt hade vi den första nattfrosten här i södra Stockholm. I morgon är det den första oktober. Det är med andra ord höst på allvar nu!
Hösten förknippas med tung, mustig och värmande mat, eller hur? Den lätta och fräsha mat man med glädje knaprade på för bara några veckor sedan känns nu mycket avlägsen. Blotta tanken på ett glas svalt vitt vin eller rosévin är ju bara så fel! Nu börjar gryt- och rödvinssäsongen!

Först ut av våra grytor blir min mans goda gulash. Det har alltid varit han som tillagat denna rätt i vårt hem. Innan jag träffade honom hade jag aldrig lagat den här typen av köttgryta.
Det är lite lustigt vilken uppdelning som kan råda i en relation; vem som lagar vilka saker. Min man är en mycket duktigt amatörkock, och precis lika road av att stå vid spisen som jag själv. Men eftersom jag har förmånen att vara föräldraledig, är det just nu oftast jag som huserar i köksregionen.
Just detta att vi båda är lika hyfsat begåvade och roade av matlagning, har orsakat en del knorrande hos personer runt omkring under årens lopp. Som att det skulle vara någon sorts slöseri eller överdrift om båda trivs i köket. Somliga tyckte att denna typ av intresse och fallenhet i rättvisans namn borde fördelas annorlunda, då det finns par där ingen tycker om att laga mat. Inte mycket vi kan göra åt det, tråkigt nog.
Det var efter en sådan kommentar från en person i omgivningen, som jag och mannen började spåna kring ifall folk kanske borde vara lite med uppmärksamma på att hitta en eventuell partner som är bra i köket! Visst är det en nog så viktig talang i en relation?

Detta är en stor sats gulash. Den räcker till två middagar för vår familj som i nuläget består av två föräldrar och tre barn som äter lagad mat. Det fjärde lilla barnet tittar storögt på, och gör utfall mot matbordet. Om ett par månader kan hon också få vara med!
Det är viktigt att klargöra, att denna gulash tillagades i söndags, men att vi åt den nu i kväll, två dygn senare. Den är absolut godast när den fått stå någon dag eller två.

Min mans gulash
1,4 kilo grytbitar av nötkött
3 röda paprikor, skurna i mindre bitar
3 gula lökar, finhackade
2 vitlöksklyftor, hackade
1 rågad matsked LaRoc mild paprikapúré
3 köttbuljongtärningar
2 burkar Mutti krossade tomater
2 dl vatten
1 paket Scan Kolbász, skuren i cirka i,5 cm tjocka skivor
olivolja och smör till stekning

Samma dag som gulashen skall ätas:
8 mjöliga potatisar
1 paket fryst persilja

Putsa grytbitarna efter behov. Dela dem i mindre kuber, cirka 3 cm i diameter. Bryn dem i smör i en vid gjutjärnsstekpanna, det blir tre-fyra omgångar. Krydda med salt och vitpeppar. Lägg över köttet i en skål allt eftersom det brynts färdig. Stek därefter korven, och lägg över också den i skålen.
Hetta upp smör och olivolja i en stekgryta. Bryn lök, vitlök och paprika och paprikapuré mycket försiktigt på låg värme, så att blandningen svettas ihop och mjuknar. Den skall inte få färg! Blanda i paprikapurén efter en stund, så att den försiktigt steker med. Tillsätt sedan köttet och korven, buljongtärningarna, tomatkonserverna och vattnet.
Nu får gulashen småputtra under lock i omkring en och en halv timma. Därefter får den stå kvar på plattan och svalna. Vi ställer in den i kylskåpet på kvällen, och plockar fram den, som i dag, två dygn senare. Nu i kväll tog jag först undan halva gulashen och frös in den. Därefter tillsatte vi de åtta medelstora, skalade mjöliga potatisar skurna i tunna skivor. Den oerhört viktiga ingrediensen persilja rördes också ned. Det är viktigt att tillsätta ordentligt med vätska, eftersom potatisen skall koka. Vi hällde i närmare en halv liter kokande vatten i grytan, och rörde återigen om ordentligt.
Sedan fick alltsamman koka på medelvärme tills potatisarna blivit mjuka. Detta tog närmare 40 minuter. Vi serverade gulashen med en klick gräddfil.

Det var en mycket uppskattad måltid av hela familjen! Här finns verkligen något för alla smaker. Med både korv, kött och potatis i grytan, finns det i vart fall inget för vår barnaskara att klaga på!