söndag 1 mars 2009

Syrlig räk- och avokadococtail


Det här är en blivande klassiker. Inspirationen kom från ett recept jag snubblade över inne på Systembolaget. Jag lade till, drog ifrån och bytte ut - och resultatet blev en riktigt delikat liten förrätt.
Våra goda vänner A och M är alltid lika fantastiska gäster.
Det är en ren njutning att få ägna större delen av en lördag åt att planera en meny, göra inköp och tillbringa tid i köket. Att sedan avnjuta resultatet tillsammans med trevliga människor som är lika matroade och matglada som man själv - ja, för min del blir det inte mycket bättre så.
Vi var allesamman överens om att vi lätt hade kunnat äta oss mätta enbart på en stor skål av denna räk- och avokadococtail, men en stor hög surdegsbröd till.

Syrlig räk- och avokadococtail
1 blodgrapefrukt
saften av 1 lime
1 msk rapsolja
1 finhackad röd chilifrukt (styrka5/10)
150 gram skalade räkor
3 salladslökar, finhackade
1 msk bladpersilja, finhackad
(eventuellt flingsalt och svartpeppar)

2 skivor kantskuret, tärnat surdegsbröd
smör till stekning

Skär bort skalet från blodgrapen med en vass kniv, och skär ut filéerna. Dela dem i mindre bitar. Pressa ut saften ur de resterande hinnorna; jag fick ungefär 1,5 matsked. Saften hällde jag i en liten skål. Sedan pressade jag ned limesaften i skålen. Jag skar bort kärnorna från chilin, och finhackade den. Därefter blandade jag ned chili, rapsolja, salladslök och bladpersilja i skålen. Räkorna fick ligga en timma i kylskåp i denna lilla marinad.
Jag fiskade därefter upp räkorna ur marinaden, och blandade dem med blodgrapefileerna och det tärnade avokadoköttet. Detta delade jag sedan upp i fyra lämpliga skålar.
Precis innan serveringen smörstekte jag brödtärningarna, och fördelade dem ned i skålarna vi skulle äta ur.

Till detta drack vi
Zull Riesling Innere Bergen 2003 (nr 98292), som jag varit nyfiken på ända sedan jag läste om det hos Fredrik. Det passade något helt otroligt bra ihop blodgrape, lime och mild chili - som ju inte precis är de lättaste smakerna att matcha ett vin med.
Öl är givetvis ett säkrare kort, om man inte kan få tag på ett riktigt passande vin.

Efter denna förrätt serverades halstrad röding med jordärtskocksmos och pepparrotssmörsås, samt en citron-panna cotta med dulce de leche och hallon.

5 kommentarer:

  1. Hej Annika, va kul att vinet passade! Jag hade lite svårt att placera vinet som en typisk Riesling, jag är ju van med Alsace-rieslingar, men det var god ändå. För 112 pistoler är det ju bara att slå till :)

    Och allt annat på bordet ger ju ett litet, litet sting av avundsjuka ;)

    SvaraRadera
  2. Annika nu vill jag snart komma och äta av allt ditt goda.... jag bara sitter här och dregglar! Jag vill ha glassen, köttet alla goda kakor och förrätter ja allt!!!!
    Ja man kan ju alltid drömma.
    Kram Anna mamman

    SvaraRadera
  3. Hej Annika!
    Jag länkade till dig som inspirationskälla i mitt senaste inlägg om blåbärsglass. Hoppas att det gick bra!

    Hälsningar,
    Jennie

    SvaraRadera
  4. Det låter gott! Jag är lite nyfiken på glasskålarn du har på första bilden, var har du köpt dem?

    SvaraRadera
  5. Fredrik: jag är också van vid Alsace-riesling, så den var en spännande ny bekantskap!
    Dina tips har ju verkligen varit riktiga fullträffar!

    Anna: Jag lovar, jag skall bjuda hem er - inan våren är slut...

    Kalasgott: Så roligt att du länkade till mig. Glassen verkar för övrigt jättegod!

    Elin: IKEA! Skålarna är egentligen delar av små tapas-set eller vad man nu skall kalla dem, och de står tre och tre i ev liten rektangulär glasbricka. Hoppas förklaringen inte låter alltför konstig ;). de är jättefina, kul att servera ur och var såklart prisvärda...

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...