Det har verkligen dykt upp nygamla recept hos oss på sistone. I förra veckan började vi prata om den kräftlasagne vi brukade laga för ganska många år sedan. Den har inte stått på vårt bord sedan hösten 2003.
Det var tider, det. Vi var en liten ettbarnsfamilj i lägenhet i Årsta (andra barnet hade visserligen precis börjat växa i magen - men ändå). Vännerna AK och S var middagsgäster; de var i Stockholm på en utbildning.
Lasagnen tillagades utifrån ett matminne min man hade från en arbetsplats under den glada IT-eran runt sekelskiftet. Där var regeln den, att om man jobbade till senare än sju på kvällen, så fick man äta middag gratis. Middagarna bestod av rätter från ett cateringföretag. Många jobbade således till fem över sju, åt sin middag, och åkte sedan hem.
En av rätterna man kunde välja bland var en skaldjurslasagne, som min man senare försökte återskapa en variant av hemma i vårt kök. Jag kan inte bedöma hur väl han lyckades med själva återskapandet, men hans version av lasagnen föll mig minst sagt i smaken!Jag vet att mina vänner AK och S blev ganska förtjusta i rätten de med, och att de fick receptet. Ja, då för tiden försökte jag skriva ned ett ungefärligt recept utifrån en minnesbild.
Numera är jag mer noggrann än så. Så här lagade vi vår kräftlasagne i vårt kök på landet i lördags.
Det skulle vara lite kul att kunna jämföra med det recept jag lämnade ut för mer än fem år sedan. AK och S - är det någon av er som har det kvar?Min mans kräftlasagne
1 stånd fänkål med sitt skägg, tunnt skivad
1 gul lök, grovt hackad
1 vitlöksklyfta, tunnt skivad
1 dl vitt vin
1 burk Mutti krossade tomater
1 fiskbuljongtärning
(ev 2 msk hummerfond - vi brukade ha i det, men saknade det i lördags)
400 gram kräftstjärtar
1 dl lag från kräftsstjärtsburken
olivolja till stekning
2 msk smör
3 msk vetemjöl
7 dl gammaldags mjölk
salt och vitpeppar3 dl riven ost, mellanlagradlasagneplattor, cirka 250 gramSmält smöret i en kastrull. Vispa ned mjölet. Späd med successivt mjölken och vispa väl, så att alltsamman blandas ordentligt. Ge såsen ett uppkok och låt den sedan försiktigt småkoka någon minut under omrörning, så att den sväller ordentligt.
Till lasagnen drack vi (och smaksatte även tomatsåsen med)

Biecher Riesling 2007 (nr 2198). Vårt urval av viner var aningen begränsat, och det här var inte vårt förstahandsval. Det visade sig emellertid passa riktigt bra!Det vore synd att kalla rätten barnvänlig - åtminsone vad gäller våra barn. Yngsta dottern åt en stor portion; yngste sonen var lite småsjuk och fick trug-matas av sin äldre bror. De båda äldre barnen åt varsin mindre portion men petade demonstrativt bort sådant som inte föll dem på läppen.
Sammanlagt ändå en lyckad måltid - i synnerhet då för modern och fadern.
Lasagne är gott och kräftor är gott, detta måste ju vara en höjdarrätt!
SvaraRaderaTror fröken Dill
Självklart har jag receptet kvar....nå´nstans. Ska kolla upp det! Det var väldigt gott!! Även drinkarna innan....KRAM, AnnaKarin
SvaraRaderaFröken Dill: Det är precis vad det är det!
SvaraRaderaAnnaKarin: Det var gott då, men ännu godare nu :).
Galet att ni inte lagat rätten på så länge! Den ser ju för god ut för att glömmas bort.
SvaraRadera