torsdag 16 december 2010

Tjinuski deluxe
(för att det är kolan jag vill åt)

En fullständigt orealistisk bild. Hur tilltalande det än må se ut, så är det direkt olämpligt att lägga upp läckerbitarna så här, annat än för ett lockande foto. Bitarna bildar efter några minuters samvaro en massiv klump.
Don't try this at home.

De små läckra tjinuskikakorna, som jag bloggade om redan tidigt i december 2008, är i sanning något av det absolut godaste jag vet. De spelar i en egen division. Faktum är att jag blir lycklig bara jag tänker på dem.

Nu har det ändå alltid varit så att kolan är den största behållningen i kakorna. Mandelbottnarna och den rostade, flagade mandeln i all ära, men det är trots allt kolan jag vill åt. Så, varför inte göra slag i saken, och tillåta mig av frossa i det godaste? Det blir inte sämre av att tjinuskin pimpats med rostade, hackade pecannötter.

Receptfoldern "Tårtor från när och fjärran", och receptet på tjinuskitårta med bilden på de tjusiga ryska damerna, är en av guldklimparna bland mina kokböcker och receptsamlingar. Så många minnen är förknippade med detta lilla oansenliga häfte.

Tjinuski deluxe, helt enkelt. Eller, om ni så vill, vaniljkola med rostade pecannötter?

Tjinuski deluxe
2 dl råsocker
1 dl mörk sirap
3 dl grädde
1 nypa flingsalt
2 msk smör
1 msk siktat vaniljsocker
100 gram rostade pecannötter, grovt hackade

Blanda socker, sirap, grädde och en nypa flingsalt i en kastrull. Koka upp, och låt koka på medelvärme i uppemot 30 minuter, tills kolakrämen blir trögare i konsistensen, och börjar tjockna ordentligt. Rör ned smöret, låt krämen svalna en aning, och blanda sedan ned det siktade vaniljsockret.
Blanda slutligen i pecannötterna. Häll i en form klädd med bakplåtspapper. Låt stelna och skär sedan i bitar.

Jag placerar mina uppskurna tjinuskibitar på breda remsor av bakplåtspapper, med lite avstånd emellan, och lägger sedan dessa remsor i lager i en plåtburk. Burken, den får stå i kylskåpet.

För ett år sedan, den sextonde december 2009, bloggade jag om julens rillettes, 2009 års version. Om ni följer denna länk, finner ni i blogginlägget även en länk tillbaka till sextonde december 2008, och min första adventskalender.

6 kommentarer:

  1. Hej Annika!
    Tittar förbi din fin fina blogg!
    Tänkte när jag ändå e här att lämna ett liten tips när man koka kola (hihi låter som läsk!)
    Har man en termometer som klara lite högre t° kan man koka socker sirap och grädden upp till 118 ° i stället för 30 minuter. På så sätt blir det jämnare mellan allas olika spis, kastruller och typer av grädde man använder.
    Joyeux noel

    SvaraRadera
  2. O'boy... helt i min smak... Men vet inte om jag vågar göra denna kola då jag äter upp bitarna nästan omgående. Fast jag tror att jag MÅSTE göra kolan.

    SvaraRadera
  3. Sebastien: Tack för komplimangen, och tack för ett utmärkt tips. Jag borde verkligen ha en sådan termometer i min ägo (hallå, Tomten, om du läser här...).
    Det lustiga är att när jag läste denna kommentar via mobilen i morse, så befann jag mig inne på Petit France och väntade på att få beställa ;-).

    Annika: Varför neka dig denna njutning? Kör hårt!

    SvaraRadera
  4. OK, jag gjorde kolan idag och den är mycket god! Tack för receptet! Nötterna rostar jag och sedan steker i smör och salt innan jag använder dom i mina rätter. Dom blir än godare då!

    SvaraRadera
  5. Annika: Kul att du blev nöjd! Låter som en trevlig behandling av nötterna. Och det påminde mig om att jag glömt skriva i receptet att pecannötterna ska vara rostade och grovt hackade...

    SvaraRadera
  6. MM. jag har just ätit en stor tallrik risgrynsgröt men dessa kolor skulle passa bra till efterrätt.
    I dag var första gången jag besökte smaskens men inte den sista.
    Eva

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...