fredag 17 december 2010

Advents-uppdaterade favoritkakor
(och en nostalgisk återbloggning)


Vet ni vad som var det allra första inlägg jag postade på SMASKENS? Några av er som läser här var faktiskt med redan på den tiden, men jag förväntar mig inte att särskilt många ska kunna besvara denna fråga. Svaret lyder emellertid: Matilda Alms ingefärskakor, den småkaka som nog får klassas som min absoluta favorit bland småkakor. Så, varför ger jag mig då på att variera dess smaksättning? Anledningen är ren och skär nostalgi; inte svårare än så.

Jag var au pair på Island under ett års tid, direkt efter att jag gått ut gymnasiet. På Island smakar pepparkakorna inte så som de svenska. De smakar faktiskt ganska mycket som kakorna jag bakat efter detta omgjorda recept. Isländska pepparkakor är tjockare, segare och mjukare. Och, i ärlighetens namn faktiskt godare än svenska hembakade pepparkakor. Så var det sagt; så tycker jag, och det står jag för.

Jag lyckades bara få med mig ett halvt, ofullständigt recept på pepparkakor hem från Island, och har därför inte kunnat återskapa dem. Fram tills nu, vill säga; genom en nytolkning av det recept som varit i min ägo i så många år. Om du tröttnat på det gamla vanliga, så pröva min variant på islensku piparkökur i stället. Eftersom jag är svag för välgräddade kakor, drar jag mig inte för att låta dem stanna kvar i ugnen så länge det bara går. Då blir kakorna snarare knäckiga än sega, men det är i mitt tycke precis lika gott.

Advents-uppdaterade favoritkakor
4,5 dl råsocker
1,5 dl mörk sirap
500 g rumstempererat smör
2 msk malen ingefära
1,5 msk kanel
2 tsk kryddnejlika
1 tsk nystött kardemumma
1 msk bikarbonat
knappt 600 gram vetemjöl (cirka 10 dl)

Rör smöret mjukt med socker och sirap. Blanda ingefära, bikarbonat och mjöl. Knåda ihop ingredienserna, forma till rullar och låt dem vila i kylskåp någon halvtimma. Skär centimeterbreda skivor och placera på plåtar klädda med bakplåtspapper. Inte för tätt, kakorna flyter ut en aning. Grädda i 200 grader i cirka 10-12 minuter. Kakorna blir ganska stora och sega.
Kan förvaras praktiskt taget hur länge som helst i plåtburk. Det lite lustiga är att de aldrig blir riktigt likadana varje gång jag bakar dem. Ibland har det hänt att jag provbaka några först, för att kontrollera mängden mjöl. Det orkade jag inte med denna gång, kan jag meddela.

I dag för ett år sedan, den sjuttonde december 2009, bloggade jag om kanel-panna cotta med lingon i glöggelé; hur gott som helst. Om ni följer denna länk, finner ni i blogginlägget även en länk tillbaka till sjuttonde december 2008, och min första adventskalender.

1 kommentar:

  1. Hej Annika! Jag har lite funderingar kring en efterrätt jag ska göra och vet inte riktigt hur jag ska gå tillväga, kanske du kan hjälpa mig? Jag ska göra två parfaiter, en med honung och lime med mandelbotten och en med hallon och hasselnötsbotten. Jag funderar på om man kanske ska ha någon sorts coulis att ringla över, jag har sett att du gjort sådana tidigare. Vilken sorts coulis skulle man kunna ha? Eller tror du att det blir för mycket olika smaker med en sådan också?

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...