onsdag 23 juni 2010
Gammal skåpmat? Inte alls.
Först vara jag i valet och kvalet, ska jag ärligt erkänna. Morotskaka känns väldigt mycket nittiotal för mig. Gammal skåpmat. Blogga om morotskaka, är det inte lite desperat; hur lågt kan jag egentligen sjunka?
Sedan insåg jag att det faktiskt finns en mycket god anledning till varför receptet på Rosendals morotskaka finns nedskrivet i den legendariska vaxduksboken. Det är helt enkelt ett otroligt bra recept; ett av de bästa kakrecepten jag stött på.
Och vad jag letade; ni ska veta att jag letade, på den tiden då morotskaka med färskostsfrosting kändes nytt och spännande. Jag bakade mängder av olika varianter av morotskakor. Så fort jag snubblade över ett nytt recept, så prövade jag det. Somliga blev torra och smaklösa, andra blev tunga, blöta och stabbiga. När jag till slut snubblade över det perfekta receptet, slöt jag det till mitt bröst och satte det omedelbart på pränt, inför framtida behov.
Någon gång om året dyker behovet upp, och då bakar jag kakan. Och njuter i fula drag, precis som jag gjorde igår eftermiddag då jag bjöd på den på mitt jobb.Mitt enda problem är att jag någonstans på vägen lyckats blir riktigt värdelös på att lyckas med frosting. En gång i tiden fungerade receptet, men resultatet blir numera alltid för löst. I helgen insåg jag att hemligheten bakom en lyckad frosting förmodligen ligger i att höfta sig fram. Jag rörde med lätt hand ihop en alldeles strålande lyckad frosting, som sedan ful-spritsades på muffinsen medelst en vanlig plastpåse. Jo, det händer att jag ägnar mig åt den typen av bakning, även fast det inte är det jag helst sysslar med. Anledningen till ansträngningarna var vår äldsta dotters sexårskalas. Mitt experiment kan summeras ungefär såhär: 100 gram Philadelphiaost
100 gram smör
3 dl florsocker
2 tsk vaniljsocker
skalet från en citron
karamellfärg, om det känns motiveratDet blir garanterat bättre än den misslyckade, lösa smet jag rörde ihop i måndags kväll, då jag trots helgens nya upptäckt ville pröva det gamla receptet, bara en gång till. Avslutningsvis ska jag bjuda er på lite personlig Rosendals-kuriosa. Första gången jag besökte denna plats var i augusti 1998. Det var det år då Stockholm var europeisk kulturhuvudstad. Jag var på besök hos goda vänner. När jag satt i godan ro efter lunchen, och njöt av bit morotskaka, anade jag inte att jag samma kväll för första gången skulle träffa den som skulle komma att bli min äkta man. Fet nostalgi-tripp, med andra ord, varje gång jag äter denna kaka.
Baka den. Den är helt fantastiskt god. Några smärre ändringar har jag gjort i receptet, men det är i all väsentlighet detsamma som originalet. Rosendals morotskaka
2,5 dl råsocker
1 dl farinsocker
2 dl varmpressad rapsolja (eller annan neutral olja)
3 ägg
4 dl finrivna morötter
1 msk vaniljsocker
2 tsk kanel
1 tsk muskot
0,5 tsk salt
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
4 dl vetemjöl
1 rågad dl hackade valnötterSätt ugnen på 200 grader. Vispa socker och olja vitt. Vispa därefter ned äggen. Tillsätt morötter, kryddor och salt. Blanda bakpulver och bikarbonat med mjölet, och vänd ned detta i smeten. Rör avslutningsvis ned nötterna.
Smörj och mjöla eller bröa en springform modell större; jag brukar använda mig av en som mäter 25 cm i diameter. Häll smeten i formen, och grädda i nedre delen av ugnen i uppemot 30 minuter. Passa så att kakan inte blir för mörk; täck den i så fall med aluminiumfolie. Provstick; stickan ska vara torr, då är kakan färdig.
Låt kakan svalna, och därefter vila inlindad i folie ett par timmar. Jag brukar ibland, som i tisdags, dela kakan, och bre frosting emellan. det blir både snyggt och gott. garnera med exempelvis hackade valnötter eller vackra, halva valnötskärnor. Lite kanel på blir snyggt, det med.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Och för någon som inte tål mjölkprodukter är denna kaka rena drömmen :).
SvaraRaderammmmm, morotskaka var en gång i tiden min "paradkaka". Åt faktiskt förra veckan en bit för första gången på många år (på kafé) och blev såååå positivt överraskad. Den var liksom perfekt. Ska genast spara ditt nu och testa :-) Morotskaka kan vara katastrof om den är för torr - ingen frosting i värden kan väga upp det - eller för stabbig men en helt perfekt kaka är bara så god!
SvaraRaderaMorotskaka är så gott, verkligen en av mina favoriter. Det är gott att ha lite ingefära i smeten också. Vad gäller glasyren tar jag bara florsocker, vaniljsocker, citronsaft och philadelifaost. Smör behövs inte. Det blir mycket fräschare utan smöret.
SvaraRaderaMorotskaka är en klassiker!
SvaraRaderaÄr helt med dig, fick ju en total nytändning på morotskakan i Malawi, av alla ställen ;)
SvaraRaderaJessica: Så sant! Förutom frosingen, då...
SvaraRaderaÅsa: Jag är så skeptisk, det skulle nog behva vara ett kafé med mycket god renommé om jag skulle våga...var fikade du? Gbg?
Anonym: Men jag gillar smör :). Jag tror snarare det öär den stora mängden citronsaft i receptet som spökar (det recept jag inte ens brydde mig om att skriva ned här). Får nog ta och modifiera det en smula...
Torsk på lax: Ja, jag insåg precis det; det lär inte dröja lika länge innan jag bakar den igen :)!
Anna B: Herregud, jag har verkligen varit en usel bloggläsare en lägre tid. Hade helt missat detta, skulle så klart ha länkat till dig med någon käck kommentar i stil med morotskakans revival eller dylikt... för det känns som att den är på g igen!
Håller med om att denna är god men den är tyvärr inte ens i närheten av leilas morotskaka. Prova den!
SvaraRadera