torsdag 8 december 2011

Vaniljkolakakor med sälta

Detta är inget mindre än mina drömmars vaniljkolakakor. Täckta av ett tunt, knaprig lager farin, och med en pikant sälta, är de så smältande sega att jag skulle kunna äta dem till middag, med en liter Gammaldags mjölk som dryck, om jag inte hade varit en så mogen och behärskad kvinna. De kanske inte ser så upphetsande ut vid första anblicken, men - ni skulle bara veta hur ljuvliga de är. Jag tänkte dessutom en del på min kollega K, som förra året blev så förtjust i mina läckra, men minst sagt knapriga butterscotch cookies. Dessa vaniljkolakakor med sälta är både enklare att baka, och aningen snällare mot tänderna.

Jag har experimenterat mig fram till dessa kakor på olika sätt, och fick först inte riktigt till det. När det slutligen gick vägen, kändes det närmast ironiskt. Anledningen till denna känsla är att jag befann mig på landet, och att jag var närapå förtvivlad över det faktum att jag glömt ta med mig min elektroniska köksvåg från stan. Denna min förmodligen viktigaste bland kökets utensilier; min ovärderliga hjälpreda, och försäkring om att inga ingredienser tillsätts i godtycklig mängd.

Vårt kök på landet skulle nog av många betraktas som relativt fullutrustat. Vi har dubbletter av det mesta vi äger i stan, men vad gäller köksvågen, så har jag alltså för vana att släpa den fram och tillbaka. Av denna anledning fick jag mäta och väga lite mer på en höft; så som jag faktiskt avskyr att göra.

Av denna enkla anledning vill jag be de av er som läser här, och som faktiskt lockas att baka dessa kakor, att följa mitt råd: tagdet varligt med vetemjölet, och provbaka en kaka eller två. Bara genom att be er att göra detta kan jag känna mig någorlunda trygg i förvissningen om att detta recept faktiskt går att upprepa.

Och - jag kan lova er, att jag aldrig, aldrig mer kommer glömma att ta med mig vågen till landet.

Vaniljkolakakor med sälta

225 gram rumsvarmt smör
1 dl (75 gram)rörsocker strö
2 tsk ekologiskt vaniljpulver
250 200-225 gram vetemjöl (cirka 4 dl)
3 tsk bakpulver
0,5 dl farinsocker strö
cirka 2 tsk flingsalt

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Blanda smöret med rörsockret och vaniljpulvret.
3. Arbeta därefter ned vetemjölet. Degen ska vara smidig, men inte för fast.
4. Dela degen i fyra delar. Rulla ut varje del till rullar med cirka 5 cm i diameter.
5. Skär degen u ungefär 0,5 cm tjocka skivor. Placera skivorna på bakplåtsklädda plåtar, omkring 24 stycken per plåt.
6. Strö farinsocker över kakorna och smula flingsalt ovanpå.
7. Grädda kakorna i mitten av ugnen i 7-8 minuter. 8. Låt kakorna svalna på plåtarna, och förvara dem sedan i tättslutande burk.

I dag för ett år sedan, den åttonde december 2010, bloggade jag om mina saffranssnurror . Herregud, så goda de var! Följ länken, så finner du också länkar till blogginläggen från åttonde december 2009 och 2008.

7 kommentarer:

  1. De är fantastiska! Baka och möt kakan i era liv. Förenat med den risken förståss att allt annat bleknar i jämförelse och att den stora massan kakor bara "går bort"...

    SvaraRadera
  2. Mums mums! Kola och salt är en finfin kombo verkligen:) Jag brukar mixa mandelmjöl, några dadlar, lite citron och så himalayasalt! Toppen att doppa skivor av ingrid marie till jul<3
    Kram från www.Earthsprout.org

    SvaraRadera
  3. Jag ä l s k a r sega kakor, och de måste ha salt i sig (jag har salt i nästan allt jag bakar). Ska baka dessa en helg och bara frossa! :)

    SvaraRadera
  4. Hej hej!

    Jag har just provbakat dessa under viss stress. Körde bara på mha köksvågen och 250 g vetemjöl är definitivt för mycket. Fick en mycket god variant av finska pinnar av min smet, men jag tror inte det var tanken med receptet! Med mindre mjöl kommer de bli gudomliga!

    SvaraRadera
  5. Christer: Tack, det var de - verkligen!

    Kollegan K: Tack!Smickrare där ;-).

    Eleonoer: Tack! Låter gott och spännande.

    Matarkivet: Då kanske detta är något för dig?

    Pernilla: Ojdå, tack för påpekandet; jag korrigerar genast i receptet!

    SvaraRadera
  6. Tack för ett underbart recept... jag serverade de "goda finska pinnarna" på makens 40-års-i-väntan-på-festen-fika och alla, kakhatare och kakälskar älskar dem. Nu är en mer lyckad variant med mindre mjöl i ugnen och inte blev de mindre goda! Tummen upp!

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...