tisdag 9 februari 2010

De obloggbara bröden?

Så goda, så snygga (i varje fall i mina ögon); så lycklig jag var. Föreställ er då min smärtsamma insikt, när jag drog mig till minnes att jag inte vägde mjölmängden då jag bakade dessa bröd. Jag gjorde det man som matbloggare bara inte får göra - jag höftade.
Nej, skämt å sido; givetvis går det att återge detta bröd trots denna lilla fadäs. Jag skulle uppskatta mjölmänden till omkring 550 gram, utifrån mängden degvätska och sur, samt i jämförelse med hur jag brukar baka bröd.

Anledningen till detta bak kom sig av att vi hade en flaska porter kvar sedan i julas. Jag tänkte på mina surdegsvörtar (som för övrigt, så här i efterskott, kunde varit ännu bättre; det blir ett nytt recept senare i år). Porter borde givetvis fungera bra med sötma från sirap och smaken av fänkål och anis. Dessutom var jag nyfiken på att baka mer med Manitoba Cream.
Jag blev inte besviken.

De obloggbara bröden
75 gram vetesur
50 gram rågsur
100 gram rågmjöl
1,5 dl vatten

Blanda rågsur, vetesur, rågmjöl och vatten i en bunke. täck med folie, och låt stå i rumstemperatur över natten (eller över dagen).

1 flaska Carnegie Porter (5 dl)
15 gram jäst
1 msk anis, finstött
1 msk fänkål, finstött
0,5 dl mörk sirap
omkring 550 gram Manitoba Cream
2 tsk salt

Blanda fördegen med porter, sirap, jäst och kryddor. Arbeta ned mjölet i en matberedare, eller med riktigt starka degkrokar. Jag lät vår Kitchen Aid jobba på medelhastighet i ganska många minuter. Mer exakt tidsangivelse än så kan jag inte ge er; saker och ting har en tendens att komma emellan när jag bakar. Jag lät degen vila i drygt tio minuter, innan jag tillsatte saltet, och körde degen i maskinen ytterligare ett par minuter.
Jag satte i god tid ugnen på 225 grader varmluft. Därefter föste jag över degen i en oljad bunke, och lät den jäsa i närmare tre timmar. Under tiden föste jag ihop degen vid ett antal tillfällen. Jag stjälpte upp den fantastiskt, späntigt svullna degen på ett mjölat bakbord, och arbetade den minimalt innan jag delade den i fyra delar, och förde över dem till en het låt.
Bröden gräddade jag nederst i ugnen i ungefär 25 minuter. Jag slängde in ett par isbitar i botten av ugnen, för att få till ånga. Bröden fick svalna på plåten.

Det doftade så otroligt gott medan bröden gräddades, och när jag tog ut dem och såg dem ökade mina förväntningar på hur de skulle komma att smaka. När jag skar i dem och såg den perfekta texturen, bubblorna och den krispiga skorpan, fick jag en sådan där upplevelse som jag får ibland när jag känner mig riktigt nöjd i köket. Det var bara att skära sig en bit bröd, breda på generöst med smör och kontemplera vad jag hade fått betala för dessa bröd om jag köpt dem i ett bageri.
Det lönar sig att baka själv; på många sätt.



3 kommentarer:

  1. Hejsan, tack för en bra och intressant blogg! Detta bröd såg oerhört gott ut! Men jag är inte något van brödbakerska så jag undrar vad vetesur och rågsur är och även vad Manitoba Cream är för något, för brödet skall bakas snarast! Hur kan man översätta detta i dl då jag inte har någon våg? Bara på ett ungefär?

    Hälsningar Petra Ritzen

    SvaraRadera
  2. Ser supergoda ut och att få blanda både vete- och rågsurdegen låter spännande. Måste köpa lite Manitoba Cream idag som jag gått och längtat efter länge. När du sade obloggbara trodde jag att du gjort som jag gjorde häromdagen - bakade underbara surdegslevain som skulle ha en liten klutt jäst i degen. Den glömde jag såklart och bröden som var undersköna på utsidan var degiga och hemska i mitten. Buuuu, men fåglarna i trädgården fick sig ett skrovmål på Levain!

    SvaraRadera
  3. Petra: hej! När jag slarvigt skriver "sur", så syftar jag på mina två surdegar. Jag har en finfin rågsur, som jag fått av goda vänner. Från denna rågsur startade jag sedan en vetesur (det är ett bra sätt att få igång vetesur).
    Manitoba Cream är ett extra proteinrikt "bagerivetemjöl" med fantastiska bakegenskaper. Det går bra att ersätta med vetemjöl special, så vitt jag vet.
    Jag har fått lära mig att en deciliter vetemjöl väger 60 gram. Då är det givetvis en luftihg deciliter vi talar om. Jag har heölt slutat måtta mjöl i mängder större än en deciliter, helt enkelt därför att det är så smidigt och pålitligt att väga.

    Mimmi: Jag började blandA råg- och vetesur eftersom min man inte är lika förtjust i rågsurens mer genomträngande syra. Sedan har kag bara fortsatt. det är ett bra sätt att hålla liv i den lite kinkigare och mer skötselkrävande vetesuren ;)!
    Jag prövade att baka enbart med surdeg i somras. Fascinerande att det över huvud taget fungerar, men det blir helt klart godare (i mitt ycke) med en liten klut jäst.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...