torsdag 24 september 2009

Tisdagskvällen räddning;
pastagratäng deluxe

Jag lagade en variant av denna gratäng i början av sommaren; som skolavslutnings-lunch. Jag vill minnas att den var en succé hos samtliga kring bordet, eller vad säger du, A, som var här på besök? Efter denna minnesvärda dag glömde jag i varje fall helt bort gratängen. Färssåsen är inte på minsta vis märkvärdig, men det har en starkare ton av tomat än jag vanligtvis eftersträvar, och basilika har jag inte för vana att använda i särskilt stor utsträckning - och kanske i synnerhet inte i varm mat.

Tisdag är i nuläget den dag i veckan då vi kommer hem sent. Vad som är sent för mig är kanske inte sent för alla andra, men jag tycker det känns lite begränsande att inte kunna börja laga mat förrän efter halv sex på kvällen. Förra läsåret var pastagratäng räddningen vareviga måndag. Ofta den enklaste varianten, men enbart hemlagad tomatsås och generöst med ost. Dessa smaker har nästan tröttnat på. Jo, man kan faktiskt tröttna på pasta och tomatsås, hur otroligt det än må låta.

Därför förberedde jag i stället denna färsssås redan på måndagskvällen, och behövde på tisdagskvällen således bara sätta på ugnen, koka pasta och skära upp mozzarella när vi väl var hemma. Att göra gratängen i förskott och sedan värma den var aldrig något alternativ för mig. Jag vill ha riktigt al dente rigatoni i ugnsformen, innan jag breder över färssåsen och strör över basilika och mozzarella. Det ska vara stuns i rätten - det är pastagratäng, inte makaronipudding.
Lite tuggmotstånd, om jag får be.

Skolavslutningens pastagratäng deluxe
olivolja
4 schalottenlökar
3 vitlöksklyftor, rivna
500 gram nötfärs
2 dl rödvin
1 burk Mutti coctailtomater
1 burk Mutti krossade tomater
2 lagerblad
4 sardeller
1 kruka basilika
svartpeppar, salt, socker
2 paket mozzarella (250 gram)

500 gram rigatoni

Hetta upp olivolja i en gjutjärnsstekpanna. Fräs schalottenlöken och vitlöken på medelvärme. Tillsätt färsen. Fördela den med hjälp av en gaffel medan du bryner den. Färsen behöver absolut inte finfördelas - det är bara got med lite större bitar. För över färs och lök till en emaljerad gryta. Tillsätt vin, tomatkonserver, sardeller, lagerblad och halva krukan basilika, grovt hackad. Tillsätt salt, peppar och socker på känn. Du kan alltid öka på mängderna senare.
Lägg på locket, och låt sedan såsen stå och puttra på låg värme i en timma. Tag då av locket, rör om ordentligt och låt såsen stå och småputtra på låg värme i en timma till, så att den blir mustig och reducerad.

När gratängen skulle monteras hade jag kokat 500 gram rigatoni så att de med knapp nöd var al dente. Jag hällde av vattnet och skakade pastan noggrant för att få bort så mycket fukt som möjligt. Sedan stjälpte jag den i en oljad ugnsform, bredde på såsen (som jag värmt på för att påskynda tiden i ugnen), strödde över den resterande halva krukan basilika, hackad, samt fördelade mozzarellan överst.
Efter knappt tjugo minuter i ugnen var gratängen klar, och dess popularitet var då inte en engångsföreteelse, den saken är säker.

Bilderna, ja - dessa sorgebarn. På vardagar får jag vara glad om jag hinner föreviga ingredienserna, innan det blivit för mörkt för bra foton. Det är ganska frustrerande när mörkret sakta faller medan middagen blir klar. Hur löser jag bäst detta, tro? Sluta jobba för att kunna laga mer mat i dagsljus under vinterhalvåret känns inte som ett realistiskt alternativ; tyvärr.

2 kommentarer:

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...