tisdag 22 september 2009

Revansch för ett
märkligt matminne


Ni vet väl att skolmatsal heter bamba i Göteborg och stora delar av västsverige? En gammal förkortning av barnbespisning, som uttalas med akut accent.
Om jag inte minns fel, så tyckte jag nog från början som liten skolflicka att skolmaten var godkänd. I takt med att åren gick blev mina betyg på maten i fråga sämre och sämre.
Några matminnen framstår som värre än andra. Jag vet inte om det var ett renodlat Göteborgs-fenomen, men jag vill minnas att det serverades två typer av anrättningar baserade på en osedvanligt grov och lång variant på falukorv. Den första av dessa i sanning hemska anrättningar var falukorv fylld med bostongurka. Tag en falukorv av halvtaskig kvalitet med låg kötthalt, skär en bred skåra längs hela korven och fyll sedan denna skåra med Bostongurka. Servera med pulvermos och billigaste möjliga storköksketchup.
Falukorvsanrättning nummer två kallades som det sig bör i Lilla London för - håll i er nu - Göteburgare. Ja, inte ens i skolmatsalen undkom vi den góa göteborgska humorns härjningar. Detta var helt enkelt svampiga hamburgerbröd, tjocka skivor av stekt falukorv samt tillbehör såsom kethcup, senap och - just det, bostongurka.
Under gymnasietiden var jag pretantiöst alternativ, och därmed givetvis vegetarian. Fattas bara annat. Skollunch för en vegetarian kunde vara en anrättning som man på menyn hade fräckheten att kalla risotto. I själva verket rörde det sig om vanligt, kokt skolmatsalsris, blandat med den klassiska frysta grönsaksmixen ärtor, majs och paprika. Ni förstår nog själva att det vegetariska alternativet inte var något skolmatsalen direkt lade krut på.

Nu har jag laddat upp inför det matminne som satt störst spår. jag talar om den legendariska kulinariska upplevelsen fisk med pizzasmak. Detta måste ha varit anmodern till alla obegripliga tacofiskgratänger och andra märkliga företeelser om florerar nuförtiden. Fisken med pizzasmak var givetvis ett dåligt maskerat försök att flörta med den så kallade pizzagenerationen, i tron att man med ett täcke av blaskiga krossade tomater, generöst med torkad oregano och ost av typen pizzapost kunde dupera de fiskskeptiska att smaka. Alla smakminnen av rätten i fråga har jag förträngt. Ändå dök detta märkliga minne upp i huvidet i förra veckan. Veckans fisk på vår lokala ICA var spättafiléer. Tänkt om jag skulle ta och täcka filéerna med en riktigt mustig tomatsås med färsk oregano, och strössla parmesanost över det hela. Kanske servera med ris?
Jag kunde inte motstå frestelsen. Och resultatet - det blev riktigt bra.

Fisk med pizzasmak 2009 - alias
spättafiléer i ugn med oregano-
doftande tomatsås och parmesantäcke

800 gram spättafiléer
salt och vitpeppar
smör
olivolja
3 vitköksklyftorm rivna
2 burkar Mutti krossade tomater
0,5 dl vitt vin
salt, svartpeppar och råsocker
0,5 kruka oregano
1 dl riven parmesanost

Hetta upp olivolja i en rymlig kastrull. Svetta vitlöksrivet helt hastigt, och häll sedan ned tomatkonserverna och vitvinet. låt tomatsåsen koka ihop under 30 minuter. Smaka av med salt, svartpeppar och råsocker. Rör ned oreganon.
Smörj en ugnsfast rorm, Salta och peppra filéerna på köttsidan, och rulla ihop dem. Lägg dem i formen, och häll tomatsåsen över. Tillaga i gn under folietäcket på 200 grader i uppemot 40 minuter. Strö över parmesaonsten under de sista fem minuterna i ugnen; osten ska bara smälta.

Nu frångår jag mina vanor och ber er att dela med er av era egna, märkliga mionnens från skolmatsalar runtom vårt avlånga land. Vad har etsat sig fast i era minnen?

12 kommentarer:

  1. Minnen - huvva.... Vi hade även en skön makaronigryta på de vanliga sönderkokta stora makaronerna, skivade burk champinjoner, burkmajs och lite blaskig krossad tomat som knappt färgade anrättningen - en både smarrig och näringsriktig anrättning......

    SvaraRadera
  2. Solskenstorsk-kokt vit fisk med tomat och apelsin på. Jag klarar fortfarande inte av kombinationen vit fisk+tomat (tur att man är vegetarian)

    Samt en massa ångest minnen om orättvisor mellan olika mattider-typ att vi som åt 11.20 inte fick risgrynsgröt för då skulle det inte räcka till 11.30-gruppen (Vi fick otäck spenatsoppa istället) och när vi fick filmjölk och laget innan pannkaka.

    Undrar hur mycket matglädje som dödats i svenska skolmatsalar?

    SvaraRadera
  3. Jag kan ju passa på att dela med mig av ett bra matminne från min gymnasieskola som hade ett riktigt bra salladsbord (när det inte var slut dvs). Mat-tanterna blötla och kokade kikärter, kidneybönor och black eye-bönor mest varje dag som de marinerade i vanlig vinägrett med örter. Det var dessa baljväxter som fick mig att börja älska bönor i alla dess former. De var nämligen kokade till perfektion: al dente, med andra ord. Jag var till och med tvungen att fråga hur de gjorde för att få dem så goda.

    Men nog finns det skräckexempel. Köttfärsbiffar med broskbitar, svampiga fiskpanetter, överkokt spagetti, färdigskalad kokt potatis som smakade unket, grå falukorv med pulvermos...

    SvaraRadera
  4. Ja, mången gourmand har nog krympt i våra skolmatsalar...men jag minns nåt som kallades för potatisbullar. Svampiga, hamburgerliknande kladdar av potatismosmix dränkta med klistrig lingonsylt. Dessutom en nitisk mattant som tyckte att vi gott kunde sitta tills vi ätit upp...Än idag undviker jag gärna både lingonsylt och potatisbullar. För att inte tala om mannagrynsgröten...:-(

    SvaraRadera
  5. Mina första år i skolan var fantastiska på matsida. Inte annars, det fanns mobbare redan på 60-talet...
    Men nåt som förgyllde min skolvardag, var att gå till bespisningen, som låg i ett fint gammalt hus en bit ifrån skolan. Där blev vi 13 barn i skolan ( ja, vi var inte fler i min lilla byskola på landet) serverade suveränt god mat av Tant Emmy. En riktig mattant av den gamla sorten.
    Det var riktig mat som serverades, minns än smakerna.

    Men senare i skolåren blev det sämre. Gymnasietiden i Mora var hemsk matmässigt. Fisk bestod av samma panerade fiskbit med samma sås, med bostongurka, varje vecka. Skolköken måste ha fått jätterabatter hos gurkmixföretagen..

    Kokt korv med vatten innanför skinnet, väldigt ofta. Till det pulvermos och ja just det, bostongurka.

    Jag blev sen vegetarian för att slippa denna bedrövliga mat. Men den var inte så kul heller. Ostgratinerad broccoli med pulvermos var en stående rätt.
    De hade inte så mycket fantasi på den tiden, hoppas och tror att det blivit bättre idag.

    Tack för ett kul inlägg, roligt med alla typer av matminnen ;)

    SvaraRadera
  6. äntligen en förklaring till det, för mig tills nu, obegripliga uttrycket bamba.

    SvaraRadera
  7. På min gymnasieskola var det vegetariska alternativet till chili con carne inte böngryta, som man skulle kunna tro (chili con carne innehåller ju bönor och bönor är en bra proteinkälla, osv.)

    Nej, alternativet var morotsgryta. Dvs. en gryta med lite blandade grönsaker och MASSOR av tärnade morötter. För morötter innehåller väldigt mycket protein, det vet ju alla!?

    SvaraRadera
  8. Matnostalgi på gott och ont. Med tanke på att det godaste skolmatsalen serverade var risgrynskaka med saftsås så kan man ju undra hur resten av maten var.
    Jag brukar laga spätta som piccata milanese ibland. Det är rätt likt din variant med tomatsås. Och väldigt gott!
    Tycker fröken Dill

    SvaraRadera
  9. Jag minns tiden på lågstadiet, då maten redan låg framme på tallrikarna när man kom och skulle äta. Naturligtvis var den kall och torr, och var det ngn i klassen som var sjuk fick man äta upp dennes portion om man ville ha mer. Kommer också i håg att dryck serverades ur rostfria 2 dl mått...undrar just varför???

    Maten ja! Stekt strömming och potatismos som legat framme på tallriken ett tag var ingen favorit. Lappskojs däremot, var jag nog den enda som uppskattade i skolan.Kycklinglevergryta var inte heller någon favorit. Tänk vad många minnen man har från skoltidens matstunder.

    Cowboy-soppa är visst ngt som serveras i skolorna i dag...undrar vad det kan vara....Jag är så glad att man på min sons nuvarande dagis har en egen kokerska som lagar maten på plats! Tror inte att det är så vanligt.

    En annan sak; göteburgare kallades på norrlandskusten för Parisare....urk!

    //AnnaKarin

    SvaraRadera
  10. Jag har lite tidsbist för tillfället, och kör därför den fula vägen och svarar på i klump. Tack för era långa och intressanta kommentarer! Tänk vilka minnen skolmaten skapat...

    SvaraRadera
  11. jag trodde skolans risotto var riktig risotto och förstod därför aldrig varför det var en sk lyxig mat. Vår risotto var ris, majs-ärt-paprika blandning med skintärningar. Ibland i gymnasieåren blev den currykryddad.... lustigt nog är det inte samma sak som krämig parmesanrisotto. duh. ;)

    jag gillade lapskojs och i allmänhet hade vi bra mat i skolan, iaf upp till gymnasiet eftersom alla mina skolor före det lagade maten i skolan. spenatsoppa med ägg var ganska gott.

    SvaraRadera
  12. Tyckte om allt, nästan. Särskilt köttfärspaj och ris, stekt pölsa, som är underskattat.jag tror många är bortskämda idag. Pizza-generationen- urk !!! Tvi !!!

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...