onsdag 22 juli 2009

Min finaste vaniljglass, med
rårörda smultron


Jag trodde att förra sommaren var exceptionell; att det var en riktig smultronsommar. Tydligen hade jag fel, för det verkar otroligt nog som att alla somrar är smultronsomrar där vi har vårt lantställe. Det fullkomligt lyser av smultron i dikesrenarna, och obegripligt nog verkar det nästan bara vara min familj som plockar dem. Jag kan inte förstå det. Jag kommer från en bärplockande släkt, och är uppvuxen med lyxen att alltid ha tillgång till hemkokt sylt. Den som väl har vant sig med dessa smaker har väldigt svårt att gå över till industriellt tillverkad sylt, så är det bara.
Ögonen är inställda på att leta efter bär. Ser de andra som går förbi de fina bären? Nu innebär detta trots allt att vi får desto mer av dikeskanternas röda guld. Under många härliga promenader har vi frossat i den obeskrivliga lyxen att plocka rågade händer med smultron, för att sedan fylla våra munnar med en av de godaste smaker jag vet. De två yngsta barnen har gapat som fågelungar när jag erbjudit dem att smaka. De stora visar båda god bärplockaranda, i synnerhet vår äldsta dotter.

Just smultron förknippar jag mer än något annat med barndomens sommardagar. Brännande sol, svettig panna och så smakexplosionen av att fylla munnen med solvarma, röda smultron. I min pappas hemtrakter i östra Jämtland plockade vi mängder av dessa röda små läckerheter. De avnjöts oftast med socker och gräddmjölk.
En sommar gav sig en av mina fastrar ut på prommenad. När vi på avstånd såg henne komma tillbaka, kunde vi inte begripa vad som flugit i henne. Varför i all världen hade hon klätt av sig blusen, och kom gående i bara sin BH? Förklaringen fick vi när vi såg att hon i blusen bar på vad som säkerligan var närmare två liter smultron Under sin långa promenad hade hon snubblat över ett gigantiskt smultronställe, och det enda hon hade att plocka i var just - blusen. Den kvällen fick alla varsin stor tallrik med smultron till efterrätt.
Det finns, som ni säkert noterat, olika sporters smultron. Grovt uppdelat har vi två sorter. Dels de småvuxna, som återfinns på mager mark och som bär små, illröda och nästintill koncentrerat smakrika bär. Sedan har vi de större, saftiga bären, de som växer på de högre smultronplantorna som återfinns i gräs, på fuktigare ställen. Båda är lika goda, men allra godast är de tillsammans.

Nu är jag själv inte så flitig som jag skulle kunna vara; tiden räcker helt enkelt inte riktigt till för allt jag vill göra. Jag lustplockar bär i stället. Efter att ha insett att smultronsäsongen är på väg att ta slut, begav jag mig ut två dagar i rad för att skörda de sista, dyrbara bären och faktiskt göra något av dem. Ni förstår säkert hur frustrerande det är att gå en sådan långpromenad, och upptäcka mängder av övermogna smultron. Ja, jag ljuger inte om jag säger att uppemot en tredjedel av de bär jag fann var övermogna. Trots detta lyckades jag repa ihop en halv liter bär (med viss hjälp av barnen, som vid det här laget börjat bli närmast smultronblasé...).
Jag tog tre deciliter bär och rårörde dem med en matsked råsocker. Denna lyxiga smultronsylt ripplade jag sedan i min finaste vaniljglass. Den lagar jag på:

4 dl grädde
3 dl gammaldags mjölk
5 äggulor
1 dl råsocker
1 vaniljstång

Tillvägagångssättet var det gängse. Jag hettade upp gräddmjölken med de urskrapade fröna från vaniljstången. Under tiden vispade jag äggulorna och sockret pösiga. Äggvisp och gräddmjölk blandades sedan, och fick sjuda under uppsikt och ständig omrörning tills blandningen tjocknat. Detta kräver extra uppmärksamhet här på landet, då jag, som jag skrev i föregående glassinlägg, saknar möjlighet till att sjuda glassmeten över vattenbad.
När krämen kallnat kylde jag ned den i kylskåp. Jag körde den sedan i glassmaskinen, och förde över den i en form som fått stå i frysen och bli riktigt kall. Smultronsylten ripplades i.

Glassen serverades medan den fortfarande var krämig - vi hade inte tålamod att vnta längre. jag hade sparat två deciliter smultron som vi strödde över glassen.

Sommarlyx.

8 kommentarer:

  1. Läckert! I vår förra trädgård hade vi en stenmur full med revande smultron (de där små aromatiska). Gjorde mitt livs bästa pannacotta med smultrontäcke. Frutti di bosco på svenska...

    SvaraRadera
  2. Smultron hör verkligen till sommarens favoritsmaker.

    SvaraRadera
  3. Ja, säsongen gick fort i år :-) Men de är så goda !

    SvaraRadera
  4. hihi, vilken fröjd det är att läsa din blogg!
    och jag säger bara wow, lyxigt, jag funderade just på hur du kunde svinga spannar med smultron men nu förstår jag ;)

    SvaraRadera
  5. Himla trevlig blogg! Jag har ännu inte provat något av alla dina recept, men tycker det är kul att läsa om dom och tankarna runtomkring. Jag plockade mycket smultron under mina sommarlov på landet utanför Valdemarsvik. Numer finns dom inte i min närhet, men jag kan känna både lukt och smak! /Annika

    SvaraRadera
  6. Anna: Vi har satt sådana smultron i trädgården, och de sprider sig som kirskål. Fantastiskt!
    Panna cotta med smultrontäcke låter som en variant jag definitivt ska ha i åtanke inför nästa sommar.

    Mimmi: Så sant!

    Filippa: Ja, jag blev överumplad av att de plötsligt var slut.

    Sofia: Tack, en komplimang från dig värmer verkligen! Ju, det svingades - med andakt.

    Annika: Tack ska du ha! Det är ju inte alltid det är nödvändigt att pröva recept, det kan vara tillräckligt trevligt att bara läsa och låta sig inspireras. Så tycker i varje fall jag själv. Välkommen hit!

    SvaraRadera
  7. Mums, ser sååå gott ut!!!
    Tack för svaret om glassmaskinen där för ett tag sedan ;-).
    Jag köpte en och har hunnit testa den två gånger.
    Har lite problem med att en del av blandningen fastnar på botten och fryses fast, gör det det hos dig också?
    Kanske lite svinn man får räkna med? *hihi*
    Kram kram!

    SvaraRadera
  8. Emelie: Det var verkligen gott. Vad kul att du köpt glassmaskin! Jo, det fastnar lite även för mig, men jag brukar få med det genom att använda en lite hårdare slickepott.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...