onsdag 6 januari 2010

Nyårsglassen: min bästa vaniljglass ripplad med portvinskokta fikon;
portvinsreduktion, mandelflarn


Nej, nu är det dags att resa sig ur blogg-komat, damma av tangenterna, och se om jag fortfarande kan formulera mig tillräckligt väl för att dela med mig av den himmelskt goda glass vi avnjöt på nyårsafton.
det har ätits så mycket slentriamat här hemma att jag inte har ett endaste dugg nytt att förtälja i receptväg, annat än det vi åt på årets sista dag.

Faktum är att detta glassrecept fanns som receptidé redan i advent 2008. Då hann jag inte med att pröva; fantiserade dock om kombinationen. Nu kändes det som den givna desserten efter en lång, lyxig måltid.
Varje gång jag lagar min finaste vaniljglass, på råsocker, med vaniljstång och mycket grädde, konstaterar jag att det egentligen är den godaste glass som finns. Smaken av vanillin, av trist storpacksglass, förpassade i många år vaniljglassen till den absolut bottennotering på min egen topplista över glassmaker. Den här glassen är rent ut sagt sublim. Skulle det verkligen fungera att rippla den med portvinskokta fikon? Dessa fikon är egentligen det vi kallar för min mans marmelad. Hur man tillagar den, kan ni läsa om här. I år var det jag som lagade marmeladen, och jag hackade de torkade fikonen så fint jag någonsin förmådde.

Att ha portvinsreduktion och mandelflarn till är absolut inte något måste, men det är ortoligt gott. Glassen fungerar emellertid alldeles utmärkt även i egen majestät.


Nyårsglassen 2009
4 dl vispgrädde
2 dl gammaldags mjölk
1 vaniljstång
1,5 dl råsocker
6 äggulor

Jag gick till väga på sedvanligt vis, hettade upp grädde, mjölk och snittat vaniljstång med urskrapade korn. Vispade under tiden råsockret och äggulorna riktigt hårt. Jag måste verkligen med eftertryck uppmana er att använda råsocker i vaniljglass. Smaken blir så otroligt mycket godare än med vanligt, raffinerat socker.
Den varma gräddmjölken hälldes över äggvispet under omrörning. Därefter sjöd jag glassmeten över vattenbad, tills den började tjockna. sedan fick den svalna, och stå och svälla i kylskåpet över natten.
Jag hade, min vana trogen, i god tid ställt in en form i frysen; allt för att glassen inte ska hinna smälta mer än nödvändigt när den slussas från glassmaskinen och vidare in i frysen. Jag körde smeten i glasmaskinen, och prövade sedan något nytt, som jag funderat en del på. I stället för att genast rippla glassen med rumstempererad fikonmarmelad (rumstempererad för att inte vara för fast och svårarbetad), valde jag att först frysa glassen i en halvtimma. Därefter gjorde jag spår i den med hjälp av en slickepott, och placerade fikonmarmeladen i spåren.
Det må kanske se lite smetigt ut, på bilden nedan, men glassen sedan formades till kulor, fördelade sig fikonmarmeladen alldeles så som jag önskat.
Varför jag inte kommit på detta tidigare? Ja, säg det. Det fungerade i varje fall precis så bra som jag trodde, och det blir helt klart min melodi framöver.

Portvinsreduktionen var busenkel. Låt helt enkelt ungefär två deciliter portvin och två matskedar råsocker sjuda i en kastrull tills dess att så mycket vätska reducerat att det återstår en seg portvinssirap. Det fina med denna reduktion är att den beter sig väl även efter att den svalnat. I varje fall gjorde vår reduktion det. Den gick fortfarande fint att ringla även över den andra portionen dessert.

receptet på mandelflarnen kommer från Sju sorters kakor; en riktig klassiker. Det var dock inte jag som bakade dessa, utan goda vännen A (medan jag själv sminkade mig och gled ned i nyårs-stassen; hon är rasande effektiv i köket, min kära A!). Jag väljer att inte använda min tid till att kopiera detta recept; kanske blir det aktuellt vid något tillfälle då jag själv bakar mandelflarn.

Deta är utan överdrift en av de godaste glassar jag ätit. Den ligger helt klart och trängs uppe i toppen med min absoluta favorit av dem alla, min glass på rostade hasselnötter. Ett mycket gott betyg, som ni säkert förstår.
Det känns som att det här med nyårsglass borde ha potential att bli en tradition?

9 kommentarer:

  1. Nu bara MÅSTE jag bara damma av min (oanvända) glassmaskin... Har varit sugen på att testa göra egen glass ett tag nu, och det börjar bli dags. Jag är vanligen inget fan av fikon, men du lyckas till och med sälja in dem hos mig! Härligt!

    SvaraRadera
  2. Lota: Se, det var en riktigt fin komplimang! Klart du ska damma av glassmaskinen. Har man väl vant sig vid att göra egen glass, blir man beroende. Och får in vanan att alltid förbereda smeten dagen/kvällen innan. Inte svårare än att komma ihåg att sätta försuren ;).

    SvaraRadera
  3. Det ser jättegott ut, det hemgjorda är ju det godaste :-).

    SvaraRadera
  4. Jag beställer gärna lite glass av dig till nästa nyår, den där glassen verkar överjordisk. Jag har har ju ingen egen glassmaskin, får hålla mig till fromager och granitéer så länge men jag ska se om mina föräldrar har kvar sin gamla maskin, då tänker göra en riktigt mörk chokladglass med marinerade svarta körsbär i!

    SvaraRadera
  5. Hej Annika,
    jag testade nyligen att göra glass hemma efter att ha läst dina läskande recept många gånger. Jag har en glassmaskin som jag fick i present för länge sen men som hittills stått oanvänd, det var dock inte riktigt så smidigt som jag drömt om, tyckte det var rätt så många moment och det blev mycket disk.
    Det dök hur som helst upp några frågor under testlagningen som du kanske kan svara på..

    Du verkar ha lite olika mängd socker i olika recept, vad baserar du mängden på?
    Använder du aldrig äggvitan i dina glassrecept? Jag vispade dom med socker och vände i smeten innan den åkte i maskinen, något som verkar kallas italiensk maräng men jag vet inte riktigt vad effekten egentligen är på konsistensen eller smaken, vet du?
    När det ska sjuda över vattenbad och svälla över natten så väntade jag mig mer volym på något sätt men det var mer som att konsistensen blev mycket fastare, gör jag något fel då?
    Har du testat att vispa grädden och vända i den istället för att sjuda den?
    Jag vill liksom ha upp volym på något sätt tänker jag men det är kanske bara som jag är industri-glass-skadad av den fluffiga konsistensen i köpeglass, den jag gjorde känns ju väldigt kompakt.

    Blev rätt långt nu, sorry men du gör så härliga och inspirerande recept!

    Ps. min smaksättning var vanilj ripplad med världens enklaste chokladsås som fått stelna något under natten (lika delar kakao, socker och vatten) och sen åkte några marshmallows i också, otroligt krämigt och gott blev det iaf.

    SvaraRadera
  6. Hej Annika, låter som ett härligt avslut på året. Jag använde också glassmaskinen i veckan,till slånbärssorbet.

    SvaraRadera
  7. Du MÅSTE bjuda mig på glass någon gån! :;)

    SvaraRadera
  8. meh, kommentaren försvann!
    Det verkar vara en supergod glass iaf! Och jag älskar fikon. Har varken glassmaskin eller ens prövat göra glass någon gång. Sorbet däremot har jag gjort ett par gånger. Den har fått bra betyg av andra och jag själv tycker den blivit lite mittemellan glass och sorbet.

    SvaraRadera
  9. Oups! Jag har inte alls gjort sorbet utan parfait! Hahahha, inte så konstigt att jag tycker den var mer glassliknande än sorbet!! (hade precis läst några bloggar som gjort sorbet, var väl just sugen på sorbet också och huvudet är inte riktigt på skaft nu för tiden)

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...