fredag 15 januari 2010

Kaffesirap med Disaronno amaretto - perfekt till vaniljglassen


Edit 100116: Denna sirap sockrade sig efter att ha förvarats en vecka i kylskåp. Jag trir därför att den bör ätas upp inom några dagar. Själv valde jag att koka upp den på nytt, vilket gjorde konsistensen något lösare, men inte påverkade den goda smaken.
I lördags gjorde jag vad jag egentligen borde göra mycket oftare - jag gjorde det enkelt för mig. Varför krångla till det? Få saker är godare efter en härlig middag än en kula fin, hemlagad vaniljglass. I lördags blev det både råsocker och ljust muscovadosocker i glassen; jag tog vad som fanns hemma. Till de vuxna i sällskapet serverades denna otroligt goda kaffesirap med Disaronno amaretto, som höjde den ljuvliga glassen till gudomliga höjder.

Om du gillar kombinationen kaffe och Disaronno amaretto lika mycket som jag gör, så kommer du att gilla den här såsen mer än du någonsin kan föreställa dig. Jag erkänner villigt att jag kommer göra vaniljglass i kväll igen, bara för att få en anledning att äta upp resten av såsen.

Disaronno Originale är en flaska som inte skäms för sig i barskåpet. Fungerar ju även ypperligt att använda till att smaksätta exempelvis tiramisú.

En stor sats vaniljglass
5 dl grädde
3 dl gammaldags mjölk
1 vaniljstång
1 dl råsocker
0,75 dl ljust muscovadoocker
7 äggulor

Koka upp grädden och mjölken med den delade vaniljstången, och dess urskrapade frön. Vispa äggulorna och sockret riktigt fluffig. Rör ned gräddmjölken i ägvispet, och sjud sedan ordentligt över vattenbad. Jag fick själv till en otroligt tjock och maffig glassmet, förmodligen den bästa jag åstadkommit, inte långt ifrån en kallvispad vaniljsås i konsistensen.
Låt smeten svalna, och sedan stå och svälla i kylskåpet över natten (eller dagen).
Ställ in en lämplig burk i frysen. Kör glassmeten i glassmaskin. Fös sedan ned den i den kalla lådan, och frys några timmar.

Kaffesirap med Amaretto
0,75 dl vatten
0,75 dl råsocker
1,5 dl riktigt starkt kaffe (eller espresso)
2 dl Disaronno Originale amaretto

Koka ihop ingredienserna tills bubblorna börjar kännas sega, och såsen känns simmig. Häll upp i en skål, låt svalna, och förvara i kylskåpet.
Ringla generöst över vaniljglasskulor, och njut med starkt kaffe till. De hackade hasselnötterna jag strödde på var bara lite dekoration, de bidrog inte det minsta till smaken.

10 kommentarer:

  1. viktig fråga från glassnovis: 6 äggulor, går det precis lika bra? (eller nästan iaf?) för jag orkar inte gå till affären. Satt just och letade efter bra recept på vaniljglass som mina chokladkakor kan brytas ner i.

    SvaraRadera
  2. Ser superläckert ut och låter verkligen inte oangenämnt!
    Surdegen är toppen förresten. Tack igen!

    SvaraRadera
  3. Frestare där, och jag som hade tänkt hålla igen lite efter helgerna...

    SvaraRadera
  4. Mickan: Oj, på tok för sent svar. Det går bra med sex äggulor. Dessutom ör ju en äggula inte ett exakt mått, med alla olika storlekar på ägg som finns. Jag borde kanske börja väga gulorna?

    Sofia: Tack! Och så kul att suren trivs hos dig!

    Silver: Tack! *rodnar lite klädsamt*

    Anna B: jag har ingen lusta att avstå från det goda. De är så tråkigt ;). Jag unnar mig på helgerna. Mitt enda nyårslöfte är för övrigt att vidga mina vyer genom att börja äta mer praliner med frukttryffel, och inte bara de krydiga varianter jag brukar köpa.

    SvaraRadera
  5. Du är verkligen en fresterska, praliner med frukttryffel kan ju inte något annat än vara nyttigt! Jag älskar personligen passionfruktsganache, hallon med en knivsudd chili är också riktigt bra!
    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  6. Minns exakt var och när jag smakade amaretto di saronno första gången. Det var sommaren 1979 i Finale de Marina i Italien. Jag var på min andra tågluffning och jag och min kompis satt på en liten glassbar. Citronsorbeten var ljuvlig men anledningen till att vi besökte detta ställe var innehavarens otroligt vackra dotter. Den lille gepettoliknande glassmakaren bjöd oss på vars ett litet glas. Wow! Dottern var glömd ett ögonblick för denna smaksenastion!

    SvaraRadera
  7. Amaretto, första spriten som förtärdes av undertecknad, snodd från grannens barskåp. Var väl för det var just den som syntes i barskåpet. Den är ju helt vulgovacker, flaskan alltså!!
    Det här låter fantastiskt gott, Annika!!
    Kram, AnnaKarin

    SvaraRadera
  8. Kristin: Trevlig helg, du med! Jag citerar mig själv, och säger "Nyårslöften ska vara positiva. Löftesrika och livsbejakande, inte begränsande och självbestraffande." Eller hur? Choklad och hallon/chili är för övrigt "a match made in heaven!"

    Anders: Vilket härligt minne! Tack för att du delade med dig av det.

    AnnaKarin: En stilful första fylla, helt klart.
    Flaskan är grym! Som ett smycke, med det knottriga glaset och den fyrkantiga korken. Och god, dessutom!

    SvaraRadera
  9. Hm, min "sirap" blev bara helt vattnig. Vad gör jag för fel?

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...