Vad är en paradrätt?

Jag skulle tro att de flesta av oss har en paradrätt? Kanske till och med flera? En favoriträtt, en rätt som vi kan längta efter, som vi regelbundet återkommer till, alltid lagar med stor förväntan, och gärna bjuder vänner och bekanta på.

En paradrätt måste inte vara oföränderligt beständig. Jag tänker mig att det är en rätt som man förknippas med och identifierar sig med; en rätt man fortsätter att laga under många år, och som därigenom gradvis förändras, allt eftersom man själv utvecklas som matlagare.

I mitt fall är involtini di carne en sådan rätt. Nötfärsrullader fyllda med parmesan, vitlök och bladpersilja har jag lagat och serverat till de flesta av mina vänner och släktingar. Numera långlagar jag dem gärna, med följd att de blir ännu saftigare och mörare.

Helst av allt vill jag få tag på så fantastiskt vackert marmorerat innanlår som det ni ser på bilden överst i inlägget. Det tillhör tyvärr undantaget. Efter min senaste erfarenhet av att laga dessa rullader funderar jag allvarligt på att till nästa gång lägg i en skiva lardo. Det skulle definitivt bidra till att göra rulladerna ännu saftigare.

En ny erfarenhet från senast är att jag i stället för att riva parmesan använde denna vansinnigt goda parmesankräm från Gattimondo. DeDenna grymma produkt tog verkligen mina rullader till nya höjder. Det var som om de var gjorda för varandra.

Jag pratade med signore Gattimondo för några veckor sedan, och fick då veta att parmesakrämen kommer i en variant med högkvalitativ olivolja i. Den produkt jag anvät är tillverkad med solrosolja. Inget ont om den, men det lär finnas allergiker som inte tål solrosolja, men däremot olivolja. Det är svårt att föreställa sig att parmesankrämen kan bli godare än den redan är, men jag ser fram emot att köpa och pröva den nya varianten.

Jag lagade dessa rullader till den Matkreatörskväll jag deltog i för en dryg månad sedan. Vi skulle träffas, äta mat och umgås, en skara matlagningsintresserade och kunniga kvinnor med olika bakgrund som lärt känna varandra på twitter. Givetvis valde jag ett säkert kort. Säkert och tryggt, och en bra bild av mig och den mat jag helst äter och lagar. En paradrätt, helt enkelt.

Vilken är din paradrätt?

Involtini di carne - italienska rullader med parmesankräm, bladpersilja och vitlök i mustig tomatsås

Till dessa goda rullader passar det bra med fettucini, samt givetvis mer parmesanost, och färskmald svartpeppar. Rätten går lika bra att laga i gryta som i ugn eller i CrockPot.

Rullader
12 skivor lövbiff av innanlår
flingsalt
svartpeppar
cirka 1 dl parmesankräm
3 vitlöksklyftor, finhackade
0,5 dl bladpersilja,finhackad
rikligt med tandpetare

Tomatsås
3 msk olivolja
1 schalottenlök, finhackad
2 vitlöksklyftor finhackade
1 dl vit vin
3 msk tomatpuré
2 burkar krossade tomater
salt
svartpeppar
1 tsk rörsocker strö

1. Bred ut lövbiffskivorna på en skärbräda. Bred en knapp matsked parmesankräm på varje lövbiffskiva. Krydda med flingsalt och nymald svartpeppar.
2. Strö finhackad vitlök och bladpersilja på varje lövbiffskiva.
3. Rulla ihop lövbiffskivorna, och färst ihop dem med tandpetare eller rulladnålar.
Nu kan man gå tillväga på tre sätt:
A. Bryn ruladerns o smör och olivolja, lägg dem åt sidan. Stek löken mjuk i olivolja i en gryta, tillsätt vin, tomatpuré, tomatkonserv och kryddor.
Lägg ned rulladerna, lägg på locket och låt småkoka i minst en timma, gärna två. Tag av locket efter halva tiden så att såsen kan reducera.

B. Gå til väga precis som ovan, men ställ in grytan med lock på i ugn på cirka 100 grader, och långlaga i fem-sex timmar.
Plocka ut rulladerna, varmhåll dem i aluminiumfolie och reducera såsen på spisen medan pastan kokar.

C. Tillaga rulladerna i CrockPot. Hopa över att bryna dem, om du så önskar. Blanda ingredienserna till såsen i CrockPot-grytan och lägg ned rulladerna. Tillaga på lägsta temperatur i sex timmar.
Plocka ut rulladerna, varmhåll dem i aluminiumfolie och reducera såsen på spisen medan pastan kokar.