söndag 24 oktober 2010

När det skiter sig - eller,
ett annat sätt att göra glass

Published with Blogger-droid v1.5.5.2

Det här inlägget blinkade till här på bloggen igår; av misstag, för det var inte färdigskrivet. Så kan det bli ibland.
Ända sedan jag kokade min goda hallon- och rabarbersylt i somras, har jag längtat efter att laga till en glass med samma smaksättning. Av outgrundliga skäl har det dröjt så här länge innan jag gick från tanke till handling. Men - aldrig har det varit så besvärligt att laga till glass som det visade sig bli igår.

Vi var bjudna på middag till vår trevliga grannfamilj, och jag hade helt självmant erbjudit mig att ta med hemlagad glass. Redan när jag började befann jag mig, helt självförvållat, under tidspress. Jag brukar se till att förbereda glassmeten (eller krämen; jag är inte konsekvent i min benämning) kvällen innan, eller åtminstone ett par timmar innan den ska köras i glassmaskin. Allt för att den ska hinna bli ordentligt kall, samt inte minst få stå och svälla.

När jag nu stod och sjöd glasskräm vid lunchtid, och glassen var tänkt att serveras samma kväll, bar det sig inte bättre än att det tillstötte vad vi kan kalla en barnrelaterad incident, som fick mig att rusa ut ur köket, och fullständigt glömma att smeten stod på spisen.

Den brändes vid, för att uttrycka sig milt. Den stod rent ut sagt och stormkokade på spisen. Det är sådana stunder man som matbloggare, eller helt enkelt köksentusiast, faller i hjärtskärande gråt. Vad skulle jag ta mig till? Jo, det fanns bara en sak att göra; torka tårarna, och sedan skicka min snälle man på en shoppingtur efter nya ingredienser. Börja om från början, helt enkelt.

Nu var det så ont om tid att jag var tvungen att hitta på en helt ny metod för att laga till glass. Därav titeln på detta blogginlägg. Det sket sig ordentligt i går; minst sagt. Men det blev en väldigt god glass, om än inte med sedvanliga tillagningsförfaranden.
Det är faktiskt sant att nöden är uppfinningarnas moder. Läs receptet själva, så förstår ni vad jag menar. Hur jag vanligtvis beter mig när jag gör glass, kan ni läsa om i någon av dessa bloggposter.

Hallon- och rabarberglass
300 gram hallon
3oo gram rabarber, i småbitar
1 dl råsocker

Koka ihop ingredienserna till en lös sylt; det tar virka 15 minuter. Gör sedan coulis, genom att du passerar sylten genom en finmaskig sil, så att alla hallonkärnor och även eventuella grova rabarberfibrer skiljs bort. Passera sylten i omgångar, för enkelhetens skull. Låt sylten svalna och sedan bli ordentligt kall i kylskåpet.
Så långt hade jag kommit, innan jag gick åstad och blandade glasskräm enligt sedvanlig manér, varefter jag brönde den på spisen och fick börja om på följande, alternativa vis:

3 dl gammaldags mjölk
6 äggulor
1,5 dl råsocker
0,5 tsk ekologiskt vaniljpulver

Blanda ingredienserna ordentligt i en kastrull (helst en sauteus), och koka sedan upp alltsamman, mycket mycket försiktigt, och under konstant omrörning. Var extremt vaksam; vid minsta bubbla måste du bokstavligt talat slita kastrullen från plattan, och vispa frenetiskt. Det får egentligen inte koka.
Häll genast krämen i en form, och ställ in den i frysen för katastrofnedkylning. Vispa i smeten ungefär var tionde minut tills den är riktigt kall. Då vispar du 4 deciliter grädde, inte alltför fast. Blanda därefter äggkräm, vispad grädde och kall hallon-rabarber-coulis. Häll genast blandningen i glassmaskinen, kär den i 45 minuter och häll den därefter i en form du alltid ser till att förvara i frysen, just för sådana här syften.
Servera glassen två timmar senare - och njut av den sista smaken av sommar. Håva in det välförtjänta berömmet för den fantastiska efterrätt du skapat, men bespara de övriga kring matbordet detaljerna kring hur glassen blev till. Spara det till bloggläsare och matnördar.

Published with Blogger-droid v1.5.5.2

6 kommentarer:

  1. Det är bra med ett snabbare tillagningssätt även utan kris. :) Jag har lagat liknande varianter ibland och det blir alltid gott.

    SvaraRadera
  2. Mathilda: Jo, bortsett från stressen och frustrationen så var det ju i grund och botten något positivt som skedde - ja, och så bortsett från de vidbrända ingredienserna :(

    SvaraRadera
  3. Visst blir man trött på sig själv ibland när man glömmer bort sig?! God glass blev det till slut!

    SvaraRadera
  4. Annika, jag har fått ett vintips till din glass :-) Det skulle nog sitta fint ihop eller vad tror du?

    http://systembolaget.se/SokDrycker/Produkt?VaruNr=6107

    SvaraRadera
  5. Hrm, blev det ingen länk? ok. varunr 6107 i alla fall och dessertvinet heter:
    Ruppertsberger Linsenbusch,
    Riesling Eiswein

    SvaraRadera
  6. Karin W: Jag trodde jag skulle bli vansinnig ;)!

    Åsa: Tack för tipset! Ska definitivt testas.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...