söndag 17 oktober 2010

Kalljästa valnötsbaguetter till söndagsfrukosten


Jag är egentligen alldeles för trött för att sitta här och skriva, så jag kommer fatta mig kort. Dessa baguetter började improviseras fram förra helgen, och fulländade dem (kanske?) i morse.
Jag ska lägga ett varningens ord för de mycket rikligt tilltagna mängderna surdeg; båda mina surar surar en hel del på grund av att jag är en sådan periodare när det kommer till bakning. Om du har riktigt potenta surdegar, är dessa mängder säkerligen överdrivna. Ni får ta det för vad det är; jag är bara en glad amatör som delar med mig av det jag njuter av.

Det är på helgerna jag ägnar mig åt sådant. Då vill jag ha närmast rituella frukostar. Det ska vankas nybakat bröd, kaffe med skummad mjölk, ost, marmelad, DN och klassiskt musik i bakgrunden. Vardagsmorgnarna har sin tjusning, de också, men det är på helgmorgnarna jag verkligen njuter av att äta frukost; i likhet med många andra, misstänker jag?

Det passar alldeles utmärkt bra att kröna söndagsmorgonen med ett par grymma valnötsbaguetter. I synnerhet om de breds med franskt smör med havssalt, och därefter pryds med tjocka skivor gorgonzola, för att slutligen toppas med kluttar av den finaste marmelad av Williamspäron.

Ja, det är bara att pröva sig fram, efter bästa förmåga. Och receptet går alldeles utmärkt att modifiera genom att utesluta surdeg, öka mängden jäst och minska mängden mjöl. Det kan knappast gå fel.

Kalljästa valnötsbaguetter med råg- och vetesur
100 gram rågsur
100 gram vetesur
5 gram jäst
5 dl vatten
3 tsk salt
100 gram valnötter, grovt hackade (cirka 1,5 dl)
750 gram vetemjöl

Börja med att blanda rågsur och vetesur med vatten och jäst. Jag vet att detta inte är alldeles renlärigt, men det orkar jag faktiskt inte bry mig om. Jaga bakar så som det passar mig.
Blanda därefter i vattnet, saltet och valnötterna. Fyll på med mjöl, och arbeta ordentligt i maskin eller med degkrokar. Till en början kan degen kännas fast, men den blir lösare allt eftersom den arbetas.
Täck över bunken, och låt den jäsa i kylskåp över natten.

Tag ut degen ur kylen. Sätt ugnen på maxtemperatur; gärna med varmluft. När ugnen nått sin temperatur, stjälper du upp degen på ett väl mjölat bakbord. (Degen var aningen lös;kanske borde jag ha haft i mer mjöl?) Vik över degens sidor in mot mitten. Dela den i fyra långsmala delar, och för snabbt över dessa till en lätt smord baquetteplåt. Min baguetteplåt är teflonbelagd, men bröden fastnar ohjälpligt om jag inte smörjer den helt lätt med rapsolja.). Om du inte har någon sådan plåt, rekommenderar jag dig starkt att dela degen i två delar och placera dem i varsin välsmord plåt.
Ställ in baguetterna (eller bröden) i nedre delen av ugnen. Släng in ett par isbitar eller en deciliter vatten på en plåt nederst i ugnen. Grädda i tio minuter. Då sänker du värmen till 200 grader, vädrar ut värme under en minut, och stänger sedan ugnsluckan för ytterligare 10 minuters gräddning (eller snarare 15-20 minuter, om du gör två bröd i form).
Tag ut bröden, och låt dem svalna på en skärbräda.

8 kommentarer:

  1. Mums!

    Ser jätte gott ut <3 <3 <3 !!

    SvaraRadera
  2. Den frukostmackan gar ju inte av for hackor! Finns det forresten nagot underbarare an franskt smor?!

    SvaraRadera
  3. "Vardagsmorgnarna har sin tjusning"??? Du har uppenbarligen roligare vardagsmorgnar än jag, trots fyra barn som ska organiseras. Jag känner ett visst styng av avundsjuka.

    SvaraRadera
  4. Mara A: Tack - det var det :)!

    Matarkivet: Franskt smör med havssalt kan man äta med sked, precis som det är. Gudomligt är ordet!

    Anna: De flesta vardagsmorgnar är faktiskt helt okej. Får jag bara en stor kopp kaffe, lite juice och en kvart med DN så är jag människa. Och så tid, gott om tid.
    Jag kanske är lite knäpp, eller helt enkelt duktig på att rationalisera min tillvaro?

    SvaraRadera
  5. Tidiga morgnar är inte min tid på dygnet helt enkelt, har aldrig varit. Jag klarar inte av mer avancerad kommunikation än grymtningar, hänger en halvtimme över tidningen (och kommer ändå inte ihåg ett skvatt av vad jag läst) och får jag inte mitt te så är det ännu värre (min man kan intyga där). Jag tror nog att det är tur att inte alla är som jag.

    SvaraRadera
  6. Är jag blind eller finns det ingen mängdanvisning på mjölet, använde du vetemjöl främst eller även råg?
    Måste skaffa en såndär plåt...jag bakar ofta men en (för) lös deg och det gör att bröden flyter ut lite för mycket.

    SvaraRadera
  7. Gustav Erikson2 november 2010 21:37

    "toppas med kluttar av den finaste marmelad"

    Haha. Jag trodde bara det var jag som använde uttrycket kluttar. Syrran narrar mig för hon kan alltid se om ett recept är snott eller från mig för jag har kluttar i alla mina recept tydligen.

    Bra man inte är ensam.

    SvaraRadera
  8. Usch, här upptäckte jag att jag missat att svara på kommentarer. Skäms på mig ;-).

    Anna: Då gäller det att omge sig med rätt sorts människor ;-)!

    Torsk på lax: Jag inser att det finns en hel del fel i denna text; ska genast korrläsa den. Och baguetteplåten är en välsignelse för veka degar!

    Gustav Erikson: Vad är det för fel på "kluttar"? Det är ett alldeles utmärkt ord, eller hur :-)?

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...