Jaha - tre och en halvmånad sedan jag senast skrev ett blogginlägg, och då var det också ett sopprecept. Det kanske inte är en slump? Majssoppan jag skrev om där i juni är fortfarande en flitigt förekommande vardagsrätt i vårt kök. Må så vara att jag inte längre titulerar mig själv matbloggare, men Smaskens.nu är fortfarande en välbesökt blogg, som inte minst jag själv hela tiden återkommer till, för att laga mina egna recept.
Instagram är numera mitt forum för matdokumentation, och det var gensvaret från min gamla vän A som fick mig att inse att jag måste se till att åtminstone jag själv kommer ihåg hur det gick till när soppan tillagades. Det jag blivit slarvigare med är att dokumentera det jag lagar, det ska erkännas. Just i fallet med denna soppa hade jag länge funderat på själva grundidén, och hade kanske därför en större motivation att faktiskt lägga på minnet vad jag använde och hur jag gjorde.
Det händer nämligen något magiskt när man ugnsrostar blomkålsbuketter. Det måste vara det omtalade Maillardreaktionen som slår till, den magiska reaktionen kemiska som sker mellan kolhydrater och aminosyror när de hettas upp, som både ger brun färg och utvecklar doft och smak. Min husgud Lisa Förare Winbladh har för övrig skrivit om Maillardreaktionen så upplysande och samtidigt underhållande som bara hon kan. (Och skulle det nu visa sig att det inte alls är denna kemiska reaktion som ger den goda smaken, så har vi i varje fall lärt oss något nytt på kuppen).
Billiga ingredienser, enkel tillagning, och dessutom ett recept som med några enkla modifikationer kan bli både helt vegetarisk (samt vegansk respektive helt fri från mjölkprodukter, om man utesluter parmesanosten) - det läns nästan lite för trendigt för att vara jag. Min egen måndagssoppa blev fegvego, då jag använde kycklingbuljong, och parmesanosten i soppan höjde den i mitt tycke det ett snäpp, till den slutgiltigt delikata nivån.
Det bygger ju onekligen upp till en ny familjefavorit, i synnerhet som två av barnen åts med stor entusiasm, och de övriga två trots allt gav soppan betyget "godkänd". Själv är jag (om ni inte redan läst er till det) grymt nöjd med denna soppa, som dessutom tack vare den rostade blomkålen får en betydligt snyggare beigebrun färgån vanlig vit blomkålssoppa. Med lite ringlad olivolja, parmesan och svartpeppar ser den till och med riktigt elegant ut.
Soppa på rostad blomkål och cannelinibönor
drygt 1 kilo blomkål, putsad och delad i mindre buketter
1 gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, rivna
olivolja
ungefär 1 liter kycklingbuljong (mängd efter smak)
1 burk cannelinibönor
flingsalt
svartpeppar
1,5 dl finriven parmesanost
1. Sätt ugnen på 225 grader varmluft.
2. Olja in en ugnsfast form generöst med olivolja.
3. Vänd runt blomkålsbuketterna i ugnsformen så att de får lite olja runtom.
4. Rosta blomkålsbuketterna i ugnen i åtminstone 30 minuter, och vänd dem regelbundet så att de får jämn färg. De ska bli ordentligt gyllenbruna.
5. Fräs gul lök mjuk i olivolja i en emaljerad gjutjärnsgryta. Tiosätt vitlöken när löken börjat mjukna, och stek den försiktigt så att den inte bränns.
6. Häll i blomkålsbuketterna i grytan, vänd runt dem i löken, höj värmen en smula och låt allesamman brynas tillsammans i några minuter under omrörning.
7. Tillsätt cirka 8 deciliter kycklingbuljong, lägg på locket, och låt soppan koka upp.
8. Koka i 10 minuter på medelvärme.
9. Tillsätt avrunna och sköljda cannelinobönor och resten av buljongen.
10. Mixa soppan slät, späd med mer buljong om du önskar justera konsistensen.
11. Rör ned parmesanosten i soppan så att den smälter och blandas, och smaka av med flingsalt och generöst med svartpeppar från kvarn.
12. Servera soppan med parmesanost, svartpeppar och gärna en riktigt smakrik olivolja; pepprig eller fruktig, beroende på tycke och smak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar