Weronicas vita kladdkaka med saffran

Den vackra bilden har Weronica efter vänlig
förfrågan generöst lånat ut till SMASKENS.

Vissa bloggar, och bloggare, sticker ut i mängden. En sådan är Weronica, vars blogg jag följt länge, och även tidigare tipsat om. Tack vare henne fick jag förra året nys om det recept på starkt chokladsmakande småkakor med havssalt, som jag förra året valde att kalla Weronicas avec. Detta recept tilltalade betydligt fler än mig, det fick jag tydlig feedback på.

Nu har turen kommit till ytterligare inspiration från kvinnan i fråga; en vit kladdkaka med saffran. Jag är närapå mållös. Detta är fantastiskt gott, smeten i sig är delikat; möjligen borde jag, som den sucker för salt jag trots allt är, tillsätta en nypa nästa gång det är dags att baka denna läckerhet. Mitt enda avsteg från Weronicas recept bestod i att jag tog ekologiskt vaniljpulver, i stället för vaniljsocker; helt enkelt för att det var vad som fanns hemma.

Edit: Till nästa gång tror jag också att jag sänker ugnsvärmen till 175 grader, alternativt bakar kakan någon minut kortare. Den blev inte kladdig, utan fick snarare konsistensen av mazarin; vilket jag älskar, men någon minut kortare tid i ugnen skadar inte.

Jag bjuder på den till eftermiddagskaffet på mitt jobb, och serverar den med halvtinade, osötade björnbär. Jag tror de kommer att ge en fin kontrast åt kakans sötma, och passa precis så bra till som jag hoppar.

Jag måste erkänna att den saffran jag använde kanske inte kan betecknas som prima, men -den var såpass billig, i matbutiken vid mitt jobb, att jag helt enkelt var tvungen att pröva.

Weronicas vita kladdkaka med saffran
100 gram smör
100 gram vit choklad
0,5 gram saffran (ett kuvert)
0,5 tsk ekolgiskt vaniljpulver eller 2 tsk vaniljsocker
2 ägg
1 dl råsocker
150 gram vetemjöl (cirka 2,5 dl)

Sätt ugnen på 200 grader. Smält smöret, Bryt chokladen i bitar, och smält ned den i smöret under omrörning, tillsammans med saffran. Vispa ägg, ekologiskt vaniljpulver och socker pösigt. Sikta över vetemjölet. Häll sedan i smör- och chokladblandningen.
Häll smeten i en lätt smörat springform. Grädda i 12-15 minuter. Jag nöjde mig med knappt 13 minuter (nästa gång blir det någon minut kortare); ville vara garanterad en lite kladdigare kaka (vilket det alltså inte blev; snarare saffransmazarin).
Jag skulle tro att detta är en typisk sådan kaka som gör sig bäst dagen efter? Servera den rumstempererad, pudrad med florsocker och med någon matsked precis tinade björnbär.

I dag för ett år sedan, den fjortonde december 2009, bloggade jag om vad som sannolikt fortfarande är julens lyxigaste småkaka. Om ni följer denna länk, finner ni i blogginlägget även en länk tillbaka till fjortonde december 2008, och min första adventskalender.