onsdag 18 juni 2014

Fyra tårtor till midsommar

Tårta till midsommar? Alla har sina traditioner, men jag är övertygad om att det serveras jordgubbstårta till eftermiddagskaffet eller som dessert efter grillmiddagar runt om i vårt land.

Det är absolut inget fel på en vanlig, klassisk jordgubbstårta, men för den som önskar pröva något annat har jag samlat ihop några recept jag själv skapat under årens lopp. Här har ni tårtor med riktigt somriga smaker.

Kombinationen av saftig bisvibotten, kolakräm, vispad grädde och jordgubbar är en riktig höjdare. På bilden som inleder detta inlägg ser ni en midsommartårta som verkligen har min signatur. Kanske inte så konstigt att jag när det begav sig kallade den midsommartårta på Smaskens vis.

På bilden som här ovan ser ni min perfekta rabarbercheesecake. Rabarber är så vansinnigt gott, och under årens lopp har jag samlat på mig många fina recept. En sammanställning av dem hittar den som så önskar i detta inlägg - Rabarber, rabarber.

Denna cocosflarntårta med hallon, som tillkom för några somrar sedan, skapar precis lika bra fylld med skivade jordgubbar; det garanterar jag. Vet ni förresten hur gott det är att smaksätta vispad grädde med en gnutta hemkokt, riktigt koncentrerad flädersaft? Bara ett lite tips.

Om du känner dig ambitiös, och vill pröva något nytt, så rekommenderar jag denna fantastiska flädermoussetårta med hallongelé och halloncurd på mandelbotten. Fantastiskt god, och långt ifrån den gamla vanliga jordgubbstårtan.

Hoppas jag kunnat bjuda på lite inspiration - om inte till midsommar, så till någon av sommarens alla andra tillfällen till tårtkalas.

söndag 15 juni 2014

Mini-panna cotta med rabarberkompott och kardemummakryddat havrekrisp

Jag har för längesedan tappat räkningen på hur många gånger jag bjudit på mini-panna cotta vid större kalas eller middagsbjudningar. Det enda jag kan vara säker på är att denna m in förtjusning tack vare mitblogandet) är väldokumenterad i sävl ord som i bilder.

När jag för några veckor sedan hade öppet hus för att uppmärksamma min 40-årsdag var valet av desserter självskrivet. De klassiskt vaniljkryddade panna kotorna fick ett täcke av vackert skär rabarberkompott, och toppades slutligen med kardemummakryddat havrekrisp, för att ge kontrast i såväl smak som konsistens.

Jag hade den oerhörda turen att hitta finfin ekologisk rabarber. I vanlig ordning i butiker stod information om rabarberns sort inte att fina, men väl hemma styrktes jag i det jag misstänkt redan i butiken, nämligen att jag fått tag på jordgubbsrabarber. Vacker skär, med mindre syra, var detta precis vad jag önskat mig för just den kompott jag hade i åtanke.

Som syns på bilden blev kompotten otroligt vacker i färgen, och den blev behagligt syrlig. De späda stjälkarna behövde inte skalas. Om ni inte får tag på lika fin rabarber, så försök åtminstone sålla bry de grövsta stjälkarna för just detta ändamål.

Det kan tyckas lite omständigt att göra så här många små individuella portioner, men det är förvånansvärt enkelt, och går framför allt att förbereda i god tid - bortsett då från havrekrispet, som inte ska strös på förrän precis sinnan serveringen. Dessa små panna cottor blev mycket uppskattade, och givetvis måste jag då dela med mig av receptet, som för övrigt går att halvera utan minsta problem, om man inte vill ha fullt så många portioner. Mini-panna cotta med rabarberkompott och kardemummakryddat havrekrisp (80 stycken)

80 stycken engångssnapsglas av plast

15 dl grädde
5 dl gammaldags mjölk
2 dl råsocker
2 vaniljstänger; delade och urskrapade
10 gelatinblad, generöst blötlagda

1. Häll ned grädde och mjölk i en rymlig kastrull.
2. Tillsätt socker och vaniljstänger (både frön och stänger).
3. Värm altsamman försiktigt - blandningen får inte koka upp.
4. Visla ned gelatinbladen så att de löser sig i gräddmjölken.
5. Tag kastrullen från plattan, och låt grädmjölksblandningen svalna; gärna i vattenbad.
6. När gräddmjölken svalnat, fördelas den i de små plastglasen. Lättast görs detta genom att hälla väl blandad gräddmjölk i en mindre kanna, och att därefter successivt fylla de små glasen.
7. Ställ in glasen i kylskåp och låt dem stå och stelna i ett par timmar.

Kardemummakryddat havrekrisp
3 dl havregryn
0,5 dl rörsocker
25 gram smör 0,5 kardemummakärnor, mortlade
några nypor flingsalt, efter smak

1. Smält smöret i en stekpappa och tillsätt socker och kardemumma.
2. Häll i havregrynen och blanda snabbt alltsamman.
3. Fräs havregrynen på medelvärme, så att de blir gyllenbruna i färgen.
4. Strö över någon eller några nypor flingsalt, och smaka av.
5. Häll havregrynen på ett bakplåtspapper, och låt svalna.

Rabarberkompott
800 gram späd rabarber
(0,5 -1 dl vaten)
1,5-2 dl råsocker
2 msk maizena + 0,5 dl vatten

1. Skiva rabarber tunnt, och lägg i en kastrull tillsammans med råsockret.
2. Koka upp, och tillsätt lite vatten om det behövs, innan rabarbern börjar släppa ifrån sig sin egen vätska.
3. Koka kompotten tills den är slät.
4. Blanda maizena med vatten, och häl ned blandningen i kompotten under omrörning. Ge kompotten ett uppkok.
5. Låt kompotten svalna.

Montering
1. När panna cottan stelnat, fördelas rabarberkompotten ovanpå varje litet glas.
2. Strö på havrekrispet precis innan serveringen, annars riskerar du att det blir uppm,hukat av att ligga på kompotten.

söndag 8 juni 2014

Porchetta med bacon, fänkål och apelsin -
mitt bidrag till Sveriges bästa rapsgrisrecept 2014

Jag är verkligen ingen tävlingsmänniska, och efter att ha deklarerat detta bör ni kunna förstå hur udda det är att jag trots allt ställer upp i en tävling. Det faller sig nämligen så att jag är en av femton matbloggare som bjudits in att delta i den av Scan anordnade tävlingen Sveriges bästa rapsgrisrecept 2014.

Bland de inbjudna bloggarna finns flera vänner och bekanta till mig; fantastiskt duktiga matbloggare och receptkreatörer. Det är därför inte med någon som helst koketterande eller falsk blygsamhet jag deklarerar att jag knappast har någon chans att ta hem vinsten i tävlingen. Däremot har jag lagat en vansinnigt god porchetta, med bistånd från min eminente grillmästare till man.

De trogna läsarna minns kanske mitt besök på Scans slakteri i Linköping i början på mars förra året, där jag fick stycka en halv rapsgris? En av de mest lyckade grillningarna sommaren 2013 var för övrigt det jag helt fräckt kallade "Världens godaste kotlettrad" - av rapsgris.

Porchetta - ja, har blivit en midsommartradition för oss och våra goda vänner P och K. Vi kommer även detta år att grilla just denna grisrätt; kanske efter detta mycket lyckade recept? Det är något så oerhört tilltalade i att fylla och krydda en grissida, rulla ihop den, binda den och under flera timmar låta den långsamt smälta på grillen, medan delikata dofterna sprider sig. Köttet blir makalöst saftigt; svålen blir läckert krispig och farligt mäktig.

Tillbehören till detta porchettarecept är medvetet mycket enkla. Det saftiga grisköttet behöver ingen sås. Potatisar som rostats i olivolja med flingsalt är en läckerhet, och den lilla salladen på tunt hyvlad fänkål och gurka jag serverade till hade fått dra till sig smak av apelsinsaft. Samma smaksättare som i porchettan, med andra ord, men ändå annorlunda.

Det är inte svårt att laga porchetta, men det krävs tid, och man behöver vara lite finurlig när man binder ihop grissidan. Jag och min man har här efter bästa förmåga försökt beskriva hur just vi bar oss åt, och det skadar nog inte att vara två, om man inte har rutin på att binda ihop köttstycken.

Porchetta med bacon, fänkål och apelsin
3 kg fläsksida
1,5 msk fänkålsfrön
1 tsk chiliflakes
4 stora vitlöksklyftor
1 pkt bacon
1 apelsin
salt
peppar

1. Lägg ut fläsksidan på en skärbröda, och torka noga av den med hushålspapper om den är fuktig.
2. Lägg fänkålsfrön och chiliflakes i en het stekpanna, och rosta dem försiktigt. Häll därefter ned dem i en mortel, och krossa dem. 3. Om fläsksidan är tjock, kan den behöva delas längsmed till ungefär två tredjedelar av sin längd. Den ska fortfarande sitta ihop i den resterande tredjedelen.
skär diagonala snitt i köttytan 4. Häll över och knåda in mortlade fänkålsfrön och chiliflakes.
5. Riv vitlöksklyftorna, och knåda in på köttsidan.
6. Riv över zest från apelsinen, fördela jämnt över ytan. 7. Salta och peppra.
8. Rulla samman, och knyt ihop med steksnöre. 9. Tillaga på indirekt värme cirka 180+ grader i drygt 2,5 timma. Låt den därefter ligga och vila i cirka 20 minuter.

Apelsinmarinerad fänkål- och gurksallad
0,5 slanggurka 0,5 fänkål 0,5 dl apelsinjuice 1 msk citronsaft 2 msk fruktig olivolja Salt och svartpeppar

1. Halvera och kärna ur slanggurkan, och hyvla den i tunna skivor på exempelvis en mandolin. 2. Hyvla även fänkålen tunnt.
3.Blanda apelsinjuice, citronsaft och olivolja i en rymlig skål.
4. Blanda i gurkan och fänkålen, rör runt, och salta och peppra.
5. Låt salladen stå och dra i 30 minuter. Rör runt i den någon gång under tiden.

fredag 6 juni 2014

Robertson loves lax-
laxfajitas med chipotlemajonnäs,
marinerad rödlök samt koriander-chilisalsa

Lax måste vara svenska folkets absoluta favoritfisk. Själv minns jag när den under min barndom prismässigt gick från att vara lyxig festmat, till att bli vardagsmat - nog måste det ha sammanfallit med den odlade laxens frammarsch?

Personligen har jag i perioder varit hjärtligt trött på just denna vackert skära fisk. Kanske har det berott på att jag ätit den för ofta, eller kanska snarare på att den inte sällan alldeles för hårt tillagad. Det är viktigt att passa fisken så den inte står för länge i ugnen och blir otrevligt torr. Detta gäller förvisso al fisk.

Lax har aldrig tidigare serverats i denna kontext i vårt hem. Jag har läst om såväl fisk-som skaldjurs fajitas, men aldrig kommit mig för att pröva. När nu juni månads råvara i Robertson loves Sweden-kampanjen är just fisk, ville jag skapa en sommarrätt som tilltalar just min familjs smakpalett.

Till min stora glädje föll hela familjen för denna anrättning. Min majonnäs är ju egentligen inte alls "min", utan kommer ursprungligen från min goda vän Miss Meister. Detta rent ut sagt idiotsäkra sätt att på rekordtid tvinga ihop en fast och fin majjo har blivit vår standardmetod. Att smaksätta med chipotlepasta var mycket lyckat, och det kändes som ett enklare sätt att smaksätta än att använda framför torkad och mald chipotle.

Den marinerade rödlöken är både vacker och god, och bidrar med viktig syra till fiskens och majjons fett. Salsan, slutligen, är en standardvariant närhelst vi äter fajitas. Jag kan få riktiga cravings på koriander, chili och lime. Den som så önskar kan pressa lite limesaft över laxen innan tortillabrödet viks ihop och man sätter tänderna i härligheten.

En halvsöt och fruktig chardonnay såsom Robertson Chardonnay passar mycket fint till denna rätt. Jo, jag vet att halvsöt inte är vad som anges på Systembolagets hemsida, men jag karaktäriserar själv denna chardonny som sötare än de anger, och det passar i mitt tycke alldeles utmärkt bra just till mat som småflörtar med asiatiskt inspirerade smaker såsom chili, koriander och lime.

Laxfajitas med chipotlemajonnäs, marinerad rödlök och koriander- chilisalsa (4 portioner)
Tillbehören är oerhört viktiga för denna rätt. Den mixade majonnäsen är ett garanterat säkert kort även för nybörjare, och den marinerade rödlöken är ett absolut måste. Salsa med chili och mycket koriander kompleterar laxen och majonnäsen och fogar sama denna rätt till en riktig smaksensation.

Till servering:
tortillabröd
romansallad
eventuellt limeklyftor

Chipotlemajonnäs:
1 ägg
0,5 msk citronsaft
1 tsk dijonsenap
0,5 tsk flingsalt
2 tsk chipotlepasta
2 dl majsolja (eller annan smakneutral olja)

1. Blanda ägg, citronsaft, senap, salt och chipotlepasta i en burk.
2. Tillsätt 0,5 dl olja och mixa med stavmixer i 15-20 sekunder.
3. Tillsätt resterande olja medan majonnäsen mixas.
4. Smaka av med mer salt och eventuellt mer chipotlepasta.

Marinerad rödlök:
2 rödlökar, mycket fint skivade (gärna med mandolin)
1 ms flytande honung
2 dl äppelcidervinäger

1. Blanda vinäger och honung, och vänd ned finskivad rödlök.
2. Låt löken stå och dra i vinägern i minst två timmar i rumstemperatur. Blanda med jämna mellanrum.
3. Häll löken i en sil så att vätskan kan rinna av, innan den ska serveras.

Koriander- chilisalsa:
200 gram röda körsbärstomater, kvartade
200 gram gula körsbärstomater, kvartade
3 stjälkar vårlök, finstrimlade
1 liten vitlöksklyfta, finriven
saft från 1 liten limefrukt
0,5 kruka koriander, grovt hackad
flingsalt

1. Blanda samtliga ingredienser i en skål.
2. Denna salsa ska inte förberedas långt i förväg. Gör den precis innan ölaxen ska ställas in i ugnen.

Laxfilé: 600 gram laxfilé
2 tsk chipotlepasta
1 tsk flingsalt
1 tsk majsolja

1. Lägg laxfilén i en smord ungsform.
2. Blanda chipotle, flingsalt och majsolja, och bred på laxfilén.
3. Ställ in laxen i kylskåp tills den ska tillagas.
4. Sätt ugnen på 200 grader, och tillaga laxen i 15 minuter.

Låt var och en runt bordet montera sin egen fajita med tortillabröd, romansalladsblad, lax, koriander- chilisalsa, chipotlemajonnäs och marinerad rödlök.

torsdag 5 juni 2014

Robertson loves lax

Maj månads ingrediens i kampanjen Robertson loves Sweden är - lax. Lax måste nog var svenska folkets absoluta favoritfisk.

Med andra ord sitter ni säkert allesammans inne på riktigt bra laxrecept. Varför då inte passa på att tävla, och ha chansen att vinna en stavmixer från KitchenAid?

För att delta i maj månads tävling tar du helt enkelt en Instagrambild på en maträtt med löjrom. Sedan taggar du den med #robertsonloves och #löjrom. Varje månad drar Robertson en ny vinnare. Regler hittar du här på hemsidan.

http://www.robertsonlovessweden.com/tavla/

Vinnaren i "Robertson loves löjrom"

I samarbetet med vinhuset Robertson och kampanjen Robertson loves Sweden presenterar jag varje månad en råvara som jag tolkar på mitt sätt. Samtidigt pågår en tävling på Instagram, där vem som helst kan posta en bild och delta i månadens tävling.

Maj månads vinnare heter Elga Holm (@zielga). Hon har - som syns på bilden här ovan - tillagat vit sparris, grön ärtpuré, pilgrimsmusslor, Kalix löjrom och hasselnötsmajonnäs. Stort grattis till månads vinst, en köksmaskin från KitchenAid!





onsdag 4 juni 2014

Smaskens äter ute - ett besök på SPISA matbar

Bilden är lånad från restaurangens hemsida.

I början av denna vecka var jag på konferens i min gamla hemstad Göteborg. När jag är i Göteborg och har tid besöker jag gärna Björns bar, men jag kände denna gång att det var hög tid för omväxling.Då passade det utmärkt att besöka SPISA matbar, som jag varit nyfiken på ända sedan den öppnade förra året. Restaurangen drivs precis om min favorit Björns bar av göteborgskrögaren Björn Persson, som även driver populära Familjen, samt numera nedlagda Kock och Vin, i vars lokaler numera huserar Restaurang KOKA.

Spisa matbar. Det var (faktiskt) en liten förälskelse vid första ögonkastet. Lokalen och inredningen föll mig i allra högsta grad på läppen; inte så märkligt, kan tyckas, då det är den avskalade - jag, vad ska jag dra till med - avskalade bistrostil, som tilltalar mig så i den milda grad att det faktiskt är så jag drömmer om att en gång kunna ha det hemma.

Jag åt middag tillsammans med två kollegor och vänner, och vi var alla tre överens om att såväl mat som service var alldeles strålande. Det mest anmärkningsvärda var faktiskt den modesta prisnivån.

På SPISA väljer man som besökare flera mindre rätter, och smakar gärna av varandra; ett ganska populärt och praktiskt koncept, som verkar tillämpas på fler och fler restauranger numera. För en förrättsälskare så som jag blir det givetvis rena julafton med detta upplägg.

Jag gillar det jag gillar, och om det finns någon av mina favoriträtter på menyn blir valet ganska lätt. Kanske ska jag snarare uttrycka mig som så, att det då blir väldigt svårt att inte välja en favorit. Så var helt klart fallet i måndags kväll.

Jag inledde med vit sparris med en mycket fin hollandaise, med bra syra; samt ramslök.

Jag fortsatte med råbiff, som serveras färdigblandad på tallriken, i sällskap av friterade potatisstavar och vattenkrasse. Kocken hade lyckats prefekt med smakerna när han blandade råbiffen, och de små potatsstrimlorna var närmast beroendeframkallande.

Trots att jag var ganska mätt kunde jag inte motstå ytterligare en förrätt - ankleverpastejen (som egentligen mer påminde om en fluffig mousse) på smörstekt brioche, med bakat fikon, samt machésallad och tunt skivad schalottenlök (för övrigt en av mina favoritkombinationer). Det där läckra, bakade fikonet, det tror jag att jag drömde om på natten.

Mina vänner och kollegor var lika nöjda som jag med sina val av rätter. Ja, jag är förvisso ingen recensent, men jag kan erkänna att jag trots min välvilliga inställning ändå hade väldigt högt ställda förväntningar, och de infriades till fullo.

Hit vill jag definitivt gå igen.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...