tisdag 29 januari 2013

Chili Pork Spareribs - första försöket

Här har vi originalet, fotat ur Ken Homs Complete Chinese Cookbook.

Här har ni min egen version.

Jag lät mig återigen inspireras av Ken Homs Complete Chinese Cokbook i början av förra veckan. Valet föll på det frestande receptet Chili Pork Spareribs, detta trots att en sannolikt mycket viktig ingrediens saknades i vårt skafferi, närmare bestämt whole yellow bean sause. Detta är en fermenterad produkt tillverkad av gula sojabönor, som garanterat hade givit rätten en helt annan smak än den smak jag lyckades skapa. Nu var detta inte något som hindrade mig. Jag ersatte den helt fräckt (eller ska jag kanske snarare säga att jag improviserade?) med två andra ingredienser, nämligen rostad, mortlad sechuanpeppar och färsk ingefära.

I en iver att följa recept gjorde jag i övrigt allt så likt det bara gick originalet. De avvikelser som trots allt skedde skyller jag på lättja. Jag orkade inte stå och yxa isär revbenen - i stället skar jag bort köttet från benen. Detta gjorde jag fullt medveten om att det skulle komma att påverka det slutliga resultatet. Jag är övertygad om att det bästa och saftigaste sättet att tillaga Chili Pork Spareribs är att göra som Ken Hom säger. Nästa gång ska jag vara mer renlärig; ja, åtminstone i detta avseende.

Att fritera fläsket innan det ska koka i sin sås och slutligen tillagas i ugn - vad ska det vara bra för? det vet jag inte, men jag gjorde det likafullt. Fläsket friterades, och det doftade gott. Väldigt gott. Såsen som puttrade i kastrullen doftade även den mycket gott. Förväntningarna höjdes fortlöpande under detta mitt matlagningsäventyr, ev vanlig måndagskväll i januari.

Resultatet blev väldigt gott, men kunde varit ännu saftigare. Kanske är jag lite långlagnings-skadad när det kommer till fläskkött? Jag kommer definitivt laga detta igen, men då tror jag som jag nämnde ovan att jag finstyckar (om man nu får lov att kalla det så) enligt Ken Homs instruktioner, och kanske vill jag egentligen helst av allt pröva att först brässera fläsket i såsen och därefter slänga det på grillen. Jag ber att få återkomma i ämnet vid lämpligt tillfälle.

Chili Pork Spareribs, inspirerade av Ken Hom (första försöket)
Såsen serverade jag faktiskt som tillbehör, och den blev mycket uppskattad. Ken Hom skriver själv att man kan frysa in den och återanvända den nästa gång man ska laga rätten i fråga. Jag följde hans exempel. Såsen blev riklig, och alldeles för god för att slänga.

cirka 2 kilo tjocka revben av gris, urbenade och skurna i mindre bitar
8 dl-1 liter neutral olja till fritering

Sås
1 liter kycklingbuljong
0,75 dl Chili Bean Sauce
1 dl torr sherry eller risvin
0,5 dl mörk kinesisk soja
0,5 dl ljus kinesisk soja
5 vitlöksklyftor, rivna
4 salladslökar, finhackade
2 tsk rostad, mortlad sechuanpeppar
2 msk riven ingefära 0,5 dl hoisinsås
2 msk Maizena + 4 msk vatten

finstrimlad salladslök till dekoration

1. Blanda alla ingredienser till såsen i en rymlig kastrull. Tänk på att fläsket ska få plats.
2. Ge såsen ett uppkok, blanda i Maizena, och låt den därefter stå och småputtra.
3. Hetta upp oljan i en lämplig kastrull eller gryta. Jag använder själv en liten emaljerad gjutjärnsgryta, och tycker det fungerar bra.
4. Fritera en grabbnäve av fläsket åt gången. Tag upp dem ur kastrullen när de fått vacker färg. LÅt rinna av på hushållspapper, och blande sedan ned dem i såsen.
5. Låt fläsket puttra i såsen i uppemot 40 minuter. Sätt under tiden ugnen på 175 grader.
6. Lägg fläsket på et galler, pensla med mer sås, och tillaga i 10-15 minuter. Vänd efter halva tiden, och pensla med mer sås.

Lägg upp fläsket i en skål, och dekorera med finstrimlad salladslök - det blir snyggare så. Vi serverade fläsket med jasminris och den goda såsen.

lördag 26 januari 2013

The Black Box

Vad är The Black Box? Jo, för första gången ska svenska folket få vara med och rösta in ett vin i en bag-in-box till Systembolagets beställningssortiment. Vinet ska lanseras den 1 april. Vinimportören Prime Wine Group står bakom projektet med namnet The Black Box.

Svenska folkets röster väger 75% och de återstående 25% består av en expertjury av matbloggare. Det är, som ni förstår, här jag och sju andra matbloggarekommer in. De övriga bloggarna är

Veckans Middag
Mat med vänner
Mat och odla
Chili con Karin
Lyxlagat
Remsans bistro
Salt & Peppar

Vi matbloggare ska alltså tilsammans med det så kallade svenska folket rösta om vilket vin som ska fylla The Black Box under april. Blir det The Social, The Foodie eller The Cozy? Jag ska ta del av vinerna - givetvis utan att veta vilket vin jag smakar på - och därefter göra min bedömning. Röstningen pågår fram till 14 februari.

Jag minns inte riktigt när jag själv senast köpte en bag-in-box (men jag tror det kan ha varit i samband med en bokcirkel träff i december 2011). Detta känns som ett kul upptåg - och uppdrag - nu får vi se hur vinerna faller mig och de andra i bloggjuryn i smaken.

onsdag 23 januari 2013

Skrei för hela slanten

Bilderna i detta inlägg är lånade från Norsk Fisk.

I kväll ska jag få uppleva hur det går till bakom luckan i köket på Långbro Värdshus och i morgon ska jag på samma ställe få uppleva en sjurätters skreimeny.

Vadan detta? Det kan man fråga sig. Jag har äran att ha blivit inbjuden till dessa event, och som fiskälskare och stor beundrare av både Långbro Värdshus och Fredrik Erikssons kokkonst tackade jag givetvis på stående fot "ja" till båda dessa inbjudningar.

Jag hade saknade helt kunskap om torskfisken skrei, men har nu läst på, och förstått så mycket som att skrei, stora, könsmogna bjässar till torskar, verkar påminna om en av mina favoriter bland torskfiskarna, nämligen koljan. Högsäsongen för skrei är januari till april, och nu strävar Norsk Fisk efter att sprida kunskap om skrei i Sverige.

Skrei är både grönmärkt av WWF, miljöcertifierad av MSC och har spårbart ursprung, varför jag gärna framhåller dess förtjänster. Norrmännen ser själva enligt uppgifyt lika mycket fram emot årets första skrei som många svenskar ser fram emot årets första färskpotatis. Mer kunskap om skrei kan du få här och här.

Jag ska givetvis försöka rapportera direkt under båda dessa kvällar på Långbro Värdshus, via @SMASKENS på Twitter samt via Smaskens.nu på Facebook.

Utöver desa evenemang ska jag för ovanlighetens skull vara med i en tävling, närmare bestämt Sveriges bästa skreirecept. Jag är ingen tävlingsmäniska, men det skadar inte att utmana sig själv, och man vet aldrig - kanske har jag turen att skapa det bästa receptet?

Om du själv vill pröva några skreirecept signerade Fredrik Eriksson kan du ladda ned en broschyr här.

måndag 21 januari 2013

Matbloggarresa till Helsingfors - #muhelsinki13

I helgen var jag i Helsingfors på en matbloggarresa som visade sig ännu trevligare och än mer imtressant än jag nbågonsin kunnat föreställa mig. Jag tycker alltid att det är roligt att träffa andra matbloggare, men det var tacka vare Kicki Norman jag vågade ta riskenn att bege mig på en resa med idel okända; Kicki, som numera utöver att vara chefredaktör på Daisy Beauty driver matbloggen Moster Ullas. Utöver Kicki och Momas Kitchen var de övriga, Den vassaste kniven, Gulfager och Matdelikat för mig okända matbloggre. Jag har inget emot att träffa nya mäniskor, men att sätta sig på en färja med idel främlingar, det kräver ett visst mod, som jag inte riktigt vet om jag besitter.

Med dynamiska, spirituella och roliga Kicki har man inte tråkigt en sekund. De övriga på resan som var nya för mig visad sig vara otrolig trevliga bekantskaper. Tillsammans åt och drack vi, diskuterade matbloggande, bloggetik och marknadsföring samt upplevde några fantastiska timmar i Helsingfors då vi deltog i Food Sightseeing Helsinki guidade av den fantastiskt kompetenta guiden Tanja Karonen.

Under vår rundtur i Helsingfors provsmakade vi såväl ål och (kusligt) nejonöga samt fantastiskt rökt renkött och traditionella friterade köttpiroger i anrika butiker i Gamla Saluhallen.

Jag köpte grymt goda finska ostar och trevliga tillbehör till dessa när vi besökte fantastiskt fina mataffären Anton & Anton.

Att komma in från kylan och avnjuta smaksensationer i chokladhimlen Chjoko var en ren njutning. Pralinerna var lika vackra som de var goda, och jag köpte givetvis med mig lite choklad hem.

Slutligen avnjöt vi en läcker lunch i den sympatiskt industriruffa miljön i restaurang Kellohalli.

Valet var enkelt för mig - en kycklingleverpastej som är den krämigaste jag smakat, med svampchutney som tillbehör, samt perfekt pocherat ägg med rökt lax och hollandaise. Ett glas riesling till det, och jag spann som en katt.

För mig var det en upplevelse i sig att åka Finlandsfärja, då jag aldrig tidigare upplevt att övernatta på en båt. Vi hade av Talling Silja blivit placerade i bekväma och rymliga hytter.

Vi fick äta Tallink Siljas signaturmeny, och den var kanske inte riktigt vad vi väntat oss. Den började bra, med en fantastisk förrätt, och vinerna var mycket bra. Det är för övrigt vinerna som styr menyn, vilket alltid är spännande. Jag måst ändå skriva som det är, och tillstå att jag var glad att jag inte själv betalade för denna måltid. Den höll inte riktigt måttet.

Vad som däremot höll måttet, det var lördagskvällens besök på restaurang Happy Lobster på Tallink Silja. Det fåniga namnet till trots är detta en riktigt bra skaldjursrestaurang, där vi smorde kråset med hummer, ostron, skaldjursplatå och blini med löjrom.

Vi upplevde också nattlivet på båten två kvällar i rad. Exotiskt, minst sagt, och vissa av oss kände oss som morsor på stan när vi gjorde en avstickare in på discot. Förbaskat kul hade vi, lika fullt.

Upprymd, och med tunga påsar i händerna, klev jag av färjan med ett stort leende på läpparna. Matbloggare är ett sällsynt trevligt släkte, den saken är säker. Tack än en gång, Kicki och alla andra, för en fantastiskt trevlig resa.

torsdag 17 januari 2013

Matbloggarresa till Helsingfors

Bilden är lånad.

I morgon eftermiddag bär det av mot Helsingfors för mig och sex andra bloggare. Det är fantastiska Kicki Norman som i samarbete med Tallnik och OBH Nordica anordnat det hela. Utöver att vara chefredaktör för tidningen Daisy Beauty driver Kicki matbloggen Moster Ullas.

Vi ska äta den sjurätters signaturmeny som Tallink Silja tar fram en gång per säsongVäl framme i Helsingfors ska vå gå på guidad matrundvandring. Vi kommer dessutom få nyhetsinformation från OBH Nordica, samt inte minst lära känna varandra. Under resans gång kommer vi konferera om bloggetik, marknadsföringslagstiftningen och - givetvis - om mat.

Utöver Kicki har jag endast tidigare träffat Momas Kitchen. De övriga bloggarna, Den vassaste kniven, Gulfager, Matdelikat är hittills okända för mig.

Jag ser fram emot en spännande resa, och ska rapportera så gott det går; om inte under, så efter helgen.

tisdag 15 januari 2013

Friterade wontons med sötsur sås

Förra lördagen lagade vi inte bara sichuan dumplings, utan även friterade wontons, fyllda med fläskfärs och räkor. Jag köpte för andra gången i mitt liv jätteräkor, de MSC-märkta som finns på Hemköp.

Vi blev lika nöjda med resultatet av detta recept som vi blev med våra sichuan dumplings. Dessa friterade wontons var helt enkelt ljuvliga. Sen sötsura dipsåsen var helt enkelt urgod.

Det gällde dock att arbeta snabbt, när det väl var dags att fördela fyllningen på wonton-plattorna och nypa ihop dem. Jag var lite fundersam kring hur de skulle bete sig när de friterades, men min oro visade sig helt obefogad.

Det är längesedan jag kände mig så barnsligt nöjd med något jag åstadkommit i köket. Att pröva något nytt, något som inte liknade något jag tidigare lagat - det borde jag helt enkelt göra oftare.

Att våra barn dessutom gillade måltiden gjorde inte upplevelsen mindre trevlig. Lite pilligt, lite tidsödande, men definitivt värt besväret.

Behöver jag säga att jag varmt rekommenderar denna kokbok? Tack än en gång för tipset, Sara.

Friterade wontons med sötsur sås
Sötsur sås
1,5 dl vaten
2 msk rörsocker strö
3 msk risvinäger
3 msk tomatpuré
salt
0,5 tsk vitpeppar
1 tsk Maizena, blandad med 2 tsk vatten

1. Blanda alla ingredienser utom Maizena i en kastrull. 2. Koka upp, blanda i Maizenan och låt småputtra i en minut.
3. Ställ åtsidan, låt svalna och förvara i kylskåp.

Fyllning
200 gr skalade, råa räkor (1 påse kungsräkor från Hemköp)
100 gram 20% fet fläskfärs
1,5 tsk flingsalt
salt
svartpeppar
3 msk finhackad vårlök
2 tsk torr sherry eller risvin
0,5 tsk rörsocker strö
1,5 tsk sesamolja
1 äggvita, lättvispad

250 gr wonton-plattor
8 dl neutral olja till fritering

1. Finhacka räkorna, lägg dem i en skål och blanda dem väl med fläskfärsen. Tillsätt salt och dra några drag med svartpepparkvarnen.
2. Tillsätt övriga ingredienser.
3. Fördela rågade matskedar av fyllningen på wonton-plattor.
4. Lägg en plata med fyllning på i handflatan, fukta kanterna på plattan med vatten, och nyp sedan med blöta fingrar ihop plattan till ett knyte.
5. Hetta upp olja i en kastrull. Fritera fem-sex wontons åt gången. LÅt dem rina av på hushållspapper.
6. Servera med den sötsura såsen.

söndag 13 januari 2013

Sött och salt i sublim syntes - min mans baconmarmelad

Vi är knappast först på bollen med detta recept, min man och jag. INte sist heller, förvisso. Erkännas måste ändå att bacontrenden gått från att vara matbördig till att bli närmast folklig. Många har bloggat om baconmarmelad tidigare; långt tidigare, bland annat Gitto, som mer eller mindre frivilligt under en tid titulerades bacondrottning.

Hur som helst - det spelar ingen roll hur många som bloggat om baconmarmelad tidigare. Det förändrar inte min upplevelse av denna delikatess. Det förminskar inte heller värdet av mitt blogginlägg. I stället ger det mig ett ypperligt tillfäle attt nämna en av mina budord såsom matbloggare med en viss, om än måttlig, senioritet.

Många som bloggar, vare sig de skriver om mat eller annat, verkar omedvetna om eller rent utav ointresserade av att sätta sig själva i ett sammanhang. Någon har, i något sammanhang, någonstans och vid något tillfälle, skrivit något son är snarlikt det du skriver. Det ligger i sakens natur. Vi uppfinner inte hjulet på nytt. Vi är en del av detta sammanhang, och det vore ytterst baivt, för att inte säga djupt okunnigt, att inte förhålla sig till detta faktum på ett eller anat sätt.p>

Jag skule kunna låtsas som att jag vore den första som någonsin skrivit om baconmarmelad (i varje fall på svenska). Om jag hade varit riktigt full av mig själv, hade jag rent utav kunnat inbilla mig att jag faktiskt var först.

Min poäng är följande: jag visuliserar bloggosfären som ett gigantiskt spindelnät som täcker jordens yta. Vi har alla en indirekt relation till varandra, vi som bloggar om mat. Att ge någon annan den uppmärksamhet personen förtjänar eller den uppmärksamhet jag vill att personen ska få, det kan aldrig vara annat än positivt. Att inte inse att många av oss tänker snarlika tankar, lagar snarlika rätter och skriver snarlika texter - det är att leva i förnekelse.

Hur smakade då denna min mans baconmarmelad? Alldeles utmärkt, tackar som frågar. Min man lyckades verkligen få till en rent vansinnigt god baconmarmelad. Den förgyller våra helgmorgnar. Jag har (som genom ett mirakel) lyckats återfå min förmåga att baka surdegsbaguetter (med jästfusk), och baconmarmeladen smetas generöst på smörade bitar av dessa bakverk. Jag tycker personligen att mogen camembert är alldeles strålande smakamrat.

Min mans baconmarmelad
4 pkt bacon
2 gula lökar hacka
3 vitlöksklyftor, hackade
0,2 tsk chiliflakes
0,2 tsk chipotle
1/4 cup äppelcidervinäger
1/4 cup muscovado
1/4 cup lönnsirap
1/4 cup bourbon
1 cup bryggt kaffe

1. Strimla bacon i cirka 2 cm breda skivor. Stek i i 2-3 omgångar i stekpannan tills baconet fått färg och är krispigt. Lägg i en sil, och låt baconfettet rinna av i en skål. Lägg de avrunna baconbitarna på hushållspapper.
2. Torka ut stekpannan och återför 1 msk av baconfettet till pannan.
3. Häll i lök, och stek försiktigt i baconfettet; den ska inte få färg. Tillsätt vitlöken efter några minuter.
4. Tillsätt chiliflakes när löken mjuknat, och låt dem steka med någon minut. 5. Lägg löken och baconet i en sauteus eller vid kastrull.
6. Värm till, medeltemperatur och lägg i chipotle, äppelcidervinäger, lönnsirap, muscovadosocker och bourbon.
7. Rör om medan blandningen börjar sjuda, och tillsätt kaffe.
8. Blanda noga, och sänk temperaturen, så att blandningen försiktigt sjuder.
9. Reducera ned till en simmig sås. Detta kan ta upp till 1,5 timma.
10. Häll över den färdiga marmeladen i en mixer, och pulsa snabbt, mycket försiktigt, så att texturen inte blir för slät.
11. Häll marmeladen i en väl rengjord glasburk. LÅt den svalna, och förvara i kylskåp. Hållbarheten är åtminstone två veckor.

torsdag 10 januari 2013

Sichuan dumplings med kryddstark sås
- inspiration från Ken Hom

De bästa dumplings jag någonsin ätit åt jag på restaurang Yauatcha i London. Jag erkänner utan omsvep att den måltid jag och min man avnjöt där är den första och hittills enda i mitt liv som fått mig att faktiskt gråta. Det var så obeskrivligt gott att ögonen tårades.

När vi i lördags lagade dumplings och friterade wonton grät jag inte, men jag kunde däremot konstatera att dessa hemlagade läckerheter klådde allt i denna väg som jag hittills jag ätit i Sverige: det blev helt enkelt sällsynt lyckat.

Det enda med dessa dumplings som är svårt, det är att wonton-plattorna torkar ganska snabbt. Man måste hålla ett högt tempo när man fyller och formar dumplings. Bortsett från detta är det egentligen inte några större konstigheter. Det krävdes ett kompletterande besök til en asiatisk butik, men det var också allt.

Kokboken som receptet kommer från är Complete Chinese Cookbook av Ken Hom, som jag gav min man i julklapp. Att jag upptäckte boken i fråga har jag en annan bloggare att tacka för, närmare bestämt fantastiska Sara, som inte är en renodlad matbloggare, men som oerhört förtjänstfullt bloggar om bland annat mat.

Boken är oerhört inspirerande, och jag måste konstatera att de två första recepten vi prövat var så lyckade att mina förväntningar på resterande recept är minst sagt höga. Givetvis måste jag därför dela med mig av vår tolkning av receptet i fråga.

Sichuan dumplings med kryddstark sås
Kryddstark sås
1 tsk jordnötsolja
2 tsk chiliolja
1 tsk vitlök, finhackad
2 msk finhackad vårlök
2 tsk rostade och mortlade sechuanpepparkorn
3 msk sesampasta
2 msk mörk soja
1 msk socker
2 tsk chilibönpuré
8 dl kycklingbuljong

1. Hetta upp jordnötsolja och chiliolja i en traktörpanna. Tillsätt vitlök och vårlök och fräs hastigt i knappt en halv minut under omrörning.
2. Häll över övriga ingredienser och låt koka ihop under fem minuter.
3. Häll såsen i en skål och låt svalna. Förvara i kylskåp.

Fyllning
25 gram torkade kinesiska svarta champinjoner
400 gram fet fläskfärs (20%)
4 msk finhackad vårlök
1 äggvita
1 matsked Maizena
2 tsk sesamolja
salt och svartpeppar

225 gram wonton-plattor

1. Lägg ungefär en struken matsked fyllning på varje wonton-platta. Fukta kanterna, och nyp sedan ihop plattan med fuktiga fingrar till ett litet knyte.
2. Koka upp vatten i en rymlig kastrull. Pochera en näve dumplings i taget i cirka 3 minuter, tills de flyter upp till ytan. Rör om försiktigt medan de tillagas, så att de inte fastnar i botten av kastrullen.

måndag 7 januari 2013

Min mans högrevsköttmos med chili

I kväll åt vi denna rätt igen - för andra gången på knappt två veckor. Receptidén kommer från det oerhört inspirerande tv-programmet Eat Street, som jag tidigare skrivit om. När min man såg ur en street food-försäljare långlagade bitar av högrev med chili blev han genast intresserad av att pröva att själv laga något liknande.

detta får sägas vara nygammal mat, vi har lagat många olika styckningsdetaljer på liknande sätt, men aldrig med denna typ av chilifrukter.

Vi gjorde det enkelt för oss, och köpte torkad chili på ICA. Den som har mer exklusiv smak föredrar kanske andra fabrikat eller leverantörer, men det finns inget formellt att anmärka på just dessa produkter.

Ni som själva långlagar vet att det finns få saker som kan mäta sig med att komma hem till ett hus som doftar av kött som långlagats över dagen. Det skulle då möjligtvis vara att långlaga över dagen då man faktiskt befinner sig hemma och frestas av dessa ljuvliga dofter under flera timmar.

Tillfredsställelsen när matlagningsförväntningar med råge överträffas, den ska inte underskatas. Hela familjen åt och njöt i fulla drag. Mycket godare än så här blir det knappast - inte ens hemma hos oss.

Min mans högrevsköttmos med chili
1.2 kg högrev
1 lök, finhackad
2 röda paprikor, finhackade
5 vitlöksklyftor, skalade och grovt krossade
2 torkade stora chilifrukter

2 tsk mald spiskummin
1 tsk rökt paprikapulver
1 msk rörsocker strö
0,5 tsk chipotle pulver
2 tsk nescafe
1 msk salt

1.lägg chilifrukter i en skål och häll över lite kokande vatten. låt ligga och dra i 2-3 minuter, och häll därefter bort vattnet.
2. Skär bort senor, och putsa eventuellt bort de lite större fettbitarna från högreven. dela i 5*5 cm kuber 3.Lägg ned kött och grönsaker i CrocPoten ,och häll över kryddor och kaffepulver.
4. Blanda runt ingredienserna något. 5. Tillaga i CrockPot på lägsta effekt i 7-8 timmar.
6. Plocka upp chilifrukterna ur grytan. Ta därefter upp kött och grönsaker ur crocpot med en hålslev. Låt rinna av, och lägg i en rymlig skål.
7. Mosa ihop det möra köttet och grönsakerna med en hålslev, potatisstöt eller trägaffel.

Servera köttmoset i tortillabröd med dina favorittillbehör. I vårt fall är detta bland annat guacamole, sallad, färska tomater, salsa och gräddfil.

onsdag 2 januari 2013

Jullovsfrukost med källarfranskor

Efter ännu ett om inte misslyckat, så åtminstone föga lyckat försök att baka med min återupplivade rågsurdeg, är jag snart redo att erkänna mig fullständigt besegrad. Jag kanske helt enkelt inte är en surdegsbagare? Kanske är det jästen som är min bästa vän, alla ambitiösa försök till trots?

Mitt recept på källarfranskor är i det närmaste idiotsäkert. Dessutom är vanliga, nybakade källarfranskor något av det godaste man kan få till frukost. Jo, faktiskt. Oavsett pålägg. Själv är jag väldigt svag för smör och vällagrad ost.

Det är både snabbare och lättare än man kan tro att fixa nybakat bröd till jullovsfrukosten, även om man inte kalljäser degen över natten. Dessa goda frukostbröd behöver faktiskt bara jäsa i en halvtimma. Själva gräddningen tar 12-15 minuter, lite beroende på hur gyllene du vill ha dem. Att man dessutom bara skär den färdigjästa degen i bitar med degskrapan, och inte behöver stå och rulla eller forma bullar, det gör denna deg särskilt lämplig för den som inte känner sig så van att baka.
Tro mig, det går knappast att misslyckas. Bröden jäser gärna ihop på plåten, och bildar då en sorts spontant brytbröd.

Källarfranskor
Om du vill kalljäsa i kylskåp över natten, så tag kall degvätska, halva mängden jäst och låt bullarna jäsa 10 minuter på plåt innan de gräddar dem.

50 gr jäst
1 tsk salt
2 tsk ljus sirap
5 dl gammaldags mjölk
50 gram smör
750 gram vetemjöl

1. Sätt ugnen på 200 grader.
2. Smula ned jästen i en bunke.
3. Smält smöret, och häll i mjölken. Tillsätt salt och sirap. Häll degvätskan över jästen i bunken.
4. Arbeta därefter ned mjölet. Täck över bunken och låt jäsa i 30-45 minuter.
5. Stjälp upp degen på ett mjölat bakbord. Pudra över lite mjöl, och platta ut degen en aning. Dela den därefter i bitar med hjälp av en degskrapa.
6. Placera bitarna på en plåt klädd med bakplåtspapper, och grädda dem i mitten av ugnen i 12-15 minuter, beroende på hur gyllene du vill ha dem.
7. Placera bullarna på galler, och låt dem svalna, medan du dukar frukostbordet och brygger kaffe.

tisdag 1 januari 2013

Gott slut - Gott nytt!

Vad kan jag säga om 2012? Jag vacklar oavbrutet fram och tillbaka i mitt matbloggande. Ena stunden sprudlar jag av inspiration. I nästa stund känner jag att tiden aldrig räcker till, att jag inte hinner fördjupa mig i nya projekt eller utvecklas i nya tekniker. Ofta känns det som att jag upprepar mig; igen och igen.

Dialogen med er läsare har successivt flyttats till Smaskens.nu på Facebook. Detta ser jag inte som ett problem, utan snarare som en möjlighet. I kölvatnet av detta har jag blivit riktigt usel på att besvara kommentarer här på bloggen. Det vill jag be om ursäkt för.

Under 2012 blev jag hedrad med Matbloggspriset Hall of Fame. Det var en fantastisk ära och oerhörd glädje. Vinstresan till Styrsö med hummerfiske och god mat var en fantastisk upplevelse.

Jag har varit och är fortfarande medlem av Häagen-Dazs glassakademi. Mer om detta under 2013. Rollen som Officiell LRF-bloggare för Årets Kock har i sanning varit en utmaning. Jag hade kunnat gjort mycket annorlunda, men nu blev det som det blev. Den spänande finalen 8 februari i Stockholm återstår. Då får vi äntligen veta vem som blir Årets Kock 2013.

Vad 2013 i övrigt kommer bjuda på, det är tack och lov än så länge höljt i dunkel. Jag vill tacka er för det år som gått, för den feedvback ni ger och för att ni får mig att fortsätta blogga. Hade jag funderat på att starta en matblogg i dag, så hade det aldrig blivt av.

Numera verkar det i princip krävas att man både är halvproffesionell fofgraf, kunnig i grafisk design och jobbar hemifrån för att man ska lyckas etablera sig som matbloggare. Den här fyrabarnsmamman, som jobbar 75%, och som de flesta andra har diverse andra förpliktelser att utföra, passar definitivt inte in i den mallen. Jg kör på efter mina förutsättningar; aldrig riktigt nöjd, men ändå ganska ofta rätt så glad.

Gott slut - Gott nytt!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...